{"id":28155,"date":"2024-06-01T08:11:50","date_gmt":"2024-06-01T08:11:50","guid":{"rendered":"https:\/\/www.theconservative.online\/bankernas-inhemska-utlaning-till-privat-sektor-i-de-baltiska-landerna-lagre-an-eu-genomsnittet"},"modified":"2024-06-01T08:17:09","modified_gmt":"2024-06-01T08:17:09","slug":"bankernas-inhemska-utlaning-till-privat-sektor-i-de-baltiska-landerna-lagre-an-eu-genomsnittet","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.theconservative.online\/sv\/bankernas-inhemska-utlaning-till-privat-sektor-i-de-baltiska-landerna-lagre-an-eu-genomsnittet","title":{"rendered":"Bankernas inhemska utl\u00e5ning till privat sektor i de baltiska l\u00e4nderna l\u00e4gre \u00e4n EU-genomsnittet"},"content":{"rendered":"<p>Under det senaste decenniet har EU:s medlemsl\u00e4nder st\u00e5tt inf\u00f6r ett antal stora utmaningar, med b\u00f6rjan i den globala finanskrisen 2008, som hade en djupg\u00e5ende inverkan p\u00e5 EU:s ekonomi. Sammanl\u00e4nkningen mellan ekonomin och finanssektorn underl\u00e4ttade spridningen av finanskrisen fr\u00e5n USA till Europa och skapade en dominoeffekt. EU drabbades f\u00f6rst av den stora recessionen 2008-2009, som f\u00f6ljdes av statsskuldkrisen i flera medlemsl\u00e4nder, varav Grekland var det mest uppm\u00e4rksammade fallet.<span class=\"Apple-converted-space\"> <\/span><\/p>\n<p>Dessa kombinerade kriser fick betydande konsekvenser f\u00f6r den ekonomiska tillv\u00e4xten, investeringarna, arbetsmarknaden och de finanspolitiska \u00e5tg\u00e4rder som regeringarna i m\u00e5nga EU-l\u00e4nder vidtog. Som svar p\u00e5 kriserna vidtog EU kortsiktiga \u00e5tg\u00e4rder, bland annat finansiellt st\u00f6d f\u00f6r att r\u00e4dda banker fr\u00e5n konkurs och reformer f\u00f6r att komma till r\u00e4tta med svagheter. P\u00e5 l\u00e4ngre sikt har anstr\u00e4ngningar gjorts f\u00f6r att f\u00f6rb\u00e4ttra motst\u00e5ndskraften, t.ex. genom att st\u00e4rka stabiliteten i den finansiella sektorn, st\u00e4rka den ekonomiska styrningen och genomf\u00f6ra strukturreformer. Covid-19-pandemin, som har p\u00e5verkat det europeiska banksystemet i h\u00f6g grad, har ocks\u00e5 inneburit b\u00e5de utmaningar och m\u00f6jligheter. Europeiska banker har drabbats av minskade int\u00e4kter till f\u00f6ljd av minskad efterfr\u00e5gan och statliga ingripanden p\u00e5 kapitalmarknaden. Samtidigt kan vi konstatera att det ocks\u00e5 fanns en positiv sida i och med att digitaliseringsprocessen inom den europeiska finanssektorn p\u00e5skyndades. Det senaste decenniet har ocks\u00e5 inneburit \u00f6kade geopolitiska risker och s\u00e5rbarheter f\u00f6r banksektorn. Det \u00e4r v\u00e4lk\u00e4nt att banksektorn m\u00e5ste ta itu med fr\u00e5gor som cyberattacker mot finansinstitut, energirelaterade d\u00e5liga l\u00e5n och energiprisfluktuationers inverkan p\u00e5 l\u00e5nekvaliteten, strukturella f\u00f6r\u00e4ndringar i euroomr\u00e5dets ekonomi som p\u00e5verkar bankerna samt sammanl\u00e4nkade risker mellan energimarknader och finansinstitut. Trots dessa os\u00e4kerhetsfaktorer finns det fortfarande tydliga omr\u00e5den d\u00e4r banksektorn kommer att forts\u00e4tta sin omvandlingsprocess: geopolitisk riskhantering, regleringstryck och regelefterlevnad, digitalisering och FinTech, implementering av en h\u00e5llbar aff\u00e4rsmodell, t.ex. att integrera milj\u00f6h\u00e4nsyn, sociala h\u00e4nsyn och bolagsstyrning i finansinstitutens verksamhet och beslutsprocesser.<\/p><div class='related_content'><span>RELATED<\/span><ul><li><a href='https:\/\/www.theconservative.online\/sv\/ecr-panel-i-cluj-napoca-europas-innovationsekonomi-teknik-tillverkning-och-framtiden-for-ett-konkurrenskraftigt-europa'>ECR-panel i Cluj-Napoca: Europas innovationsekonomi: Teknik, tillverkning och framtiden f\u00f6r ett konkurrenskraftigt Europa<\/li><\/a><li><a href='https:\/\/www.theconservative.online\/sv\/europa-efter-orban-varfor-ungerns-politiska-skifte-kan-omdefiniera-eus-utvidgning'>Europa efter Orb\u00e1n: Varf\u00f6r Ungerns politiska skifte kan omdefiniera EU:s utvidgning<\/li><\/a><li><a href='https:\/\/www.theconservative.online\/sv\/marknaderna-haller-sig-stabila-nar-investerare-bevakar-iran-oljepriser-och-centralbanker'>Marknaderna h\u00e5ller sig stabila n\u00e4r investerare bevakar Iran, oljepriser och centralbanker<\/li><\/a><\/ul><\/div>\n<h3 style=\"text-align: center;\"><strong>Europas banksystem pr\u00e4glas av strikta EU-regler<\/strong><\/h3>\n<p>Omvandlingen av banksektorn i EU och Nordeuropa pr\u00e4glas av ett antal viktiga h\u00e4ndelser som har omformat det regionala finansiella landskapet. Det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r