N\u00e4r vi talar om f\u00f6rsvar i Europeiska unionen, vad talar vi d\u00e5 egentligen om?<\/p>\n
Ur r\u00e4ttslig synvinkel har Europeiska unionen en gemensam utrikes- och s\u00e4kerhetspolitik (mer k\u00e4nd som GUSP). GUSP \u00e4r en av EU:s s\u00e5 kallade tre pelare. Det inr\u00e4ttades 1993 och syftar s\u00e4rskilt till att bevara freden, st\u00e4rka den internationella s\u00e4kerheten, fr\u00e4mja internationellt samarbete samt utveckla och bef\u00e4sta demokratin, r\u00e4ttsstatsprincipen och respekten f\u00f6r de m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheterna och de grundl\u00e4ggande friheterna.<\/p>\n
Trots GUSP har f\u00f6rsvarssektorn gjort framsteg \u00f6ver tid. Men fram till idag har Europeiska unionen inte haft n\u00e5gon gemensam europeisk arm\u00e9, s\u00e5 f\u00f6rsvarspolitiken hanteras mestadels av varje medlemsland p\u00e5 nationell niv\u00e5, \u00e4ven om de samarbetar med varandra.<\/p>\n
Och i detta avseende, kanske, med den betydelsefulla geopolitiska f\u00f6r\u00e4ndring som har skett sedan Rysslands milit\u00e4ra aggression mot Ukraina, har Europeiska unionen vid vissa historiska tillf\u00e4llen funnit sig k\u00e4mpa f\u00f6r att ge det ukrainska folket n\u00f6dv\u00e4ndig hj\u00e4lp.<\/p>\n
Med tiden har inte bara folket, utan ocks\u00e5 och s\u00e4rskilt europeiska institutioner och politiska ledare blivit medvetna om hur fr\u00e5gan om f\u00f6rsvar och s\u00e4kerhet inte kan hanteras enbart p\u00e5 nationell niv\u00e5 och separat, utan hur det beh\u00f6vs ett gemensamt och gemensamt tillv\u00e4gag\u00e5ngss\u00e4tt.<\/p>\n
F\u00f6r de europeiska institutionerna, fr\u00e4mst Europaparlamentet och Europeiska kommissionen, \u00e4r f\u00f6rb\u00e4ttringen av f\u00f6rsvarssamarbetet en prioritering som m\u00e5ste genomf\u00f6ras till varje pris.<\/p>\n
En prioritering som m\u00e5ste fullf\u00f6ljas genom att f\u00f6lja det som fastst\u00e4lls i artikel 42 i Lissabonf\u00f6rdraget, inklusive deltagande i Nato och neutralitetsprincipen.<\/p>\n
P\u00e5 ett s\u00e4rskilt s\u00e4tt har Europaparlamentet alltid st\u00f6tt samarbete, \u00f6kade investeringar och resursdelning f\u00f6r att fr\u00e4mja synergier p\u00e5 EU-niv\u00e5 f\u00f6r att s\u00e4kerst\u00e4lla b\u00e4ttre skydd f\u00f6r europeiska medborgare.<\/p>\n
Under de senaste sju \u00e5ren (fr\u00e5n 2016) har m\u00e5nga konkreta initiativ tagits i syfte att st\u00f6dja ett \u00f6kat samarbete och st\u00e4rka Europas f\u00f6rsvarsf\u00f6rm\u00e5ga.<\/p>\n
Initiativ som bland annat ocks\u00e5 har tagits v\u00e4l emot av allm\u00e4nheten. Enligt de senaste tillg\u00e4ngliga uppgifterna fr\u00e5n 2022, som publicerades av Eurobarometer, var andelen europeiska medborgare som sa att de var f\u00f6r en gemensam f\u00f6rsvars- och s\u00e4kerhetspolitik s\u00e5 h\u00f6g som 81 procent av befolkningen i Europa. Dessutom sa 93 procent att de h\u00f6ll med om att det var viktigt att agera tillsammans f\u00f6r att f\u00f6rsvara EU:s territorium. Slutligen svarade 85 procent av europ\u00e9erna positivt p\u00e5 fr\u00e5gan om behovet av att st\u00e4rka f\u00f6rsvarssamarbetet p\u00e5 EU-niv\u00e5.<\/p>\n
Dessa initiativ omsattes i praktiken i syfte att inte bara tillhandah\u00e5lla mer resurser, utan ocks\u00e5 stimulera st\u00f6rre effektivitet och underl\u00e4tta samarbete genom att engagera sig i utvecklingen av ny kapacitet.<\/p>\n
