{"id":16543,"date":"2023-12-08T14:18:22","date_gmt":"2023-12-08T14:18:22","guid":{"rendered":"https:\/\/www.theconservative.online\/hot-mot-den-digitala-friheten"},"modified":"2023-12-08T14:18:22","modified_gmt":"2023-12-08T14:18:22","slug":"hot-mot-den-digitala-friheten","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.theconservative.online\/sv\/hot-mot-den-digitala-friheten","title":{"rendered":"Hot mot den digitala friheten"},"content":{"rendered":"

Europeisk dagbok: Rom, december 2021<\/h2>\n

Det \u00e4r alltid ett n\u00f6je att bes\u00f6ka Rom, den eviga staden. Jag kom till Rom f\u00f6rsta g\u00e5ngen h\u00f6sten 1986, bodde p\u00e5 ett hotell ovanf\u00f6r Spanska trappan och Trevifont\u00e4nen och utnyttjade mina f\u00e5 dagar i staden till det yttersta. Jag beundrade alla monument, kyrkor, palats och ruiner i det som under m\u00e5nga \u00e5rhundraden praktiskt taget var v\u00e4stv\u00e4rldens huvudstad och d\u00e4r den katolska kyrkan fortfarande har sitt s\u00e4te. P\u00e5 initiativ av min v\u00e4n, professor Antonio Martino<\/a>, \u00e5terv\u00e4nde jag v\u00e5ren 1994 f\u00f6r att vara g\u00e4stprofessor vid LUISS<\/a>, Libera Universit\u00e0 Internazionale degli Studi Sociali. Martino var sedan upptagen med att kampanja f\u00f6r Forza Italia, det politiska parti som grundades av Silvio Berlusconi och honom f\u00f6r att r\u00e4dda Italien fr\u00e5n ett kommunistiskt \u00f6vertagande, till synes troligt efter att alla etablerade partier hade kollapsat till f\u00f6ljd av avsl\u00f6janden om utbredd korruption. I valet 1994 lyckades Berlusconi och Martino, och Martino blev utrikesminister i Berlusconis regering som dock inte blev l\u00e5ngvarig. Senare var Martino f\u00f6rsvarsminister i fem \u00e5r i Berlusconis efterf\u00f6ljande regeringar. Martino var en v\u00e4ltalig, elegant kl\u00e4dd, artig och kvick akademiker och gentleman, medan Berlusconi var sprudlande, energisk, livlig och glad, med en stark \u00f6nskan att bli omtyckt, en styrka hos en politiker men kanske en svaghet hos en statsman.<\/p>\n

Argument f\u00f6r yttrandefrihet<\/h3>\n

Den 10-13 december 2021 befann jag mig i Rom igen, p\u00e5 en konferens om digital frihet som anordnades av ECR<\/a>, Europeiska konservativa och reformister. Jag fick njuta av den varma g\u00e4stfriheten fr\u00e5n Antonio Giordano<\/a>, ECR:s generalsekreterare, och Katia Bellantone, ECR:s stabschef. De har bott och arbetat i Rom i m\u00e5nga \u00e5r och visste allt som var v\u00e4rt att veta om vart man kunde \u00e5ka och vad man kunde se i staden. De tog med mig till trevliga lokala restauranger. P\u00e5 sj\u00e4lva konferensen h\u00e4vdade jag att de nya sociala medierna, s\u00e4rskilt Twitter och Facebook, hade g\u00e5tt f\u00f6r l\u00e5ngt i sina f\u00f6rs\u00f6k att censurera inneh\u00e5ll p\u00e5 sina plattformar. Jag mindes John Stuart Mills<\/a> tre exemplariska argument f\u00f6r tanke- och yttrandefrihet: att felbara censorer kan undertrycka sunda id\u00e9er, att vissa id\u00e9er inneh\u00e5ller b\u00e5de fel och sanningar och att en fri diskussion \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndig f\u00f6r att eliminera felen, och att \u00e4ven om en id\u00e9 \u00e4r helt felaktig \u00e4r det v\u00e4rt att f\u00f6rs\u00f6ka motbevisa den p\u00e5 ett kraftfullt s\u00e4tt. Jag lade till ytterligare tv\u00e5 argument: att yttrandefrihet i en demokrati \u00e4r en oumb\u00e4rlig begr\u00e4nsning f\u00f6r regeringen, och att den ocks\u00e5 kan tj\u00e4na till att ventilera frustrationer som annars skulle kunna leda till v\u00e5ld.<\/p>

RELATED<\/span>