som den ekonomiska integrationen och de strikta EU-reglerna, tillsammans med den snabba tekniska utvecklingen, under de senaste \u00e5ren har f\u00e5tt bankerna att anta nya aff\u00e4rsmodeller, f\u00f6rb\u00e4ttra effektiviteten i verksamheten och f\u00f6rnya de tj\u00e4nster de erbjuder. Som n\u00e4mnts ovan har digitaliseringen haft en mycket stark inverkan och lett till att internet- och mobilbanker har utvecklats och f\u00e5tt stor spridning. Dessa f\u00f6r\u00e4ndringar har ocks\u00e5 haft betydande konsekvenser f\u00f6r konkurrensen inom banksektorn i de baltiska staterna (Estland, Lettland och Litauen). Bankmarknaderna i dessa noterade l\u00e4nder har blivit mycket mer diversifierade och d\u00e4rmed ocks\u00e5 mycket mer konkurrensutsatta, p\u00e5verkade av b\u00e5de internationella banker och innovativa lokala akt\u00f6rer.<span class=\"Apple-converted-space\"> <\/span><\/p>\n<p>Finansiell konsolidering och intr\u00e4det av nya akt\u00f6rer som erbjuder finansiella tj\u00e4nster, t.ex. fintechbolag, har \u00f6kat konkurrensen och f\u00e5tt traditionella banker att se \u00f6ver sina strategier. Detta har tvingat de traditionella bankerna att anpassa sig till de nya konkurrensutsatta marknadsf\u00f6rh\u00e5llandena. Denna utveckling har bidragit till att f\u00f6rb\u00e4ttra kvaliteten p\u00e5 tj\u00e4nsterna f\u00f6r konsumenterna och \u00f6ka tillg\u00e4ngligheten till finansiella produkter, men den har ocks\u00e5 medf\u00f6rt utmaningar relaterade till dels cybers\u00e4kerhet, dels relaterade regelverk. Den senaste tidens turbulens i den globala banksektorn har f\u00f6rst\u00e4rkt utmaningarna f\u00f6r penningpolitiken och inflationen och ytterligare komplicerat den ekonomiska situationen som redan p\u00e5verkats av pandemin, den konflikt som Ryssland utl\u00f6ste i Ukraina f\u00f6r tv\u00e5 \u00e5r sedan och den alarmerande inflationsuppg\u00e5ngen. Banker spelar en nyckelroll i den ekonomiska tillv\u00e4xten genom att tillhandah\u00e5lla kapital och finansiella tj\u00e4nster och d\u00e4rigenom st\u00f6dja samh\u00e4llsutvecklingen.<\/p>\n<h3 style=\"text-align: center;\"><strong>Vilken roll spelar bankerna f\u00f6r den ekonomiska utvecklingen?<\/strong><\/h3>\n<p>Enligt den studie som best\u00e4llts av ECR-partiet identifierades fem faktorer som bankerna spelar i ekonomin (finansiering av infrastrukturprojekt, fr\u00e4mjande av finansiell inkludering, st\u00f6d till internationell handel, st\u00f6d till sm\u00e5f\u00f6retag, uppmuntran till sparande och investeringar).<span class=\"Apple-converted-space\"> <\/span><\/p>\n<p>Banker \u00e4r k\u00e4nda f\u00f6r att st\u00f6dja ekonomisk tillv\u00e4xt genom att finansiera viktiga infrastrukturprojekt som v\u00e4gar, broar och flygplatser, vilket oundvikligen skapar arbetstillf\u00e4llen och \u00f6kar produktiviteten samtidigt. En annan roll som bankerna spelar \u00e4r att fr\u00e4mja tillg\u00e5ngen till finansiella tj\u00e4nster f\u00f6r alla inkomstgrupper och geografiska omr\u00e5den och d\u00e4rigenom minska fattigdomen och st\u00f6dja den ekonomiska utvecklingen. Genom att tillhandah\u00e5lla remburser och handelsfinansiering underl\u00e4ttar banker gr\u00e4ns\u00f6verskridande transaktioner och fr\u00e4mjar globalt samarbete. Banker tillhandah\u00e5ller kapital och finansiella tj\u00e4nster till sm\u00e5f\u00f6retag, som \u00e4r drivkrafter f\u00f6r lokala och regionala ekonomier, skapar arbetstillf\u00e4llen och stimulerar ekonomisk tillv\u00e4xt. Genom att erbjuda sparkonton och investeringsprodukter hj\u00e4lper bankerna privatpersoner och f\u00f6retag att bygga upp en f\u00f6rm\u00f6genhet och planera f\u00f6r framtiden, vilket stimulerar den ekonomiska tillv\u00e4xten.<\/p>\n<h3 style=\"text-align: center;\"><strong>Vilka \u00e4r de interna och externa faktorer som p\u00e5verkar bankernas resultat?<span class=\"Apple-converted-space\"> <\/span><\/strong><\/h3>\n<p>Utvecklingen av det finansiella systemet, penning- och finanspolitiken, konkurrensen (vi talar om sund konkurrens), import- och exportpolitiken, den allm\u00e4nna inkomstniv\u00e5n och tillg\u00e5ngen till penningmarknaden kan betraktas som externa ekonomiska faktorer. \u00c5 andra sidan har stigande energipriser varit den viktigaste faktorn bakom den rekordh\u00f6ga inflationen p\u00e5 9,6 procent i EU-l\u00e4nderna och 8,6 procent i euroomr\u00e5det i juni 2022. Europeiska centralbanken (ECB) h\u00f6jde sin styrr\u00e4nta till 0,5% i juli 2022, den f\u00f6rsta h\u00f6jningen sedan mars 2016, och fortsatte att h\u00f6ja den n\u00e4stan varje m\u00e5nad upp till 4,5% i december 2023. H\u00f6g inflation har