ECR-partiet har publicerat en rapport fr\u00e5n april 2024 om omvandlingen av banksektorn i Europeiska unionen och Nordeuropa och dess inverkan p\u00e5 konkurrensen inom sektorn i de baltiska staterna.<\/p>\n
F\u00f6rfattarna har varit Gundars B\u0113rzi\u0146\u0161, dekanus vid Lettlands universitets fakultet f\u00f6r f\u00f6retagsekonomi, ledamot av styrelsen f\u00f6r SSE Riga Foundation och ledamot av UL Student Business Incubator Council, Ramona Rupeika – Apoga, chef f\u00f6r finans- och redovisningsavdelningen vid Lettlands universitet; J\u0101nis Priede, docent och lektor i till\u00e4mpad matematik vid Academic Research Centre for Fluid and Complex Systems vid Coventry University; och Elm\u0101rs Kehris, ekonom som specialiserat sig p\u00e5 finansiell analys, ekonomisk forskning, digitalisering och projektledning, samt VD och ekonom p\u00e5 KEKonsult\u0101cijas.<\/p>\n
I rapporten beskrivs olika os\u00e4kerhetsfaktorer som banksystemet har st\u00e4llts inf\u00f6r och kommer att forts\u00e4tta att st\u00e4llas inf\u00f6r under den f\u00f6rsta h\u00e4lften av detta \u00e5rhundrade och i hela Europeiska unionen. P\u00e5 senare tid har det st\u00f6rsta ekonomiska hotet varit inflationen, med en dramatisk \u00f6kning under 2021 som inte har varit helt under kontroll f\u00f6rr\u00e4n i september 2023 (K\u00e4lla: Statista). Under andra halv\u00e5ret 2023 ans\u00e5g 44 procent av befolkningen att stigande priser, inflation och levnadsomkostnader \u00e4r en viktig nationell fr\u00e5ga i EU.<\/p>\n
N\u00e4r det g\u00e4ller den baltiska regionen har Estland och Litauen efter att ha blivit sj\u00e4lvst\u00e4ndiga \u00f6ppnat sina ekonomier f\u00f6r utl\u00e4ndska banker, medan Lettland ursprungligen hade som m\u00e5l att bli ett finansiellt nav f\u00f6r Ryssland och Oberoende staters samv\u00e4lde (OSS).<\/p>\n
Som en f\u00f6ljd av detta kontrolleras mer \u00e4n 85 procent av Estlands och Litauens banktillg\u00e5ngar av utlands\u00e4gda institutioner, medan andelen i Lettland ligger p\u00e5 76 procent. I samtliga tre fall skulle ett \u00f6kat inhemskt deltagande \u00f6ka konkurrensen p\u00e5 den baltiska marknaden j\u00e4mf\u00f6rt med den bredare nordiska regionen.<\/p>\n
Mellan 2009 och 2022 har EU haft en betydande minskning av antalet bankkontor (40 procent) och anst\u00e4llda (20 procent). Estland och Litauen har trotsat denna trend med en fortsatt \u00f6kning av antalet anst\u00e4llda, men Lettland har upplevt en dramatisk 57-procentig minskning av antalet bankanst\u00e4llda – den brantaste minskningen i hela Europa.<\/p>\n
Lettland och Litauen har n\u00e5gra av de h\u00f6gsta inl\u00e5nings-\/utl\u00e5ningskvoterna i Europa. L\u00e5ntagare i Baltikum m\u00f6ter dock konsekvent l\u00e5ner\u00e4ntor som \u00f6verstiger genomsnittet i euroomr\u00e5det, vilket \u00e5terigen tyder p\u00e5 att konkurrensen kan f\u00f6rb\u00e4ttras.<\/p>\n
N\u00e4r det g\u00e4ller kundr\u00f6rlighet ligger Lettland (26 procent) och Litauen (22 procent) l\u00e5ngt under EU-genomsnittet (29 procent). Samma trend syns f\u00f6r bol\u00e5nen d\u00e4r EU-genomsnittet \u00e4r 2,4 procent, Estland 1,6 procent, Lettland bara 0,9 procent och Litauen marginella 0,8 procent. F\u00f6r tredje g\u00e5ngen kan dessa l\u00e5ga niv\u00e5er av kundr\u00f6rlighet tyda p\u00e5 begr\u00e4nsade alternativ f\u00f6r kunder i Baltikum, men ocks\u00e5 p\u00e5 komplicerade bytesf\u00f6rfaranden – vilket i sin tur f\u00f6rs\u00e4mrar konkurrensen ytterligare.<\/p>\n
N\u00e4r det g\u00e4ller penetrationsgraden f\u00f6r internetbanker 2023 har Estland och Lettland passerat 80 procent, medan Litauen f\u00f6r n\u00e4rvarande inte har n\u00e5tt upp till samma procentandel. De tre l\u00e4nderna h\u00f6r dock till de tretton medlemsstater som har en h\u00f6gre penetrationsgrad.<\/p>\n
Avkastningen p\u00e5 eget kapital \u00e4r h\u00f6gst i Lettland och Litauen, med 25 procent (data fr\u00e5n mars 2023); Estlands ligger p\u00e5 20 procent, vilket \u00e4nd\u00e5 \u00e4r n\u00e4stan dubbelt s\u00e5 mycket som EU-genomsnittet (10,4 procent). S\u00e5dana l\u00f6nsamhetsniv\u00e5er \u00e4r utm\u00e4rkta f\u00f6r bankernas aktie\u00e4gare och f\u00f6r banksystemets stabilitet, men de \u00e4r till nackdel f\u00f6r bankkunderna, som skulle gynnas av en h\u00f6gre konkurrens, vilket framg\u00e5r av resonemanget ovan.<\/p>\n
Effektivitetsniv\u00e5erna ligger ocks\u00e5 kvar p\u00e5 h\u00f6ga niv\u00e5er, med en kostnads-\/int\u00e4ktskvot p\u00e5 bara 30 procent i Lettland, 35 procent i Litauen och 38 procent i Estland, l\u00e5ngt under 57 procent i hela EU (data fr\u00e5n juni 2023).<\/p>\n
K\u00e4lla till bilden: Prof. Dr. Gundars B\u0113rzi\u0146\u0161 (Lettlands universitet)<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
ECR-partiet har publicerat en rapport fr\u00e5n april 2024 om omvandlingen av banksektorn i Europeiska unionen och Nordeuropa och dess inverkan p\u00e5 konkurrensen inom sektorn i de baltiska staterna. F\u00f6rfattarna har varit Gundars B\u0113rzi\u0146\u0161, dekanus vid Lettlands universitets fakultet f\u00f6r f\u00f6retagsekonomi, ledamot av styrelsen f\u00f6r SSE Riga Foundation och ledamot av UL Student Business Incubator Council, […]<\/p>\n","protected":false},"author":44,"featured_media":26648,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[154,169],"tags":[],"editorial-positions":[42],"regions":[341],"types":[442],"class_list":["post-26671","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-handel-och-ekonomi","category-uppsatser","editorial-positions-focus","regions-northern-europe-sv","types-surveys-sv"],"yoast_head":"\n