{"id":17137,"date":"2023-12-30T15:57:34","date_gmt":"2023-12-30T15:57:34","guid":{"rendered":"https:\/\/www.theconservative.online\/frihet-blir-inspirerande-igen"},"modified":"2023-12-30T15:57:34","modified_gmt":"2023-12-30T15:57:34","slug":"frihet-blir-inspirerande-igen","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.theconservative.online\/sv\/frihet-blir-inspirerande-igen","title":{"rendered":"Frihet blir inspirerande igen"},"content":{"rendered":"

Europeisk dagbok: Belgrad, maj 2022<\/h2>\n

Belgrad, Serbiens huvudstad, ligger vid sammanfl\u00f6det av floderna Sava och Donau samt i korsningen mellan den pannoniska sl\u00e4tten och Balkanhalv\u00f6n. Det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r inte f\u00f6rv\u00e5nande att det \u00e4r en mycket gammal stad, faktiskt en av de \u00e4ldsta kontinuerligt bebodda st\u00e4derna i Europa och i v\u00e4rlden. Belgrad betyder Vita staden, och staden har f\u00e5tt sitt namn efter f\u00e4stningen som byggdes p\u00e5 en vit bergsrygg av strategisk betydelse. Efter romarrikets fall er\u00f6vrades, kontrollerades och ibland f\u00f6rst\u00f6rdes staden av olika inkr\u00e4ktare, som hunner, goter, ungrare och bysantiner. P\u00e5 1200-talet blev staden huvudstad i det s\u00e5 kallade serbiska despotatet, men 1521 f\u00f6ll den till ottomanerna. Efter de serbiska sj\u00e4lvst\u00e4ndighetskrigen blev Belgrad 1841 \u00e5terigen huvudstad i Serbien, f\u00f6rst furstend\u00f6met och sedan kungad\u00f6met. \u00c5r 1918 blev staden huvudstad i Serbernas, kroaternas och slovenernas kungarike, som 1929 omvandlades till Jugoslaviens kungarike. Det h\u00e4r var ett konstgjort land, som pusslades ihop i slutet av f\u00f6rsta v\u00e4rldskriget. Det var i princip ett fientligt \u00f6vertagande av Slovenien, Kroatien, Bosnien och Hercegovina, Nordmakedonien och Montenegro fr\u00e5n Serbiens sida. Det var d\u00e4rf\u00f6r inte f\u00f6rv\u00e5nande att Jugoslavien splittrades strax efter kommunistledaren Josip Broz Titos d\u00f6d, som i \u00e5rtionden hade styrt dessa olika territorier med j\u00e4rnhand. Men Belgrad sj\u00e4lvt har vunnit p\u00e5 m\u00e5ngfald, vilket jag uppt\u00e4ckte n\u00e4r jag var d\u00e4r i maj 2022. Det \u00e4r en livlig och trevlig stad. Som m\u00f6tesplats f\u00f6r m\u00e5nga kulturer \u00e4r det dock sv\u00e5rt att avg\u00f6ra om den tillh\u00f6r \u00f6st eller v\u00e4st.<\/p>\n

P\u00e5 Donaus strand<\/h3>\n

I Belgrad presenterade jag min bok<\/a> i tv\u00e5 volymer om tjugofyra konservativa och liberala t\u00e4nkare<\/em> vid ett seminarium<\/a> som anordnades gemensamt av Austrian Economics Center<\/a> i Wien och fakulteten f\u00f6r ekonomi och f\u00f6retagsekonomi<\/a> vid universitetet i Belgrad. Kv\u00e4llen f\u00f6re seminariet tog jag en promenad fr\u00e5n mitt hotell ner till Donau. Jag stod kvar en stund och tittade p\u00e5 denna magnifika flod som flyter genom fyra europeiska huvudst\u00e4der, Wien, Bratislava, Budapest och Belgrad. Den har sitt ursprung i Schwarzwald i s\u00f6dra Tyskland och mynnar ut i Svarta havet genom Donaudeltat mellan Rum\u00e4nien och Ukraina. Det \u00e4r den n\u00e4st st\u00f6rsta floden i Europa, efter Volga i Ryssland. Det Habsburgska riket kallades ibland f\u00f6r det Danubiska riket. \u00c4ven om en ber\u00f6md vals<\/a> av Johann Strauss Junior heter ”P\u00e5 den vackra bl\u00e5 Donau”, \u00e4r floden i sj\u00e4lva verket inte bl\u00e5: den \u00e4r gr\u00e5 eller till och med lerig. \u00c4nd\u00e5 var och \u00e4r Donau en stor europeisk vattenv\u00e4g som f\u00f6rbinder \u00f6st och v\u00e4st, syd och nord. Den italienska f\u00f6rfattaren Claudio Magris har skrivit en bok om floden,
\n Donau: En sentimental resa fr\u00e5n k\u00e4llan till Svarta havet<\/em>
\n<\/a>. Han anv\u00e4nder Donau som en metafor f\u00f6r livet, eftersom den slingrar sig s\u00e4kert fr\u00e5n k\u00e4llan till havet.<\/p>

RELATED<\/span>