N\u00e4r europeiska ekonomier l\u00e4mnar bakom sig den ekonomiska turbulensen som utl\u00f6sts av covid-19-pandemin, kommer nya geopolitiska utvecklingar i dess k\u00f6lvatten oundvikligen att p\u00e5verka v\u00e5r kontinent. F\u00f6r att b\u00e4ttre bed\u00f6ma omfattningen av dessa effekter har European Conservatives and Reformist (ECR) tagit fram en unders\u00f6kning av uppfattningar som visar var medborgarna i Europa ser sig sj\u00e4lva i termer av nyckelfr\u00e5gor som politisk inriktning, styrkor och svagheter hos EU-institutionerna och politiska prioriteringar f\u00f6r en europeisk agenda.<\/p>\n
Sammantaget ger unders\u00f6kningen relevant input till de konservativa n\u00e4r de formar sin politiska agenda. Intressant nog pekar den ocks\u00e5 p\u00e5 relativt breda segment av den europeiska v\u00e4ljark\u00e5ren som kan f\u00f6rankras kring de konservativa nyckelv\u00e4rderingarna. Unders\u00f6kningen understryker ocks\u00e5 relevanta omr\u00e5den med skillnader mellan center-h\u00f6ger- eller h\u00f6ger-sympatis\u00f6rer och center-v\u00e4nsterns eller v\u00e4nsterns: de f\u00f6rstn\u00e4mnda l\u00e4gger faktiskt st\u00f6rre vikt vid ekonomisk utveckling, till att skapa lika villkor f\u00f6r beskattning, liksom att minska byr\u00e5kratin och skatter samtidigt som r\u00e4ttsstatsprincipen och s\u00e4kerheten uppr\u00e4tth\u00e5lls. De uttrycker dock ocks\u00e5 oro \u00f6ver att \u00f6ppna gr\u00e4nser i Europa kan leda till att enskilda l\u00e4nders kulturella identiteter g\u00e5r f\u00f6rlorade.<\/p>\n
Om man v\u00e4nder sig till unders\u00f6kningens resultat, s\u00e5 verkar urvalet visa en n\u00e4stan lika uppdelning mellan de som definierar sig som \u201dtill h\u00f6ger\u201d (29 procent) och \u201dtill v\u00e4nster\u201d (28 procent). Bland de som identifierar sig som till h\u00f6ger \u00e4r det dock en n\u00e5got st\u00f6rre lutning \u00e5t h\u00f6ger\/extremt h\u00f6ger (16 procent, j\u00e4mf\u00f6rt med 13 procent i mitten till h\u00f6ger) \u00e4n vad som \u00e4r fallet till v\u00e4nster, d\u00e4r vi finner ett lika stort m\u00e5tt p\u00e5 v\u00e4nster\/extrema v\u00e4nster och mitten-v\u00e4nster best\u00e5ndsdelar. Bland de tillfr\u00e5gade anser sig ytterligare 24 procent vara \u201di centrum\u201d, och ytterligare 19 procent k\u00e4nner antingen inte igen sig i n\u00e5gon av dessa politiska grupper eller uppger helt enkelt inte n\u00e5gon position, vilket tyder p\u00e5 att en betydande del av de europeiska v\u00e4ljarna skulle kunna vara galvaniserad kring konservativa st\u00e5ndpunkter. Detta \u00e4r \u00e4nnu mer sant om man bet\u00e4nker att endast 12 procent av de tillfr\u00e5gade f\u00f6r n\u00e4rvarande k\u00e4nner sig n\u00e4rmast ECR, vilket tenderar att vara n\u00e4stan lika uppdelat mellan h\u00f6gerextrema\/h\u00f6ger (45 procent) och mitten-h\u00f6ger- och mitten (43 procent) svarande.<\/p>\n
Unders\u00f6kningen forts\u00e4tter med att visa vad respondenterna tycker om n\u00e5gra nyckelfr\u00e5gor. N\u00e4r de unders\u00f6kts om sitt f\u00f6rtroende f\u00f6r EU som institution visar de flesta intervjupersoner (45 procent) ”mycket” eller ”ganska mycket” f\u00f6rtroende. Ytterligare analys avsl\u00f6jar att medborgare som definierar sig sj\u00e4lva som centrister \u00e4r mer ben\u00e4gna att uppvisa denna syn \u00e4n de som identifierar sig som center-h\u00f6ger eller till h\u00f6ger. Dessutom, bland dem som erk\u00e4nner att de ligger n\u00e4rmast ECR, sjunker andelen n\u00e5got (till 43 procent). Bland dem som uppvisar en negativ syn p\u00e5 EU (41 procent) anser sig faktiskt h\u00e4lften vara n\u00e4rmast ECR.<\/p>\n
P\u00e5 fr\u00e5gan om covid-19-pandemin erk\u00e4nde n\u00e4stan en fj\u00e4rdedel (23 procent) av de intervjuade att deras f\u00f6rtroende f\u00f6r Europa har f\u00f6rsvagats. Denna uppfattning tenderar att r\u00e5da n\u00e4r vi r\u00f6r oss fr\u00e5n mitten till h\u00f6ger. Det \u00e4r ocks\u00e5 utbrett bland dem som k\u00e4nner sig n\u00e4rmast ECR (27 procent).<\/p>\n
