Inom ramen f\u00f6r global s\u00e4kerhet \u00e4r hybridkrigf\u00f6ring ett v\u00e4xande hot som kombinerar traditionella milit\u00e4ra operationer med okonventionella taktiker f\u00f6r att destabilisera motst\u00e5ndare. En viktig del av detta hot g\u00e4ller undervattenskablar, som \u00e4r en viktig infrastruktur f\u00f6r global kommunikation och som har blivit potentiella m\u00e5l f\u00f6r hybridattacker. Undervattenskablar st\u00e5r f\u00f6r 93% av v\u00e4rldens kommunikation, inklusive internetdata, telekommunikation och finansiella transaktioner. Dessa kablar, som str\u00e4cker sig \u00f6ver 1,2 miljoner kilometer, utg\u00f6r ryggraden i den globala uppkopplingen. Deras strategiska betydelse \u00e4r om\u00e4tbar och deras s\u00e5rbarhet \u00e4r en kritisk svaghet f\u00f6r moderna ekonomier. Ryssland har utvecklat avancerad ub\u00e5tsf\u00f6rm\u00e5ga, med fokus p\u00e5 f\u00f6rm\u00e5gan att sabotera ub\u00e5tskablar som en del av sin hybridkrigf\u00f6ring. NATO har uttryckt allvarlig oro \u00f6ver Rysslands f\u00f6rm\u00e5ga att hota denna kritiska infrastruktur, s\u00e4rskilt efter attacken mot Nord Stream-ledningen, som visade hur s\u00e5rbar undervattensinfrastrukturen \u00e4r f\u00f6r externa attacker. I R\u00f6da havet har rebellgruppen Houthi visat intresse f\u00f6r att sabotera maritim infrastruktur, inklusive undervattenskablar. Attacker mot handelsfartyg och maritim infrastruktur i regionen understryker risken med icke-statliga akt\u00f6rer som kan \u00e4ventyra s\u00e4kerheten i globala kommunikationer med relativt enkla och billiga medel. F\u00f6rutom Ryssland och houthierna kan \u00e4ven andra statliga och icke-statliga akt\u00f6rer utnyttja s\u00e5rbarheten i undervattenskablar. Incidenter med denna infrastruktur kan ocks\u00e5 bero p\u00e5 naturliga orsaker, som stormar och jordb\u00e4vningar, eller p\u00e5 oavsiktliga kollisioner med fartyg. Den mest oroande risken \u00e4r dock fortfarande avsiktligt sabotage, som kan f\u00e5 f\u00f6r\u00f6dande konsekvenser f\u00f6r globala kommunikationer och nationell s\u00e4kerhet. Europeiska unionen har insett vikten av att skydda undervattenskablar och har vidtagit flera \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r att f\u00f6rb\u00e4ttra s\u00e4kerheten. Initiativ som National Underwater Domain Cluster, som leds av Italien, involverar stora teknikf\u00f6retag och syftar till att st\u00e4rka \u00f6vervaknings- och f\u00f6rsvarskapaciteten f\u00f6r undervattensinfrastruktur. EU unders\u00f6ker ocks\u00e5 m\u00f6jligheten att anv\u00e4nda avancerade sensorer och annan innovativ teknik f\u00f6r att \u00f6vervaka och skydda dessa kablar. Skyddet av undervattenskablar kr\u00e4ver ett n\u00e4ra internationellt samarbete. Nato f\u00f6rb\u00e4ttrar sin f\u00f6rm\u00e5ga till ub\u00e5tsjakt och samarbetar med allierade och partner f\u00f6r att f\u00f6rb\u00e4ttra \u00f6vervakningen och snabba insatser vid incidenter. Dessa gemensamma anstr\u00e4ngningar \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndiga f\u00f6r att garantera s\u00e4kerheten f\u00f6r kritisk infrastruktur \u00f6ver hela v\u00e4rlden.<\/p>\n
Senator Isabella Rauti<\/strong>, f\u00f6rsvarsminister i Melonis regering, diskuterar detta med oss i denna intervju.<\/p>\n Vilka \u00e4r de viktigaste inslagen i hybridkrigf\u00f6ring och hur skiljer den sig fr\u00e5n traditionella konflikter?