Inte helt ov\u00e4ntat har Prag blivit ett av de mest popul\u00e4ra turistm\u00e5len i Europa. Det var l\u00e4nge huvudstad i kungariket B\u00f6hmen och residens f\u00f6r flera h\u00e4rskare i det heliga romerska riket, och \u00e4ven om denna m\u00e4rkliga enhet varken var helig, romersk eller ett imperium, bodde dess h\u00e4rskare verkligen i magnifika palats. M\u00e5nga av Prags imponerande byggnader h\u00e4rstammar fr\u00e5n senmedeltiden, och staden klarade sig i stort sett undan f\u00f6rst\u00f6relse under andra v\u00e4rldskriget. Staden har en speciell charm, inte minst p\u00e5 grund av de m\u00e5nga gamla kyrkorna, klostren och privata palatsen: den kallas verkligen ”staden med de hundra spirorna”. P\u00e5 den v\u00e4nstra stranden av floden Vltava (Moldau) tornar Pragborgen upp sig \u00f6ver staden, v\u00e4rldens st\u00f6rsta gamla slott, med den pittoreska Karlsbron fr\u00e5n 1300-talet som f\u00f6rbinder de tv\u00e5 str\u00e4nderna. P\u00e5 den h\u00f6gra stranden ligger Gamla stan, Nya stan (som ocks\u00e5 \u00e4r ganska gammal) och det judiska kvarteret.<\/p>\n
Jag bes\u00f6kte Prag f\u00f6rsta g\u00e5ngen 1991 f\u00f6r att delta i ett regionalt m\u00f6te med Mont Pelerin Society,<\/a> den internationella akademi av liberala forskare som Friedrich von Hayek<\/a> grundade 1947. M\u00f6tet 1991 organiserades av ekonomen Vaclav Klaus, som hade varit finansminister sedan 1989, d\u00e5 kommunismen kollapsade. Han blev Tjeckoslovakiens premi\u00e4rminister 1992 och efter Slovakiens uttr\u00e4de ett \u00e5r senare Tjeckiens premi\u00e4rminister i fem \u00e5r och d\u00e4refter president i tio \u00e5r, 2003-2013. I kapitlet om Milton Friedman i min tv\u00e5volymsbok \u00c5r 2012 \u00e5terv\u00e4nde jag till Prag f\u00f6r att delta i Mont Pelerin-s\u00e4llskapets generalf\u00f6rsamling, d\u00e4r Klaus, som nu \u00e4r ordf\u00f6rande, spelade en viktig roll. En kv\u00e4ll anordnade han en of\u00f6rgl\u00f6mlig fest f\u00f6r oss i de stora tr\u00e4dg\u00e5rdarna vid sitt residens, Pragborgen, i det milda septemberv\u00e4dret, med en enast\u00e5ende utsikt \u00f6ver staden i skymningen. Jag tog tillf\u00e4llet i akt att prata med min gamle v\u00e4n dr Edwin Feulner, som hj\u00e4lpte mig mycket n\u00e4r jag organiserade ett m\u00f6te f\u00f6r s\u00e4llskapet p\u00e5 Island 2005. Han var ordf\u00f6rande f\u00f6r s\u00e4llskapet 1998-2000. Jag hade ocks\u00e5 en intressant diskussion med professor Allan Meltzer, en v\u00e4lk\u00e4nd monetarist och f\u00f6rfattare till ett banbrytande verk om den amerikanska centralbanken. Han hade nyligen skrivit en bok, In Defence of Capitalism. I Prag uts\u00e5gs han till ordf\u00f6rande f\u00f6r Mont Pelerin Society f\u00f6r 2012-2014.<\/p>\n En annan kv\u00e4ll i Prag \u00e5t jag middag med en gammal v\u00e4n, Elisalex, vars fullst\u00e4ndiga namn \u00e4r Marie Elizabeth von Wuthenau-Hohenthurm. Hennes make Eduardo Helguera var medlem i Mont Pelerin Society. Elisalex och Eduardo hade varit mina \u00e4lskv\u00e4rda v\u00e4rdar n\u00e4r jag bes\u00f6kte Argentina 1997. N\u00e4r jag sedan bodde i hennes systers l\u00e4genhet p\u00e5 Recoleta i centrala Buenos Aires lade jag m\u00e4rke till en massa b\u00f6cker om \u00d6sterrike under Habsburgarna. Jag fr\u00e5gade systrarna om deras intresse f\u00f6r den h\u00e4r perioden. F\u00f6rklaringen visade sig vara att Sophie hertiginna von Hohenberg, hustru till \u00e4rkehertig Franz Ferdinand av \u00d6sterrike och skjuten tillsammans med honom i Sarajevo 1914, var deras gammelmoster, syster till deras mormor. Elisalex far, Franz Ferdinand von Wuthenau-Hohenthurm, d\u00f6ptes faktiskt efter den \u00f6sterrikiske tronf\u00f6ljaren till Habsburgs tron. Han hade emigrerat till Argentina efter f\u00f6rsta v\u00e4rldskriget och anl\u00e4nde utan n\u00e5gra pengar. De tv\u00e5 systrarnas farfars far hade varit en b\u00f6hmisk adelsman och diplomat, Bohuslav greve Chotek av Chotkowa och Wognin. Elisalex deltog inte bara i Mont Pelerin Society-m\u00f6tet, utan reste ocks\u00e5 i Centraleuropa f\u00f6r att ta en titt p\u00e5 n\u00e5gra av de slott som tidigare hade tillh\u00f6rt hennes familj. En melankolisk resa, skulle jag tro.