N\u00e4r det g\u00e4ller specifika sk\u00e4l f\u00f6r att k\u00e4nna sig stolta \u00f6ver att vara europ\u00e9er uppger intervjupersonerna att de uppskattar m\u00f6jligheten att bo och arbeta i ett annat land (45 procent), f\u00f6ljt av den ekonomiska och kulturella kopplingen mellan l\u00e4nder (33 procent). Bland ECR-sympatis\u00f6rer har dock denna ekonomiska och kulturella koppling f\u00f6retr\u00e4de (41 procent) framf\u00f6r r\u00f6rligheten mellan l\u00e4nder (38 procent). \u00c4nd\u00e5 k\u00e4nner ECR-best\u00e5ndsdelarna \u00f6verv\u00e4ldigande kritik mot den \u00f6verdrivna byr\u00e5krati som genereras av europeiska lagar (38 procent mot 29 procent i urvalet totalt sett), och de k\u00e4nner sig oroade \u00f6ver att f\u00f6rlora enskilda l\u00e4nders kulturella identitet (37 procent mot 24 procent i urvalet). totalt prov). Slutligen fruktar de ocks\u00e5 att \u00f6ppna gr\u00e4nser leder till en \u00f6kning av brottsligheten (23 procent mot 16 procent totalt).<\/p>\n
N\u00e4r de tillfr\u00e5gades om fr\u00e5gor som de ans\u00e5g vara s\u00e4rskilt relevanta fokuserade intervjupersonerna p\u00e5 ekonomisk utveckling (29 procent) och milj\u00f6n (21 procent), f\u00f6ljt av lika villkor inom beskattning (12 procent) och en gemensam europeisk arm\u00e9 (12 procent). Samtidigt anser en \u00e4nnu st\u00f6rre andel av de n\u00e4rmast ECR att ekonomisk utveckling b\u00f6r prioriteras (33 procent), f\u00f6ljt av en enhetlig beskattning (20 procent) och att v\u00e4rna om milj\u00f6n (13 procent). Milj\u00f6n \u00e4r faktiskt en r\u00e5dande oro bland center-v\u00e4nster- och v\u00e4nstersympatis\u00f6rerna, medan ekonomisk utveckling och skattefr\u00e5gor tenderar att vara en mer dominerande oro bland center-h\u00f6ger- och h\u00f6ger-sympatis\u00f6rerna, som ocks\u00e5 v\u00e4rdes\u00e4tter id\u00e9n om en europeisk arm\u00e9 mer \u00e4n de n\u00e4rmaste till v\u00e4nster. S\u00e4rskilt ECR-sympatis\u00f6rer (15 procent) tycker att detta \u00e4r en relativt h\u00f6g prioritet, direkt efter ekonomisk utveckling och skattefr\u00e5gor.<\/p>\n
Slutligen, n\u00e4r det g\u00e4ller politiska prioriteringar f\u00f6r en europeisk agenda, s\u00e4rskilt p\u00e5 grund av mitten-v\u00e4nster- och v\u00e4nsterinriktade intervjupersoner, fr\u00e5gor som klimatf\u00f6r\u00e4ndringar och milj\u00f6 (20 procent), bek\u00e4mpning av fattigdom och sociala oj\u00e4mlikheter (20 procent) och bek\u00e4mpning av terrorism och kriminella f\u00f6reningar (19 procent) identifierades som de tre fr\u00e4msta prioriteringarna. \u00c4n en g\u00e5ng f\u00f6r\u00e4ndras dessa n\u00e4r unders\u00f6kningen gr\u00e4ver i intervjupersonernas politiska preferenser: ECR-sympatis\u00f6rer anser att minska byr\u00e5kratin, uppr\u00e4tth\u00e5lla r\u00e4ttsstatsprincipen och s\u00e4nka skatter som h\u00f6gsta prioriteringar f\u00f6r en europeisk agenda (19 procent, 17 procent och 16 procent). , respektive).<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
N\u00e4r europeiska ekonomier l\u00e4mnar bakom sig den ekonomiska turbulensen som utl\u00f6sts av covid-19-pandemin, kommer nya geopolitiska utvecklingar i dess k\u00f6lvatten oundvikligen att p\u00e5verka v\u00e5r kontinent. F\u00f6r att b\u00e4ttre bed\u00f6ma omfattningen av dessa effekter har European Conservatives and Reformist (ECR) tagit fram en unders\u00f6kning av uppfattningar som visar var medborgarna i Europa ser sig sj\u00e4lva i […]<\/p>\n","protected":false},"author":11,"featured_media":2111,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[154],"tags":[],"editorial-positions":[],"regions":[323,335,341,350,359],"types":[453],"class_list":["post-2121","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-handel-och-ekonomi","regions-central-europe-sv","regions-eastern-europe-sv","regions-northern-europe-sv","regions-southern-europe-sv","regions-western-europe-sv","types-opinion-sv"],"yoast_head":"\n