<\/strong><\/p>\n Hybridkonflikter involverar statliga akt\u00f6rer – s\u00e5som regulj\u00e4ra v\u00e4pnade styrkor – med okonventionella instrument som kan politiskt destabilisera och materiellt f\u00f6rsvaga motst\u00e5ndaren, s\u00e4rskilt inom nya omr\u00e5den som cyber eller rymden, och i framv\u00e4xande dimensioner som s\u00e5 kallad ”kognitiv krigf\u00f6ring”, en milj\u00f6 d\u00e4r hotet best\u00e5r av snedvridande anv\u00e4ndning av information eller desinformation f\u00f6r att p\u00e5verka \u00e5sikter eller beteende i syfte att uppn\u00e5 politiska eller strategiska f\u00f6rdelar. Hybridverktygen omfattar allt fr\u00e5n cyberattacker till terrorhandlingar och t\u00e4cker ett brett spektrum som inkluderar desinformationskampanjer baserade p\u00e5 falska nyheter och genererade genom applikationer f\u00f6r artificiell intelligens, men \u00e4ven attacker mot strategisk undervattensinfrastruktur som kablar och gasledningar, manipulation av kollektiva uppfattningar och illvillig inblandning i valprocesser. Hybridkrigf\u00f6ring involverar en m\u00e4ngd olika statliga och icke-statliga akt\u00f6rer, fr\u00e5n lokala miliser och internationella n\u00e4tverk av flanker och finansi\u00e4rer till organiserade hackergrupper f\u00f6r cyberattacker. Ur operativ synvinkel k\u00e4nnetecknas hybridkrigf\u00f6ring av att attackerna i sig \u00e4r tvetydiga och att det \u00e4r sv\u00e5rt att identifiera agenter och fiender; denna ”fluiditet” f\u00f6rsv\u00e5rar defensiva svar. Hybridkrigf\u00f6ring \u00e4r odeklarerad och kan bedrivas i det f\u00f6rdolda utan att ”tr\u00f6skeln” till en \u00f6ppen, traditionell konflikt \u00f6verskrids. Hybridl\u00e4get kan subtilt korsa ett sammanhang av skenbar fred och \u00e4r inte kostsamt i ekonomiska termer; i sj\u00e4lva verket \u00e4r det l\u00e4tt att genomf\u00f6ra och kan vara b\u00e5de effektivt och till och med kunna tillfoga motst\u00e5ndaren betydande skador utan att strida p\u00e5 marken, till skillnad fr\u00e5n traditionella konflikter.<\/em><\/p>\n Vilka \u00e4r de st\u00f6rsta riskerna f\u00f6r undervattenskablar i en hybridkonflikt och hur kan de skyddas mot detta hot mot kommunikationer och ekonomi?<\/strong><\/p>\n Undervattensomr\u00e5det – det s\u00e5 kallade ”undersea” – \u00e4r en femte fysisk dimension, ut\u00f6ver land, hav, luft och rymd. Sabotaget av gasledningen North Stream under \u00d6stersj\u00f6ns vatten 2022 – med minst tre l\u00e4ckor i r\u00f6rledningarna North Stream 1 och 2 – orsakade allvarlig skada p\u00e5 energiinfrastrukturen mellan Ryssland och Europa och belyste inte bara konsekvenserna av energiberoende som ett potentiellt instrument f\u00f6r politisk utpressning, utan ocks\u00e5 vikten av flera strategiska s\u00e4kerhetsinfrastrukturer i undervattensdimensionen. Attacker mot s\u00e5dan undervattensinfrastruktur – t.ex. de kablar som transporterar 98% av v\u00e4rldens digitala trafik eller de gasledningar som garanterar energif\u00f6rs\u00f6rjningen – \u00e4r med r\u00e4tta en del av hybridkrigf\u00f6ringsstrategier, eftersom de \u00e4r of\u00f6ruts\u00e4gbara, st\u00f6rande \u00e5tg\u00e4rder med omedelbar effekt och dessutom k\u00e4nsliga f\u00f6r mediemanipulation n\u00e4r det g\u00e4ller f\u00f6r\u00f6varnas ansvar. Fysiskt kan hotet b\u00e4ras av s\u00e4rskilda fartyg och ub\u00e5tar, eller av obemannade undervattensfarkoster (UUV) som kan sabotera m\u00e5let genom rudiment\u00e4ra metoder som oavsiktlig p\u00e5verkan av ankare eller avsiktlig dragning av fisken\u00e4t, eller genom mer sofistikerade ingrepp. F\u00f6r att kunna f\u00f6rsvara sig mot ub\u00e5tsattacker \u00e4r det n\u00f6dv\u00e4ndigt att f\u00f6rb\u00e4ttra tekniken och investera i innovativa aspekter. Det \u00e4r l\u00e4tt att f\u00f6rutse en \u00f6kning av aktiviteterna f\u00f6r autonoma undervattensfarkoster (AUV), dvs. h\u00f6gteknologiska farkoster som kan arbeta p\u00e5 djupet och uppt\u00e4cka och ingripa mot hot, vars f\u00f6rstadier m\u00e5ste f\u00e5ngas upp och \u00f6vervakas i f\u00f6rv\u00e4g. P\u00e5 det ”undervattensrelaterade” omr\u00e5det spelar den italienska f\u00f6rsvarsmakten, genom den italienska marinen, en nyckelroll med det nationella undervattenscentrumet (PNS) som ska invigas i La Spezia den 12 december 2023, ett kompetenscentrum som kommer att sammanf\u00f6ra och p\u00e5skynda alla nationella kompetenser, inklusive industri, forskning och akademi, och bidra till att bef\u00e4sta v\u00e4stv\u00e4rldens tekniska f\u00f6rspr\u00e5ng inom denna framv\u00e4xande sektor.