<\/p>\n Jag har ocks\u00e5 ofta bes\u00f6kt Prag i samband med mitt deltagande sedan 2012 i plattformen f\u00f6r europeiskt minne och samvete<\/a>, som har sitt h\u00f6gkvarter d\u00e4r. Plattformen inr\u00e4ttades 2011 p\u00e5 uppmaning av Europaparlamentet, och dess fr\u00e4msta m\u00e5l \u00e4r att h\u00e5lla minnet levande av de m\u00e5nga offren f\u00f6r totalitarismen under 1900-talet, det ”h\u00e4rjade \u00e5rhundradet”, som Robert Conquest kallade det. Jag l\u00e4rde mig mycket av mina samtal vid plattformsm\u00f6ten i Prag med Mustafa Dzhemilev, ledare f\u00f6r Krimtatarerna, Sofi Oksanen, den prisbel\u00f6nte fenno-estniske f\u00f6rfattaren, Vytautas Landsbergis, Litauens tidigare president, biskop L\u00e1szl\u00f3 T\u00f6kes, en ungersktalande tidigare rum\u00e4nsk dissident och parlamentsledamot, och professor St\u00e9phane Courtois, som 1997 gav ut den banbrytande Svart bok om<\/em> kommunism<\/em><\/a> som jag sedan \u00f6versatte till isl\u00e4ndska.<\/p>\n Den 11-13 november 2021 h\u00f6ll plattformen sitt \u00e5rliga medlemsr\u00e5d i Prag, parallellt med en internationell konferens om det \u00f6desdigra \u00e5ret 1991. Jag h\u00f6ll huvudanf\u00f6randet vid konferensen d\u00e4r jag h\u00e4vdade att misslyckandet med bolsjevikrevolutionen i november 1917 inte fr\u00e4mst berodde p\u00e5 att fel personer hade gjort den (\u00e4ven om det f\u00f6rvisso var sant), utan p\u00e5 att det marxistiska projektet i sig var orealistiskt och d\u00e4rf\u00f6r var d\u00f6mt att misslyckas. Stalinism och maoism var s\u00e5ledes oundvikliga resultat av marxismen. Huvudsk\u00e4let var att det utan en kapitalmarknad inte fanns n\u00e5gon m\u00f6jlighet att fatta rationella beslut om anv\u00e4ndningen av kapitalvaror, vilket de \u00f6sterrikiska ekonomerna Ludwig von Mises och Friedrich von Hayek hade visat. Den heroiske Prometheus som tar elden fr\u00e5n gudarna skulle d\u00e4rf\u00f6r i den marxistiska mytologin f\u00f6rvandlas till den ondskefulle Procrustes<\/a> som f\u00f6rs\u00f6ker tvinga alla sina g\u00e4ster att rymmas i samma s\u00e4ng. Jag erinrade om det misslyckade kuppf\u00f6rs\u00f6ket i Sovjetunionen i augusti 1991, som gav de baltiska l\u00e4nderna m\u00f6jlighet att bekr\u00e4fta sin sj\u00e4lvst\u00e4ndighet efter \u00e5rtionden av ockupation. Min gamle v\u00e4n, Islands premi\u00e4rminister David Oddsson<\/a>, som l\u00e4nge varit en \u00f6vertygad antikommunist, tog tillf\u00e4llet i akt att \u00e5teruppta de diplomatiska f\u00f6rbindelserna<\/a> med de baltiska l\u00e4nderna. Jag betonade att \u00e4ven om det marxistiska projektet var d\u00f6mt att misslyckas ekonomiskt, s\u00e5 var det inte alls s\u00e4kert att kommunisterna skulle l\u00e4mna ifr\u00e5n sig den politiska makten p\u00e5 ett fredligt s\u00e4tt, vilket det sovjetiska kuppf\u00f6rs\u00f6ket 1991 verkligen visade.<\/p>\n<\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Europeisk dagbok: Prag, november 2021 Inte helt ov\u00e4ntat har Prag blivit ett av de mest popul\u00e4ra turistm\u00e5len i Europa. Det var l\u00e4nge huvudstad i kungariket B\u00f6hmen och residens f\u00f6r flera h\u00e4rskare i det heliga romerska riket, och \u00e4ven om denna m\u00e4rkliga enhet varken var helig, romersk eller ett imperium, bodde dess h\u00e4rskare verkligen i magnifika […]<\/p>\n","protected":false},"author":39,"featured_media":15723,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[168,164],"tags":[930,302,913,953,952],"editorial-positions":[42],"regions":[323],"types":[453],"class_list":["post-16389","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-kultur","category-politik","tag-communism","tag-conservative","tag-hayek","tag-klaus","tag-prague","editorial-positions-focus","regions-central-europe-sv","types-opinion-sv"],"yoast_head":"\n
\n Tjugofyra konservativa-liberala t\u00e4nkare<\/em>
\n<\/a> beskriver jag den omfattande och framg\u00e5ngsrika ekonomiska liberaliseringen i Central- och \u00d6steuropa som inspirerades av Friedman och som genomf\u00f6rdes av Klaus i Tjeckien. Min v\u00e4n Birgir Isl. Gunnarsson, Islands centralbankschef, var min g\u00e4st p\u00e5 m\u00f6tet och vi hade trevligt tillsammans p\u00e5 n\u00e5gra av stadens jazzklubbar. Gunnarsson, som var utbildad jurist och tidigare borgm\u00e4stare i Reykjavik, var jazzentusiast och en skicklig pianist.<\/p>Plattformen f\u00f6r europeiskt minne och samvete<\/h3>\n