drivit upp bol\u00e5ner\u00e4ntorna i Europa, vilket p\u00e5verkar levnadskostnaderna. Bol\u00e5ner\u00e4ntorna steg kraftigt under 2022, med f\u00f6rdubblade r\u00e4ntor i m\u00e5nga l\u00e4nder. I Ungern uppgick den genomsnittliga bol\u00e5ner\u00e4ntan till n\u00e4stan 10% under f\u00f6rsta kvartalet 2023, j\u00e4mf\u00f6rt med cirka 3,5% 2022. En mycket positiv sak \u00e4r att de nordiska l\u00e4nderna lyckats h\u00e5lla bol\u00e5ner\u00e4ntorna nere tack vare finansiell stabilitet. Digitaliseringen och konkurrensen fr\u00e5n icke-banker har lett till en \u00f6kad penetration av internetbanker, med ett minskat behov av fysiska kontor och strukturella f\u00f6r\u00e4ndringar i syssels\u00e4ttningen inom banksektorn. De digitala icke-bankerna vinner mark genom att ing\u00e5 partnerskap med traditionella banker och ut\u00f6ka sina tj\u00e4nster.<\/p>\n<h3 style=\"text-align: center;\"><strong>Omvandlingen av banksektorn i Europa<\/strong><\/h3>\n<p>Den europeiska banksektorns omvandlingsprocess p\u00e5verkas av externa faktorer som geopolitiska risker, regleringstryck och digitalisering. Bankerna m\u00e5ste anpassa sig till ny teknik och inf\u00f6ra h\u00e5llbara aff\u00e4rsmodeller. Vad inneb\u00e4r det att anta ESG-kriterier (Environmental, Social, Governance)?<span class=\"Apple-converted-space\">  <\/span>Bankerna integrerar ESG-kriterier i sina finansiella tj\u00e4nster, vilket speglar deras ansvar f\u00f6r att forma en h\u00e5llbar framtid, och Europeiska bankmyndigheten (EBA) har lanserat riktlinjer f\u00f6r ESG-riskhantering.<\/p>\n<h3 style=\"text-align: center;\"><strong>Konkurrens i den nordiska banksektorn: Banker, \u00e4gare och aff\u00e4rsmodeller<\/strong><\/h3>\n<p>I de baltiska l\u00e4nderna har \u00f6verg\u00e5ngen fr\u00e5n planekonomi till marknadsekonomi lett till att de finansiella systemen har liberaliserats och att restriktionerna f\u00f6r utl\u00e4ndska investerare p\u00e5 bankmarknaderna har tagits bort. Sedan dess har andelen banker som \u00e4gs av utl\u00e4ndska investerare stadigt \u00f6kat, vilket har bidragit till och i h\u00f6g grad format banksektorn i regionen. Under de f\u00f6rsta \u00e5ren kom det utl\u00e4ndska kapitalet fr\u00e4mst fr\u00e5n de skandinaviska l\u00e4nderna och Tyskland, och senare \u00e4ven fr\u00e5n Amerika. I Estland gick det till exempel snabbare att f\u00e5 in utl\u00e4ndska aktie\u00e4gare (kapital) \u00e4n i Litauen och Lettland. I slutet av 1990-talet stod s\u00e5ledes utlands\u00e4gda banker f\u00f6r cirka 90% av alla banktillg\u00e5ngar. I Litauen skedde det massiva int\u00e5get av utl\u00e4ndskt kapital senare, men 2002 hade utl\u00e4ndska banker mer \u00e4n 90% av banktillg\u00e5ngarna. I Lettland var n\u00e4rvaron av utl\u00e4ndskt kapital l\u00e4gre och uppgick till cirka 80% 2022.<\/p>\n<p><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"size-full wp-image-5711 aligncenter\" src=\"https:\/\/www.theconservative.online\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/money2-1.jpg\" alt=\"\" width=\"728\" height=\"485\"><\/p>\n<p>Enligt ECR:s studie har aff\u00e4rsmodellerna f\u00f6r bankerna i de baltiska l\u00e4nderna utvecklats p\u00e5 olika s\u00e4tt. Litauen har t.ex. fokuserat p\u00e5 inhemska kunder och erbjuder ett brett utbud av universalbanktj\u00e4nster f\u00f6r f\u00f6retag och privatpersoner, fr\u00e4mst genom svenska banker. I Lettland har bankmodellen p\u00e5verkats av historiska och geopolitiska faktorer, och banksektorn best\u00e5r av tv\u00e5 huvudsegment: tj\u00e4nster f\u00f6r inhemska kunder, som domineras av dotterbolag till stora skandinaviska banker, och tj\u00e4nster f\u00f6r internationella kunder, som fr\u00e4mst erbjuds av lokala lettiska banker. Lettland har positionerat sig som ett internationellt finanscentrum f\u00f6r Ryssland och Oberoende staters samv\u00e4lde och drar till sig betydande internationella ins\u00e4ttningar. Estland f\u00f6ljde en aff\u00e4rsmodell med mellanh\u00e4nder, liknande den f\u00f6r litauiska banker, med fokus p\u00e5 att betj\u00e4na estniska eller estniskrelaterade f\u00f6retag och hush\u00e5ll. Strategiska utl\u00e4ndska investerares intr\u00e4de i de st\u00f6rsta baltiska bankerna har gjort branschen mer motst\u00e5ndskraftig mot externa chocker, men har ocks\u00e5 v\u00e4ckt fr\u00e5gan om bankkonkurrens. \u00c5r 2022 \u00e4gdes 90% av banktillg\u00e5ngarna i Litauen, 85% i Estland och 76% i Lettland av banker vars huvud\u00e4gare var utl\u00e4ndska. Koncentrationen av banktillg\u00e5ngar var betydligt h\u00f6gre \u00e4n EU-genomsnittet, vilket tyder p\u00e5 mindre konkurrens. Mellan 1999 och 2008 expanderade EU:s kreditinstitutssektor kraftigt, men efter den globala finanskrisen minskade antalet bankkontor och anst\u00e4llda. I de baltiska l\u00e4nderna \u00f6kade antalet filialer och anst\u00e4llda inledningsvis, men minskade snabbt efter krisen till f\u00f6ljd av omfattande upps\u00e4gningar. Minskningen beror bland annat p\u00e5 \u00f6verg\u00e5ngen till digitalisering och \u00f6kad effektivitet.