I slutet av sitt mycket l\u00e5nga tal om tillst\u00e5ndet i unionen 2021 tillk\u00e4nnagav kommissionens ordf\u00f6rande Ursula von der Leyen ett f\u00f6rslag till f\u00f6rordning om inr\u00e4ttande av en gemensam ram f\u00f6r medietj\u00e4nster p\u00e5 den inre marknaden.<\/p>\n
Hon h\u00e4vdade att ”journalister blir m\u00e5ltavlor bara f\u00f6r att de g\u00f6r sitt jobb”; f\u00f6r att underbygga ett s\u00e5dant p\u00e5st\u00e5ende gav hon tre exempel: Daphn\u00e9 Caruana Galizia, som m\u00f6rdades efter att ha avsl\u00f6jat korruptionen i den maltesiska socialistregeringen 2017; J\u00e1n Kuciak, som ocks\u00e5 m\u00f6rdades efter att ha gjort allm\u00e4nheten medveten om socialistregeringens korruption i Slovakien 2018; och Peter de Vries, som m\u00f6rdades 2021, f\u00f6r att hindra honom fr\u00e5n att l\u00e4mna detaljer om den marockanska maffian i Nederl\u00e4nderna.<\/p>\n
Information som en allm\u00e4n nyttighet, skapandet av \u00f6ppenhet, bevarandet av oberoende och v\u00e5r r\u00e4tt att bli informerade av m\u00e4nniskor som de sj\u00e4lva beh\u00f6ver, enligt Von der Leyen, stoppa dem som hotar mediefriheten. Medief\u00f6retag kan inte behandlas som vilken verksamhet som helst eftersom ”f\u00f6rsvar av mediefriheten inneb\u00e4r f\u00f6rsvar av demokratin”.<\/p>\n
F\u00f6rslaget p\u00e5st\u00e5s syfta till att undanr\u00f6ja hinder f\u00f6r hur den inre mediemarknaden fungerar och att fr\u00e4mja pluralism och oberoende p\u00e5 den marknaden.<\/p>\n
Den 3 februari 2023 avgav dock Republiken Polens Sejm ett yttrande om att den f\u00f6reslagna f\u00f6rordningen g\u00e5r ut\u00f6ver de befogenheter som tilldelats EU och strider mot subsidiaritetsprincipen.<\/p>\n
Enligt den polska lagstiftaren har deras nationella r\u00e4ttsordning redan s\u00e4rskilda best\u00e4mmelser med avseende p\u00e5 (i) Utn\u00e4mning av f\u00f6rvaltningschefen och ledam\u00f6terna i styrelsen f\u00f6r leverant\u00f6rer av medier i allm\u00e4nhetens tj\u00e4nst, (ii) tillhandah\u00e5lla materiella regler och f\u00f6rfaranderegler som s\u00e4kerst\u00e4ller bed\u00f6mningen av koncentrationer p\u00e5 mediemarknaden, (iii) tilldela offentliga medel till leverant\u00f6rer av medietj\u00e4nster i enlighet med transparenta, objektiva, proportionella och icke-diskriminerande kriterier och f\u00f6rfaranden, och (iv) Rapportering fr\u00e5n offentliga myndigheter om deras reklamutgifter som f\u00f6rdelas till leverant\u00f6rer av medietj\u00e4nster.<\/p>\n
Av kommissionens motivering till f\u00f6rslaget framg\u00e5r inte att dessa nationella best\u00e4mmelser, eller best\u00e4mmelserna i andra medlemsstater, \u00e4r otillr\u00e4ckliga f\u00f6r att uppn\u00e5 de efterstr\u00e4vade m\u00e5len. De f\u00f6rdelar som kan uppn\u00e5s genom att anta den f\u00f6reslagna f\u00f6rordningen har inte heller identifierats p\u00e5 ett tillfredsst\u00e4llande s\u00e4tt.<\/p>\n
Det polska parlamentets underhus h\u00e4vdar vidare att den r\u00e4ttsliga grund som anges f\u00f6r f\u00f6rslaget (artikel 114 i EUF-f\u00f6rdraget) inte kan anses vara l\u00e4mplig, eftersom den f\u00f6reslagna f\u00f6rordningen reglerar kulturella fr\u00e5gor s\u00e5som medieinneh\u00e5ll, inbegripet nyheter, d\u00e4r unionen endast \u00e4r beh\u00f6rig att utf\u00f6ra verksamhet som syftar till att st\u00f6dja, samordna eller komplettera medlemsstaternas \u00e5tg\u00e4rder. F\u00f6ljaktligen skulle ett direktiv ha kunnat vara \u00e4ndam\u00e5lsenligt, men inte en f\u00f6rordning.<\/p>\n
\u00c5 andra sidan har den polska verkst\u00e4llande makten indikerat ett m\u00f6jligt partiellt st\u00f6d f\u00f6r den f\u00f6reslagna f\u00f6rordningen, \u00e4ven om den har uttryckt liknande f\u00f6rbeh\u00e5ll n\u00e4r det g\u00e4ller subsidiaritet och r\u00e4ttslig grund, d\u00e4r det senare ska klarg\u00f6ras av r\u00e5dets r\u00e4ttstj\u00e4nst.<\/p>\n
Det polska parlamentet har inte varit ensamt om att mots\u00e4tta sig Von der Leyens f\u00f6rslag. Danmark, Frankrike, Tyskland och Ungern har uttryckt liknande reservationer.<\/p>\n