Bland de mest strukturerade och h\u00f6gpresterande initiativen finns det permanenta strukturerade samarbetet (det s.k. Pesco), som lanserades i december 2017. Numera finns det m\u00e5nga samarbetsprojekt som faller under detta, till exempel med bindande \u00e5taganden om ett europeiskt medicinskt kommando, ett system f\u00f6r \u00f6vervakning av havet, \u00f6msesidigt bist\u00e5nd i fr\u00e5ga om cybers\u00e4kerhet, snabbinsatsgrupper och en gemensam underr\u00e4ttelseskola f\u00f6r EU.<\/p>\n
Det \u00e4r ocks\u00e5 intressant med det s\u00e5 kallade FED-ramverket, som st\u00e5r f\u00f6r European Defense Fund, som \u00f6ppnades i juni 2017 och var den f\u00f6rsta europeiska fonden som anv\u00e4ndes f\u00f6r att samfinansiera f\u00f6rsvarssamarbete. Denna fond finansierades den 29 april 2021 p\u00e5 uppmaning av ledam\u00f6ter i Europaparlamentet med 7,9 miljarder euro fr\u00e5n EU:s l\u00e5ngtidsbudget (2021-2027).<\/p>\n
Ut\u00f6ver detta har EU ocks\u00e5 st\u00e4rkt sitt samarbete med Nato f\u00f6r att genomf\u00f6ra sitt f\u00f6rsvar. Projekt p\u00e5 detta omr\u00e5de har till exempel att g\u00f6ra med cybers\u00e4kerhet, gemensamma \u00f6vningar och terrorismbek\u00e4mpning. Ut\u00f6ver detta finns det ocks\u00e5 en plan f\u00f6r att underl\u00e4tta milit\u00e4r r\u00f6rlighet i Europa s\u00e5 att det blir l\u00e4ttare att reagera och ingripa i krisomr\u00e5den snabbare och enklare, b\u00e5de n\u00e4r det g\u00e4ller personal och utrustning.<\/p>\n
N\u00e4r vi talar om uppdrag har dessa ocks\u00e5 gjorts mer effektiva. Och \u00e5terigen, sedan juni 2017 har krishanteringen f\u00f6rb\u00e4ttrats med en ny kommando- och kontrollstruktur.<\/p>\n
F\u00f6r att f\u00f6rsvars\u00e5tg\u00e4rder ska ge konkreta och p\u00e5tagliga resultat m\u00e5ste resurser uppenbarligen investeras. Och resurserna, s\u00e4rskilt p\u00e5 f\u00f6rsvarssidan, m\u00e5ste vara betydande, b\u00e5de ekonomiskt och n\u00e4r det g\u00e4ller personal och strategi. Enligt uppgifter fr\u00e5n Europeiska f\u00f6rsvarsbyr\u00e5n som g\u00e5r tillbaka till den 8 december 2022 \u00e4r EU:s maximala utgifter f\u00f6r f\u00f6rsvar 2021, med totalt 214 miljarder euro. Denna siffra \u00e4r 6 procent h\u00f6gre \u00e4n siffran f\u00f6r \u00e5r 2020. Enligt de senast publicerade uppgifterna har f\u00f6rsvarsutgifterna \u00f6kat med cirka 16 procent, med investeringar relaterade till f\u00f6rsvarsutrustning samt forskning och utveckling.<\/p>\n
Under 2023 accelererade den europeiska f\u00f6rsvarspolitiken dramatiskt och fick en ny inriktning i samband med att kriget mellan Ryssland och Ukraina inleddes i februari 2022. Kriget fick Europeiska unionen att inse behovet av att st\u00e4rka sin internationella n\u00e4rvaro, inklusive och s\u00e4rskilt n\u00e4r det g\u00e4ller f\u00f6rsvaret. Men inte bara det. eftersom en annan svaghet som uppt\u00e4cktes n\u00e4r fientligheterna inleddes p\u00e5 ukrainskt territorium var behovet av att p\u00e5skynda och f\u00f6rb\u00e4ttra vapenproduktionen.<\/p>\n
I detta avseende godk\u00e4nde Europaparlamentets ledam\u00f6ter den 13 juli finansiering p\u00e5 500 miljoner euro f\u00f6r att \u00f6ka produktionen av ammunition och missiler, just i syfte att hj\u00e4lpa Ukraina genom att \u00f6ka leveranserna till landet och samtidigt st\u00f6dja enskilda medlemsl\u00e4nder att fylla p\u00e5 lagren (detta \u00e4r den s\u00e5 kallade ASAP-lagen, eller Act in Support of Ammunition Production).<\/p>\n