<\/em><\/p>\n Vilken roll b\u00f6r Europeiska unionen spela i det geopolitiska omr\u00e5de som kallas ”det utvidgade Medelhavsomr\u00e5det”?<\/strong><\/p>\n Europeiska unionen h\u00e4nvisar, n\u00e4r det g\u00e4ller medlemsstaternas s\u00e4kerhet och f\u00f6rsvar, till den ”strategiska kompassen”, det dokument som antogs – efter \u00e5r av diskussioner – av Europeiska r\u00e5det den 21 mars, omedelbart efter den ryska aggressionen i Ukraina, en h\u00e4ndelse som markerade det konventionella krigets \u00e5terkomst till den europeiska kontinenten. Tanken med ”kompassen” \u00e4r att ”st\u00e4rka” EU inf\u00f6r v\u00e4xande utmaningar och hot genom att st\u00e4rka dess f\u00f6rsvarsf\u00f6rm\u00e5ga genom en konkret och strategisk v\u00e4g som ska vara klar 2030, utan att f\u00f6rsvaga samarbetet med Nato och FN. Processen f\u00f6r att bygga upp ett gemensamt europeiskt f\u00f6rsvar kr\u00e4ver en gemensam ekonomisk anstr\u00e4ngning av unionens l\u00e4nder och utveckling av en s\u00e4kerhetsdoktrin och -strategi som sammanf\u00f6r medlemsstaternas v\u00e4pnade styrkor, i vetskap om att ingen stat kan f\u00f6rsvara sig sj\u00e4lv ensam; ett s\u00e4kerhetssystem som kompletterar Nato, men som \u00e4r sj\u00e4lvst\u00e4ndigt, och som syftar till att garantera fred och stabilitet p\u00e5 den europeiska kontinenten p\u00e5 internationell och global niv\u00e5, vilket g\u00f6r det m\u00f6jligt f\u00f6r Europeiska unionen att spela en central roll p\u00e5 v\u00e4rldsarenan. Europa har en strategisk roll att spela i det s\u00e5 kallade ”bredare Medelhavet”, ett geopolitiskt begrepp som omfattar de omr\u00e5den som omedelbart gr\u00e4nsar till Medelhavet ”i ordets strikta bem\u00e4rkelse”, upp till Balkan och Svarta havet, Mellan\u00f6stern (inklusive Arabiska halv\u00f6n och Persiska viken) samt Nordafrika och Afrika s\u00f6der om Sahara, som str\u00e4cker sig fr\u00e5n Afrikas horn via Sahel till Guineabukten. Det \u00e4r i denna region som alla nuvarande sp\u00e4nningar och konflikter koncentreras och \u00e5terspeglas, direkt eller indirekt, fr\u00e5n kriget i Mellan\u00f6stern till hotet fr\u00e5n houthierna i R\u00f6da havet, som har som m\u00e5l att sk\u00e4ra av v\u00e4garna till Medelhavet, med enorma negativa konsekvenser f\u00f6r de europeiska ekonomierna och en konkurrensnackdel f\u00f6r v\u00e4stv\u00e4rlden till f\u00f6rm\u00e5n f\u00f6r andra nationer. Det utvidgade Medelhavsomr\u00e5det h\u00e5ller p\u00e5 att bli ett hybridomr\u00e5de, och denna potentiella k\u00e4lla till instabilitet kan ocks\u00e5 p\u00e5verka Europas framtid n\u00e4r det g\u00e4ller handel, migration och till och med energif\u00f6rs\u00f6rjning. Melonis regering arbetar i denna riktning med ”Matteiplanen”, som syftar till att skapa f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r Afrikas ekonomiska och sociala tillv\u00e4xt genom nya former av samarbete och partnerskap, och att g\u00f6ra Italien till ett europeiskt energicentrum mitt i Medelhavet, i vetskap om att det inte finns n\u00e5gon framtid f\u00f6r Europa utan en framtid f\u00f6r den afrikanska kontinenten.<\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Inom ramen f\u00f6r global s\u00e4kerhet \u00e4r hybridkrigf\u00f6ring ett v\u00e4xande hot som kombinerar traditionella milit\u00e4ra operationer med okonventionella taktiker f\u00f6r att destabilisera motst\u00e5ndare. En viktig del av detta hot g\u00e4ller undervattenskablar, som \u00e4r en viktig infrastruktur f\u00f6r global kommunikation och som har blivit potentiella m\u00e5l f\u00f6r hybridattacker. Undervattenskablar st\u00e5r f\u00f6r 93% av v\u00e4rldens kommunikation, inklusive internetdata, […]<\/p>\n","protected":false},"author":54,"featured_media":27767,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[164],"tags":[],"editorial-positions":[42],"regions":[],"types":[416],"class_list":["post-27867","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-politik","editorial-positions-focus","types-news-sv"],"yoast_head":"\n