<\/p>\n<p>I de baltiska l\u00e4nderna \u00e4r bankernas inhemska utl\u00e5ning till den privata sektorn systematiskt l\u00e4gre \u00e4n EU-genomsnittet. Trots tillg\u00e4ngliga resurser har konservativ utl\u00e5ningspraxis och begr\u00e4nsad konkurrens h\u00e5llit r\u00e4ntorna h\u00f6ga. N\u00e4r det g\u00e4ller l\u00f6nsamhet och effektivitet hade de baltiska l\u00e4nderna b\u00e4ttre indikatorer \u00e4n EU-genomsnittet, med h\u00f6g avkastning p\u00e5 eget kapital (ROE) och r\u00e4ntenettomarginal (NIM). Kostnads- och int\u00e4ktskvoten (CIR) var dock l\u00e4gre, vilket tyder p\u00e5 mindre konkurrens och potentiellt h\u00f6gre risker i regionen. Det \u00e4r v\u00e4lk\u00e4nt att kundr\u00f6rlighet \u00e4r en nyckelfaktor f\u00f6r konkurrens. I EU-l\u00e4nderna var kundr\u00f6rligheten 29% mellan 2017 och 2022 och 38% i Sverige, men i Litauen och Lettland var det mycket ovanligare att byta bol\u00e5neleverant\u00f6r. L\u00e5g kundr\u00f6rlighet kan p\u00e5verkas av kulturella eller andra lokala marknadsspecifika faktorer.<\/p>\n<h3 style=\"text-align: center;\"><strong>Historien om tv\u00e5 marknader: Svensk bankverksamhet i Baltikum och Sverige<\/strong><\/h3>\n<p>L\u00f6nsamhet \u00e4r den viktigaste indikatorn p\u00e5 en banks framg\u00e5ng. Det finns en uppfattning om att svenska banker i Baltikum tj\u00e4nar mer \u00e4n i Sverige. Denna studie analyserar de finansiella indikatorerna f\u00f6r de svenska bankerna SEB och Swedbank i alla baltiska l\u00e4nder (Estland, Lettland och Litauen) och Sverige, baserat p\u00e5 \u00e5rliga finansiella data fr\u00e5n 2005-2023. Studien unders\u00f6ker avkastning p\u00e5 eget kapital (ROE), avkastning p\u00e5 tillg\u00e5ngar (ROA), r\u00e4ntenettomarginal (NIM) och kostnads-\/int\u00e4ktskvot (CIR) f\u00f6r att bed\u00f6ma konkurrensdynamiken i banksektorn i dessa regioner. Uppgifterna h\u00e4mtades fr\u00e5n Moody&#8217;s Orbis (2024)-databas. Med hj\u00e4lp av statistiska tester j\u00e4mf\u00f6rdes det finansiella resultatet f\u00f6r banker i olika landskombinationer.<\/p>\n<p><strong>Return on Equity<\/strong> (ROE) \u00e4r en indikator som speglar bankens avkastning p\u00e5 eget kapital. I mars 2023 var ROE i de nordiska l\u00e4nderna bland de h\u00f6gsta i Europa. Analysen visade att ROE p\u00e5 l\u00e5ng sikt \u00e4r betydligt h\u00f6gre i Sverige \u00e4n i Estland. De obetydliga skillnaderna mellan de baltiska l\u00e4nderna och Sverige tyder p\u00e5 en effektiv anv\u00e4ndning av investerat kapital av SEB och Swedbank i alla regioner tack vare strategisk kapitalf\u00f6rvaltning och standardisering av verksamheten.<\/p>\n<p><strong>Return on Assets<\/strong>(ROA) visar bankens l\u00f6nsamhet i f\u00f6rh\u00e5llande till totala tillg\u00e5ngar. Studien visade p\u00e5 betydande skillnader mellan Sverige och de baltiska l\u00e4nderna, d\u00e4r ROA var h\u00f6gre i Baltikum. De h\u00f6gsta ROA-v\u00e4rdena noterades i Estland och Swedbank hade h\u00f6gre ROA \u00e4n SEB i samtliga l\u00e4nder. Detta kan bero p\u00e5 en st\u00f6rre och potentiellt mindre l\u00f6nsam tillg\u00e5ngsbas i Sverige j\u00e4mf\u00f6rt med de baltiska l\u00e4nderna.<span class=\"Apple-converted-space\"> <\/span><\/p>\n<p><strong>R\u00e4ntenettomarginalen<\/strong> (NIM) \u00e4r skillnaden mellan r\u00e4nteint\u00e4kter och r\u00e4ntekostnader. I de baltiska l\u00e4nderna var NIM betydligt h\u00f6gre \u00e4n i Sverige, vilket tyder p\u00e5 att bankerna tj\u00e4nar mer p\u00e5 r\u00e4ntedifferenser. Lettland hade de h\u00f6gsta NIM-v\u00e4rdena, sannolikt till f\u00f6ljd av h\u00f6gre utl\u00e5ningsr\u00e4ntor.<\/p>\n<p><strong>Kostnads- och int\u00e4ktsrelationen<\/strong> (CIR) m\u00e4ter effektiviteten i hanteringen av utgifter i f\u00f6rh\u00e5llande till int\u00e4kter. I Sverige var CIR betydligt h\u00f6gre \u00e4n i Estland, m\u00e5ttligt h\u00f6gre \u00e4n i Lettland och n\u00e5got h\u00f6gre \u00e4n i Litauen, vilket indikerar en h\u00f6gre kostnadsstruktur i Sverige. Resultaten tyder p\u00e5 att SEB och Swedbank hanterar kostnader mer effektivt i de baltiska l\u00e4nderna. Analysen visar att \u00e4ven om svenska banker hade h\u00f6gre NIM- och ROA-v\u00e4rden i Baltikum, s\u00e5 p\u00e5verkar skillnader i CIR och andra faktorer den totala l\u00f6nsamheten. Framtida forskning kommer genom expertintervjuer att unders\u00f6ka utvecklingen av den lettiska banksektorn i ett baltiskt och nordeuropeiskt sammanhang f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 de framtida utmaningarna och m\u00f6jligheterna f\u00f6r finansiella tj\u00e4nster i denna region.