Nyligen firade den multinationella FN-styrka som inr\u00e4ttats p\u00e5 Cypern f\u00f6r att st\u00e4vja fientligheterna mellan \u00f6ns tv\u00e5 etniska grupper 60 \u00e5r sedan den placerades d\u00e4r. FN:s bl\u00e5 hj\u00e4lmar sattes in den 4 mars 1964 och har under de senaste veckorna tilldelats en minnesmedalj f\u00f6r att markera sitt engagemang f\u00f6r Medelhavs\u00f6n.
\nSoldaterna har under \u00e5rtionden ingripit f\u00f6r att bevara freden mellan de tv\u00e5 folkgrupperna, den grekiska och den turkiska, som lever i olika delar av territoriet efter en l\u00e5ng period av konflikter och Turkiets invasion av den norra delen av \u00f6n 1974.<\/p>\n
Den teater d\u00e4r de verkar \u00e4r den s\u00e5 kallade ”gr\u00f6na linjen”, 180 kilometer l\u00e5ng, som skiljer den internationellt erk\u00e4nda republiken Cypern fr\u00e5n den norra delen av \u00f6n, som kallas den turkiska republiken och som hittills endast erk\u00e4nts av regeringen i Ankara. Under sex decennier har mer \u00e4n 150 000 medlemmar av FN:s multinationella styrka varit utplacerade p\u00e5 Cypern, av vilka omkring 1 000 \u00e4r kvar p\u00e5 \u00f6n.
\nEfter Turkiets ingripande f\u00f6r sin egen befolknings r\u00e4kning 1974 f\u00f6rhindrade FN:s fredsbevarande styrkor att konflikten trappades upp igen. Alla f\u00f6rs\u00f6k att n\u00e5 en uppg\u00f6relse har dock hittills misslyckats. Grekcyprioterna f\u00f6resl\u00e5r en enhetlig federal stat d\u00e4r b\u00e5da sidor beh\u00e5ller sitt sj\u00e4lvstyre. Turkcyprioterna, \u00e5 andra sidan, avvisar kategoriskt detta alternativ och f\u00f6resl\u00e5r i st\u00e4llet en ”tv\u00e5statsl\u00f6sning”, med ett spr\u00e5kbruk som p\u00e5minner om den israelisk-palestinska f\u00f6rhandlingsformeln, och villkorar \u00e5terupptagandet av samtalen med ett erk\u00e4nnande av deras sj\u00e4lvst\u00e4ndighet, ett krav som det internationella samfundet best\u00e4mt avvisar.<\/p>\n
I januari uts\u00e5g FN:s generalsekreterare Ant\u00f3nio Guterres en s\u00e4rskild medlare f\u00f6r Cypern, Maria Angela Holguin Cuellar, en colombiansk diplomat med l\u00e5ng erfarenhet. 1986 var Cuellar en av f\u00f6rhandlarna bakom det banbrytande fredsavtalet mellan den colombianska regeringen och den marxistiska gerillan FARC.
\nUnder dessa \u00e5r, delvis tack vare det fredsbevarande arbete som utf\u00f6rdes av FN:s bl\u00e5 hj\u00e4lmar, kunde Cypern, som blev sj\u00e4lvst\u00e4ndigt fr\u00e5n det brittiska imperiet 1960, utveckla sin demokrati p\u00e5 den grekcypriotiska sidan, \u00e4ven om dess huvudstad Nicosia var delad i tv\u00e5, som Berlin vid tiden f\u00f6r muren och det kalla kriget.
\nSedan 1980-talet har regelbundna diplomatiska m\u00f6ten och f\u00f6rhandlingar \u00e4gt rum, ofta under FN:s beskydd, men fr\u00e5gan om en eventuell \u00e5terf\u00f6rening av Cypern \u00e4r fortfarande ol\u00f6st.<\/p>\n
Tvisten om territoriet har gamla anor, eftersom det ligger n\u00e4ra den turkiska och syriska kusten och har varit f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r anspr\u00e5k f\u00f6rst av romarna och bysantinerna och senare av de brittiska och ottomanska imperierna.
\n\u00c5r 2004 blev Republiken Cypern en del av Europeiska unionen, \u00e4ven om det fortfarande \u00e4r mycket sv\u00e5rt att tala om \u00e5terf\u00f6rening mellan de tv\u00e5 omtvistade territorierna, Turkiet och EU.
\nNumera \u00e4r \u00f6n ocks\u00e5 det logistiska navet i den humanit\u00e4ra korridoren \u00f6ver \u00f6stra Medelhavet, som f\u00f6r hj\u00e4lp till befolkningen i Gaza, som \u00e4r i Hamas grepp och k\u00e4mpar med Israels svar p\u00e5 terroristattackerna den 7 oktober.<\/p>\n