Europeiska institutioner arbetar ocks\u00e5 f\u00f6r att st\u00e4rka den s\u00e5 kallade EDIRPA, eller The European Defense Industry through the Joint Procurement Act, s\u00e5 att den kan hj\u00e4lpa till att fylla de mest br\u00e5dskande och kritiska luckorna. Detta kommer att g\u00f6ra det l\u00e4ttare f\u00f6r europeiska l\u00e4nder att g\u00e5 vidare och gemensamt k\u00f6pa f\u00f6rsvarsprodukter som vapensystem, ammunition och medicinsk utrustning. Dessutom syftar EDIRPA till att st\u00e4rka den europeiska f\u00f6rsvarsindustriella och tekniska basen och fr\u00e4mja samarbete inom f\u00f6rsvarsupphandling.<\/p>\n
Slutligen, bara n\u00e5gra m\u00e5nader senare, den sista juni 2023, godk\u00e4nde EU-parlamentet och r\u00e5det en \u00f6verenskommelse om nya \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r att stimulera medlemsl\u00e4nderna att gemensamt k\u00f6pa f\u00f6rsvarsprodukter och st\u00f6dja EU:s f\u00f6rsvarsindustri. Med detta nya instrument kommer en budget p\u00e5 300 miljoner euro att finnas tillg\u00e4nglig fram till 2025.<\/p>\n
Med tanke p\u00e5 den ovan beskrivna \u00f6vergripande bilden av f\u00f6rsvarspolitiken i Europeiska unionen verkar det ganska uppenbart hur stora framsteg som har gjorts sedan denna politik inr\u00e4ttades i enlighet med f\u00f6rdragen. Men det \u00e4r ocks\u00e5 uppenbart att Europeiska unionen fram till det dramatiska utbrottet av kriget i Ukraina hade h\u00e5llit investeringarna i detta omr\u00e5de p\u00e5 sparl\u00e5ga.<\/p>\n
\u00c4n idag kan avsaknaden av en gemensam arm\u00e9 p\u00e5 vissa fronter s\u00e4gas vara en brist, p\u00e5 grund av att medlemsl\u00e4nderna ofta \u00e4r of\u00f6rm\u00f6gna att p\u00e5 egen hand samarbeta och skapa en utrikespolitik som verkligen \u00e4r kompatibel och l\u00e4mplig f\u00f6r samarbete med andra parter.<\/p>\n
Trots de olika visioner man kan ha i denna kontroversiella fr\u00e5ga, som \u00e4r skapandet av en gemensam europeisk arm\u00e9, b\u00f6r man \u00e4nd\u00e5 komma ih\u00e5g hur investeringar i en gemensam europeisk f\u00f6rsvarspolitik, som delas och st\u00f6ds av varje medlemsstat, \u00e4r avg\u00f6rande f\u00f6r att hantera \u00e4ven de mest akuta kriserna och f\u00f6r att g\u00f6ra Europeiska unionen sj\u00e4lv s\u00e4ker b\u00e5de internt och externt.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
N\u00e4r vi talar om f\u00f6rsvar i Europeiska unionen, vad talar vi d\u00e5 egentligen om? Ur r\u00e4ttslig synvinkel har Europeiska unionen en gemensam utrikes- och s\u00e4kerhetspolitik (mer k\u00e4nd som GUSP). GUSP \u00e4r en av EU:s s\u00e5 kallade tre pelare. Det inr\u00e4ttades 1993 och syftar s\u00e4rskilt till att bevara freden, st\u00e4rka den internationella s\u00e4kerheten, fr\u00e4mja internationellt samarbete […]<\/p>\n","protected":false},"author":27,"featured_media":10530,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[164],"tags":[],"editorial-positions":[],"regions":[323,335,341,350,359],"types":[416],"class_list":["post-12710","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-politik","regions-central-europe-sv","regions-eastern-europe-sv","regions-northern-europe-sv","regions-southern-europe-sv","regions-western-europe-sv","types-news-sv"],"yoast_head":"\n