<\/p>\n<p>F\u00f6rfattarna till den forskning som best\u00e4llts av ECR Party \u00e4r Prof. Dr. Gundars B\u0113rzi\u0146\u0161, Lettlands universitet; Prof. Dr. Ramona Rupeika &#8211; Apoga, Lettlands universitet; Prof. Dr. J\u0101nis Priede, Lettlands universitet; Mg. soc. Elm\u0101rs Kehris, Lettlands ekonomf\u00f6rbund. Studien fick delvis finansiellt st\u00f6d fr\u00e5n Europaparlamentet.<\/p>\n<\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Under det senaste decenniet har EU:s medlemsl\u00e4nder st\u00e5tt inf\u00f6r ett antal stora utmaningar, med b\u00f6rjan i den globala finanskrisen 2008, som hade en djupg\u00e5ende inverkan p\u00e5 EU:s ekonomi. Sammanl\u00e4nkningen mellan ekonomin och finanssektorn underl\u00e4ttade spridningen av finanskrisen fr\u00e5n USA till Europa och skapade en dominoeffekt. EU drabbades f\u00f6rst av den stora recessionen 2008-2009, som f\u00f6ljdes [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":13,"featured_media":18118,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[154,1479],"tags":[1531,545,1532,316,609,1533],"editorial-positions":[42],"regions":[335,341],"types":[442],"class_list":["post-28155","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-handel-och-ekonomi","category-reformering-av-bankvasendet-i-baltikum","tag-baltic-states","tag-ecr-party","tag-estonia","tag-european-parliament","tag-latvia","tag-lithuania","editorial-positions-focus","regions-eastern-europe-sv","regions-northern-europe-sv","types-surveys-sv"],"yoast_head":"<!-- This site is optimized with the Yoast SEO plugin v27.1.1 - https:\/\/yoast.com\/product\/yoast-seo-wordpress\/ -->\n<title>Bankernas inhemska utl\u00e5ning till privat sektor i de baltiska l\u00e4nderna l\u00e4gre \u00e4n EU-genomsnittet - The Conservative<\/title>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/www.theconservative.online\/sv\/bankernas-inhemska-utlaning-till-privat-sektor-i-de-baltiska-landerna-lagre-an-eu-genomsnittet\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"sv_SE\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"Bankernas inhemska utl\u00e5ning till privat sektor i de baltiska l\u00e4nderna l\u00e4gre \u00e4n EU-genomsnittet - The Conservative\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"Under det senaste decenniet har EU:s medlemsl\u00e4nder st\u00e5tt inf\u00f6r ett antal stora utmaningar, med b\u00f6rjan i den globala finanskrisen 2008, som hade en djupg\u00e5ende inverkan p\u00e5 EU:s ekonomi. Sammanl\u00e4nkningen mellan ekonomin och finanssektorn underl\u00e4ttade spridningen av finanskrisen fr\u00e5n USA till Europa och skapade en dominoeffekt. EU drabbades f\u00f6rst av den stora recessionen 2008-2009, som f\u00f6ljdes [&hellip;]\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/www.theconservative.online\/sv\/bankernas-inhemska-utlaning-till-privat-sektor-i-de-baltiska-landerna-lagre-an-eu-genomsnittet\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"The Conservative\" \/>\n<meta property=\"article:author\" content=\"https:\/\/www.facebook.com\/eugen.olariu.1\" \/>\n<meta property=\"article:published_time\" content=\"2024-06-01T08:11:50+00:00\" \/>\n<meta property=\"article:modified_time\" content=\"2024-06-01T08:17:09+00:00\" \/>\n<meta property=\"og:image\" content=\"https:\/\/www.theconservative.online\/wp-content\/uploads\/2024\/01\/money-euro1-scaled.jpg\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:width\" content=\"2560\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:height\" content=\"1707\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:type\" content=\"image\/jpeg\" \/>\n<meta name=\"author\" content=\"Eugen Olariu\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Skriven av\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"Eugen Olariu\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:label2\" content=\"Ber\u00e4knad l\u00e4stid\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data2\" content=\"11 minuter\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\/\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"Article\",\"@id\":\"https:\/\/www.theconservative.online\/sv\/bankernas-inhemska-utlaning-till-privat-sektor-i-de-baltiska-landerna-lagre-an-eu-genomsnittet#article\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\/\/www.theconservative.online\/sv\/bankernas-inhemska-utlaning-till-privat-sektor-i-de-baltiska-landerna-lagre-an-eu-genomsnittet\"},\"author\":{\"name\":\"Eugen