{"id":15871,"date":"2023-11-26T07:24:21","date_gmt":"2023-11-26T07:24:21","guid":{"rendered":"https:\/\/www.theconservative.online\/det-kommersiella-samhallet-skapar-inte-bara-upploser"},"modified":"2023-11-26T07:24:21","modified_gmt":"2023-11-26T07:24:21","slug":"det-kommersiella-samhallet-skapar-inte-bara-upploser","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.theconservative.online\/sv\/det-kommersiella-samhallet-skapar-inte-bara-upploser","title":{"rendered":"Det kommersiella samh\u00e4llet skapar, inte bara uppl\u00f6ser"},"content":{"rendered":"

Europeisk dagbok: Budapest, november 2021<\/h2>\n

Budapest \u00e4r en av de m\u00e5nga europeiska st\u00e4der som andas historia. Det var ursprungligen tv\u00e5 st\u00e4der, Buda och Pest, p\u00e5 motsatta sidor av floden Donau, befolkade av ungrare som p\u00e5 800-talet pl\u00f6tsligt d\u00f6k upp i Europa fr\u00e5n de asiatiska st\u00e4pperna. Buda, huvudstad i kungariket Ungern, plundrades av mongoliska inkr\u00e4ktare i mitten av 1200-talet men blev \u00e4nd\u00e5 ett centrum f\u00f6r ren\u00e4ssanskulturen, som fick ett abrupt slut n\u00e4r ottomanerna ockuperade staden 1526. De tv\u00e5 st\u00e4derna befriades av Habsburgarna f\u00f6rst 1686. De f\u00f6renades till en stad, Budapest, 1873 och utgjorde den gemensamma huvudstaden i det \u00f6sterrikisk-ungerska dubbelv\u00e4ldet fram till 1918. Detta var Budapests guld\u00e5lder, med m\u00e5nga magnifika nyklassicistiska byggnader som uppf\u00f6rdes och staden blev ett pulserande, kosmopolitiskt centrum. Efter f\u00f6rsta v\u00e4rldskriget f\u00f6rlorade Ungern dock tv\u00e5 tredjedelar av sitt territorium medan mer \u00e4n tre miljoner ungrare pl\u00f6tsligt blev unders\u00e5tar i andra l\u00e4nder, fr\u00e4mst Tjeckoslovakien och Rum\u00e4nien, men \u00e4ven Jugoslavien. (S\u00e5 mycket f\u00f6r nationellt sj\u00e4lvbest\u00e4mmande!) Monarkin avskaffades inte formellt, och Mikl\u00f3s Horthy, en amiral i den tidigare \u00f6sterrikisk-ungerska flottan, slog ned ett kommunistiskt uppror och blev regent. De kloka konstaterade att Ungern var en monarki utan kung, styrd av en amiral utan flotta, i ett land utan kust.<\/p>\n

Tre ungerska ekonomer<\/h3>\n

Dessutom blev Ungern n\u00e4stan ett land utan t\u00e4nkare, eftersom m\u00e5nga originella och betydelsefulla f\u00f6rfattare och forskare flyttade utomlands under dessa sv\u00e5ra tider, inklusive den lysande romanf\u00f6rfattaren och polemikern Arthur Koestler<\/a>, som senare skulle bli den mest effektiva antikommunistiska intellektuella under det kalla kriget, Michael Polanyi<\/a>, en ber\u00f6md kemist, men ocks\u00e5 en respekterad filosof om vetenskap och samh\u00e4lle, och Peter Bauer<\/a>, specialist p\u00e5 ekonomisk utveckling, upph\u00f6jd av Margaret Thatcher till \u00f6verhuset. Jag k\u00e4nde Lord Bauer personligen: vi tr\u00e4ffades ofta p\u00e5 m\u00f6ten i Mont Pelerin Society, en internationell akademi av forskare som grundades av Friedrich von Hayek<\/a> 1947. Bauer var en \u00f6vertygande kritiker av det bist\u00e5nd utan utveckling som kunde ses i fattiga l\u00e4nder, och ville ers\u00e4tta det med utveckling utan bist\u00e5nd, genom frihandel, utl\u00e4ndska investeringar och r\u00e4ttsstatsprincipen. F\u00f6r \u00f6vrigt hade tv\u00e5 andra ungerska ekonomer med mycket olika politiska \u00e5sikter under 1960-talet varit inflytelserika r\u00e5dgivare till brittiska Labourregeringar, Nicholas Kaldor och Thomas Balogh, som b\u00e5da s\u00e5 sm\u00e5ningom blev upph\u00f6jda till \u00f6verhuset. De kallades f\u00f6r ”Budapestherrarna”, eftersom Kaldor var fet och jovialisk och d\u00e4rf\u00f6r uppenbarligen Buddha, medan Balogh var smal och otrevlig, skadedjuret. Jag tr\u00e4ffade Kaldor en g\u00e5ng. Han f\u00f6rd\u00f6mde monetarismen i en f\u00f6rel\u00e4sning vid Islands universitet den 18 juni 1981, d\u00e4r jag st\u00e4llde n\u00e5gra kritiska fr\u00e5gor som han artigt besvarade. Det \u00e4r en annan sak att Kaldors f\u00f6rslag om en utgiftsskatt har vissa f\u00f6rtj\u00e4nster.<\/p>

RELATED<\/span>