Olariu\",\"@id\":\"https:\/\/www.theconservative.online\/sv#\/schema\/person\/6c786247c8de5b7ab0ee5cdaf2c1c0fd\"},\"headline\":\"Bankernas inhemska utl\u00e5ning till privat sektor i de baltiska l\u00e4nderna l\u00e4gre \u00e4n EU-genomsnittet\",\"datePublished\":\"2024-06-01T08:11:50+00:00\",\"dateModified\":\"2024-06-01T08:17:09+00:00\",\"mainEntityOfPage\":{\"@id\":\"https:\/\/www.theconservative.online\/sv\/bankernas-inhemska-utlaning-till-privat-sektor-i-de-baltiska-landerna-lagre-an-eu-genomsnittet\"},\"wordCount\":2283,\"image\":{\"@id\":\"https:\/\/www.theconservative.online\/sv\/bankernas-inhemska-utlaning-till-privat-sektor-i-de-baltiska-landerna-lagre-an-eu-genomsnittet#primaryimage\"},\"thumbnailUrl\":\"https:\/\/www.theconservative.online\/wp-content\/uploads\/2024\/01\/money-euro1-scaled.jpg\",\"keywords\":[\"Baltic States\",\"ECR Party\",\"Estonia\",\"European Parliament\",\"Latvia\",\"Lithuania\"],\"articleSection\":[\"Handel och ekonomi\",\"Reformering av bankv\u00e4sendet i Baltikum\"],\"inLanguage\":\"sv-SE\"},{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https:\/\/www.theconservative.online\/sv\/bankernas-inhemska-utlaning-till-privat-sektor-i-de-baltiska-landerna-lagre-an-eu-genomsnittet\",\"url\":\"https:\/\/www.theconservative.online\/sv\/bankernas-inhemska-utlaning-till-privat-sektor-i-de-baltiska-landerna-lagre-an-eu-genomsnittet\",\"name\":\"Bankernas inhemska utl\u00e5ning till privat sektor i de baltiska l\u00e4nderna l\u00e4gre \u00e4n EU-genomsnittet - The Conservative\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\/\/www.theconservative.online\/sv#website\"},\"primaryImageOfPage\":{\"@id\":\"https:\/\/www.theconservative.online\/sv\/bankernas-inhemska-utlaning-till-privat-sektor-i-de-baltiska-landerna-lagre-an-eu-genomsnittet#primaryimage\"},\"image\":{\"@id\":\"https:\/\/www.theconservative.online\/sv\/bankernas-inhemska-utlaning-till-privat-sektor-i-de-baltiska-landerna-lagre-an-eu-genomsnittet#primaryimage\"},\"thumbnailUrl\":\"https:\/\/www.theconservative.online\/wp-content\/uploads\/2024\/01\/money-euro1-scaled.jpg\",\"datePublished\":\"2024-06-01T08:11:50+00:00\",\"dateModified\":\"2024-06-01T08:17:09+00:00\",\"author\":{\"@id\":\"https:\/\/www.theconservative.online\/sv#\/schema\/person\/6c786247c8de5b7ab0ee5cdaf2c1c0fd\"},\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\/\/www.theconservative.online\/sv\/bankernas-inhemska-utlaning-till-privat-sektor-i-de-baltiska-landerna-lagre-an-eu-genomsnittet#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\/\/www.theconservative.online\/sv\/bankernas-inhemska-utlaning-till-privat-sektor-i-de-baltiska-landerna-lagre-an-eu-genomsnittet\"]}]},{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"@id\":\"https:\/\/www.theconservative.online\/sv\/bankernas-inhemska-utlaning-till-privat-sektor-i-de-baltiska-landerna-lagre-an-eu-genomsnittet#primaryimage\",\"url\":\"https:\/\/www.theconservative.online\/wp-content\/uploads\/2024\/01\/money-euro1-scaled.jpg\",\"contentUrl\":\"https:\/\/www.theconservative.online\/wp-content\/uploads\/2024\/01\/money-euro1-scaled.jpg\",\"width\":2560,\"height\":1707},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\/\/www.theconservative.online\/sv\/bankernas-inhemska-utlaning-till-privat-sektor-i-de-baltiska-landerna-lagre-an-eu-genomsnittet#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Home\",\"item\":\"https:\/\/www.theconservative.online\/sv\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"Bankernas inhemska utl\u00e5ning till privat sektor i de baltiska l\u00e4nderna l\u00e4gre \u00e4n EU-genomsnittet\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\/\/www.theconservative.online\/sv#website\",\"url\":\"https:\/\/www.theconservative.online\/sv\",\"name\":\"The Conservative\",\"description\":\"\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\/\/www.theconservative.online\/sv?s={search_term_string}\"},\"query-input\":{\"@type\":\"PropertyValueSpecification\",\"valueRequired\":true,\"valueName\":\"search_term_string\"}}],\"inLanguage\":\"sv-SE\"},{\"@type\":\"Person\",\"@id\":\"https:\/\/www.theconservative.online\/sv#\/schema\/person\/6c786247c8de5b7ab0ee5cdaf2c1c0fd\",\"name\":\"Eugen Olariu\",\"image\":{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"@id\":\"https:\/\/www.theconservative.online\/sv#\/schema\/person\/image\/\",\"url\":\"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/f3a3bcf68f174b51276c7d67f24be41cbb32836ae3bbbbe24f883df90de7b1da?s=96&d=mm&r=g\",\"contentUrl\":\"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/f3a3bcf68f174b51276c7d67f24be41cbb32836ae3bbbbe24f883df90de7b1da?s=96&d=mm&r=g\",\"caption\":\"Eugen Olariu\"},\"sameAs\":[\"https:\/\/infocluj.eu\",\"https:\/\/www.facebook.com\/eugen.olariu.1\",\"https:\/\/www.youtube.com\/channel\/UCxv03JRviysTzgDt5hKg6zA\"],\"url\":\"https:\/\/www.theconservative.online\/sv\/author\/olariu-euaff\"}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"Bankernas inhemska utl\u00e5ning till privat sektor i de baltiska l\u00e4nderna l\u00e4gre \u00e4n EU-genomsnittet - The Conservative","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/www.theconservative.online\/sv\/bankernas-inhemska-utlaning-till-privat-sektor-i-de-baltiska-landerna-lagre-an-eu-genomsnittet","og_locale":"sv_SE","og_type":"article","og_title":"Bankernas inhemska utl\u00e5ning till privat sektor i de baltiska l\u00e4nderna l\u00e4gre \u00e4n EU-genomsnittet - The Conservative","og_description":"Under det senaste decenniet har EU:s medlemsl\u00e4nder st\u00e5tt inf\u00f6r ett antal stora utmaningar, med b\u00f6rjan i den globala finanskrisen 2008, som hade en djupg\u00e5ende inverkan p\u00e5 EU:s ekonomi. Sammanl\u00e4nkningen mellan ekonomin och finanssektorn underl\u00e4ttade spridningen av finanskrisen fr\u00e5n USA till Europa och skapade en dominoeffekt. EU drabbades f\u00f6rst av den stora recessionen 2008-2009, som f\u00f6ljdes [&hellip;]","og_url":"https:\/\/www.theconservative.online\/sv\/bankernas-inhemska-utlaning-till-privat-sektor-i-de-baltiska-landerna-lagre-an-eu-genomsnittet","og_site_name":"The Conservative","article_author":"https:\/\/www.facebook.com\/eugen.olariu.1","article_published_time":"2024-06-01T08:11:50+00:00","article_modified_time":"2024-06-01T08:17:09+00:00","og_image":[{"width":2560,"height":1707,"url":"https:\/\/www.theconservative.online\/wp-content\/uploads\/2024\/01\/money-euro1-scaled.jpg","type":"image\/jpeg"}],"author":"Eugen Olariu","twitter_card":"summary_large_image","twitter_misc":{"Skriven av":"Eugen Olariu","Ber\u00e4knad l\u00e4stid":"11 minuter"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"Article","@id":"https:\/\/www.theconservative.online\/sv\/bankernas-inhemska-utlaning-till-privat-sektor-i-de-baltiska-landerna-lagre-an-eu-genomsnittet#article","isPartOf":{"@id":"https:\/\/www.theconservative.online\/sv\/bankernas-inhemska-utlaning-till-privat-sektor-i-de-baltiska-landerna-lagre-an-eu-genomsnittet"},"author":{"name":"Eugen Olariu","@id":"https:\/\/www.theconservative.online\/sv#\/schema\/person\/6c786247c8de5b7ab0ee5cdaf2c1c0fd"},"headline":"Bankernas inhemska utl\u00e5ning till privat sektor i de baltiska l\u00e4nderna l\u00e4gre \u00e4n EU-genomsnittet","datePublished":"2024-06-01T08:11:50+00:00","dateModified":"2024-06-01T08:17:09+00:00","mainEntityOfPage":{"@id":"https:\/\/www.theconservative.online\/sv\/bankernas-inhemska-utlaning-till-privat-sektor-i-de-baltiska-landerna-lagre-an-eu-genomsnittet"},"wordCount":2283,"image":{"@id":"https:\/\/www.theconservative.online\/sv\/bankernas-inhemska-utlaning-till-privat-sektor-i-de-baltiska-landerna-lagre-an-eu-genomsnittet#primaryimage"},"thumbnailUrl":"https:\/\/www.theconservative.online\/wp-content\/uploads\/2024\/01\/money-euro1-scaled.jpg","keywords":["Baltic States","ECR Party","Estonia","European Parliament","Latvia","Lithuania"],"articleSection":["Handel och ekonomi","Reformering av bankv\u00e4sendet i Baltikum"],"inLanguage":"sv-SE"},{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/www.theconservative.online\/sv\/bankernas-inhemska-utlaning-till-privat-sektor-i-de-baltiska-landerna-lagre-an-eu-genomsnittet","url":"https:\/\/www.theconservative.online\/sv\/bankernas-inhemska-utlaning-till-privat-sektor-i-de-baltiska-landerna-lagre-an-eu-genomsnittet","name":"Bankernas inhemska utl\u00e5ning till privat sektor i de baltiska l\u00e4nderna l\u00e4gre \u00e4n EU-genomsnittet - The Conservative","isPartOf":{"@id":"https:\/\/www.theconservative.online\/sv#website"},"primaryImageOfPage":{"@id":"https:\/\/www.theconservative.online\/sv\/bankernas-inhemska-utlaning-till-privat-sektor-i-de-baltiska-landerna-lagre-an-eu-genomsnittet#primaryimage"},"image":{"@id":"https:\/\/www.theconservative.online\/sv\/bankernas-inhemska-utlaning-till-privat-sektor-i-de-baltiska-landerna-lagre-an-eu-genomsnittet#primaryimage"},"thumbnailUrl":"https:\/\/www.theconservative.online\/wp-content\/uploads\/2024\/01\/money-euro1-scaled.jpg","datePublished":"2024-06-01T08:11:50+00:00","dateModified":"2024-06-01T08:17:09+00:00","author":{"@id":"https:\/\/www.theconservative.online\/sv#\/schema\/person\/6c786247c8de5b7ab0ee5cdaf2c1c0fd"},"breadcrumb":{"@id":"https:\/\/www.theconservative.online\/sv\/bankernas-inhemska-utlaning-till-privat-sektor-i-de-baltiska-landerna-lagre-an-eu-genomsnittet#breadcrumb"},"inLanguage":"sv-SE","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/www.theconservative.online\/sv\/bankernas-inhemska-utlaning-till-privat-sektor-i-de-baltiska-landerna-lagre-an-eu-genomsnittet"]}]},{"@type":"ImageObject","inLanguage":"sv-SE","@id":"https:\/\/www.theconservative.online\/sv\/bankernas-inhemska-utlaning-till-privat-sektor-i-de-baltiska-landerna-lagre-an-eu-genomsnittet#primaryimage","url":"https:\/\/www.theconservative.online\/wp-content\/uploads\/2024\/01\/money-euro1-scaled.jpg","contentUrl":"https:\/\/www.theconservative.online\/wp-content\/uploads\/2024\/01\/money-euro1-scaled.jpg","width":2560,"height":1707},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/www.theconservative.online\/sv\/bankernas-inhemska-utlaning-till-privat-sektor-i-de-baltiska-landerna-lagre-an-eu-genomsnittet#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Home","item":"https:\/\/www.theconservative.online\/sv"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"Bankernas inhemska utl\u00e5ning till privat sektor i de baltiska l\u00e4nderna l\u00e4gre \u00e4n EU-genomsnittet"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/www.theconservative.online\/sv#website","url":"https:\/\/www.theconservative.online\/sv","name":"The Conservative","description":"","potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/www.theconservative.online\/sv?s={search_term_string}"},"query-input":{"@type":"PropertyValueSpecification","valueRequired":true,"valueName":"search_term_string"}}],"inLanguage":"sv-SE"},{"@type":"Person","@id":"https:\/\/www.theconservative.online\/sv#\/schema\/person\/6c786247c8de5b7ab0ee5cdaf2c1c0fd","name":"Eugen Olariu","image":{"@type":"ImageObject","inLanguage":"sv-SE","@id":"https:\/\/www.theconservative.online\/sv#\/schema\/person\/image\/","url":"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/f3a3bcf68f174b51276c7d67f24be41cbb32836ae3bbbbe24f883df90de7b1da?s=96&d=mm&r=g","contentUrl":"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/f3a3bcf68f174b51276c7d67f24be41cbb32836ae3bbbbe24f883df90de7b1da?s=96&d=mm&r=g","caption":"Eugen Olariu"},"sameAs":["https:\/\/infocluj.eu","https:\/\/www.facebook.com\/eugen.olariu.1","https:\/\/www.youtube.com\/channel\/UCxv03JRviysTzgDt5hKg6zA"],"url":"https:\/\/www.theconservative.online\/sv\/author\/olariu-euaff"}]}},"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.theconservative.online\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/28155","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.theconservative.online\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.theconservative.online\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.theconservative.online\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/13"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.theconservative.online\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=28155"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/www.theconservative.online\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/28155\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":28159,"href":"https:\/\/www.theconservative.online\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/28155\/revisions\/28159"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.theconservative.online\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media\/18118"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.theconservative.online\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=28155"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.theconservative.online\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=28155"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.theconservative.online\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=28155"},{"taxonomy":"editorial-positions","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.theconservative.online\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/editorial-positions?post=28155"},{"taxonomy":"regions","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.theconservative.online\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/regions?post=28155"},{"taxonomy":"types","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.theconservative.online\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types?post=28155"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}