Sir Larry Siedentop, den angloamerikanske politiske filosofen, har avlidit. Det \u00e4r verkligen tr\u00e5kigt att detta faktum kommer att ha ber\u00f6rt relativt f\u00e5, s\u00e4rskilt de som bryr sig om Europas historia och kultur.<\/p>\n
Larry Siedentop f\u00f6ddes i Chicago Illinois 1936. Han studerade vid Hope College i Michigan, en skola som var knuten till Reformed Church of America, och fortsatte sedan med att ta sin masterexamen vid Harvard. Han vann ett Marshall-stipendium som ges till ”intellektuellt framst\u00e5ende unga amerikaner [and] deras lands framtida ledare”, vilket gjorde det m\u00f6jligt f\u00f6r honom att studera vid valfritt universitet i Storbritannien. Han doktorerade i filosofi vid Oxford University under \u00f6verinseende av Sir Isaiah Berlin, den store f\u00f6respr\u00e5karen f\u00f6r humanistisk brittisk liberalism. Han skulle b\u00e4ra med sig en del av Berlin i sina intressen och sin l\u00e4ggning under resten av sin karri\u00e4r.<\/p>\n
Han var stipendiat vid Nuffield College i Oxford 1965-1968, men Keble College, d\u00e4r han utn\u00e4mndes till stipendiat, kom att bli hans hem under st\u00f6rre delen av hans liv i Oxford. Efter sin pensionering fr\u00e5n Oxford var Siedentop g\u00e4stforskare vid Netherlands Institute for Advanced Study i Wassenaar, Queen Victoria Eugenia Professor vid Complutense University of Madrid och g\u00e4stforskare i Philosophy and Public Affairs vid University of St Andrews.<\/p>\n
Drottning Elizabeth tilldelade honom en CBE \u00e5r 2004 och han adlades \u00e5r 2016.<\/p>\n
Det verk som han \u00e4r mest k\u00e4nd f\u00f6r \u00e4r hans tredje,Inventing the Individual: The Origins of Western Liberalism <\/em>gavs ut 2014. Andra verk i samma anda hade utkommit tidigare, t.ex. Marcello Peras ”Why we must call ourselves Christians” som publicerades 2008. Tom Holland har haft stor framg\u00e5ng och ber\u00f6mmelse med sin Dominion: The making of the western mind. B\u00e5da \u00e4r bra b\u00f6cker och v\u00e4l v\u00e4rda att leta upp, men djupet, l\u00e4rdomen och omfattningen av Inventing the Individual g\u00f6r den till en speciell bok.<\/p>\n Siedentop, som under hela sitt liv varit en sekul\u00e4r liberal, ville utmana m\u00e5nga av de truismer som l\u00e4nge varit vedertagna i den postkristna liberala historien. Den whiggska tolkningen hade varit att efter en l\u00e5ng m\u00f6rk period av medeltida stagnation och vidskepelse hade \u00e5teruppt\u00e4ckten av den hedniska klassiska antikens id\u00e9er inspirerat f\u00f6rst ren\u00e4ssansen och sedan upplysningen och gett upphov till den nya liberala demokratiska ordningen. Siedentop menar ist\u00e4llet att det inte bara var id\u00e9n om Polis eller republiken som gav upphov till liberalismen, utan att de inte heller kunde det. Han \u00e4r inte den f\u00f6rste som h\u00e4vdar att Paulus uppfann kristendomen, men han \u00e4r ovanlig genom den centrala roll han ger den paulinska visionen i utformningen av vad som fram till nyligen var den allm\u00e4nt vedertagna antropologin i v\u00e4st. I en artikel i Financial Times s\u00e4ger han<\/p>\n ”Oj\u00e4mlikhet f\u00f6rblev k\u00e4nnetecknet f\u00f6r den gamla patriarkala familjen. ”Samh\u00e4llet” uppfattades som en sammanslutning av familjer snarare \u00e4n av individer. Det var den kristna r\u00f6relsen som b\u00f6rjade utmana denna uppfattning. Den paulinska tron p\u00e5 sj\u00e4larnas j\u00e4mlikhet inf\u00f6r Gud – uppt\u00e4ckten av m\u00e4nniskans frihet och dess potential – skapade en synvinkel som skulle f\u00f6r\u00e4ndra inneb\u00f6rden av ”samh\u00e4lle”. Detta b\u00f6rjade undergr\u00e4va traditionella oj\u00e4mlikheter i status. Det var inget mindre \u00e4n en moralisk revolution, och den lade grunden f\u00f6r den sociala revolution som f\u00f6ljde. Individen ersatte gradvis familjen, stammen eller kasten som grund f\u00f6r den sociala organisationen.”<\/p>\n Hans ber\u00e4ttelse betonar den l\u00e5nga organiska utvecklingen av id\u00e9er under medeltiden genom utvecklingen av kanonisk r\u00e4tt och koncili\u00e4rteori som i slut\u00e4ndan ger upphov till de id\u00e9er om konstitutionellt styre som vi finner hos Locke et at. Naturr\u00e4tten och teorin om naturr\u00e4ttigheter har sitt ursprung i skolastiken som blommade ut i de stora skolorna i Salamanca och Coimbra. Han menar att det \u00e4r de fruktansv\u00e4rda religionskrigen efter reformationen som driver fram behovet av att skilja kyrka och stat \u00e5t och att denna drivkraft mynnade ut i 1700-talets<\/sup> virulenta antiklerikalism och att det var denna antiklerikalism som gav upphov till v\u00e5r ahistoriska syn p\u00e5 v\u00e4sterlandets utveckling.<\/p>\n Thomas Sowell p\u00e5pekar ofta att ett av v\u00e4nsterns stora misstag \u00e4r tron att fattigdom p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt \u00e4r onaturligt och att om man kunde utrota exploat\u00f6rerna och dekonstruera makten s\u00e5 skulle m\u00e4nniskan i ett naturtillst\u00e5nd blomstra. Sanningen \u00e4r att fattigdom under m\u00e4nsklighetens l\u00e5nga historia \u00e4r normen f\u00f6r alla utom en handfull m\u00e4nniskor. Det som \u00e4r ovanligt \u00e4r v\u00e4lst\u00e5nd och det finns bara en k\u00e4nd mekanism f\u00f6r att skapa v\u00e4lst\u00e5nd f\u00f6r ett allt st\u00f6rre antal m\u00e4nniskor. Vad Siedentop ger en djup k\u00e4nsla av \u00e4r att v\u00e5r kultur, liberal sekul\u00e4r tolerant kommer fr\u00e5n en mycket specifik historia och vad som var mycket konstiga id\u00e9er som f\u00f6r oss nu verkar banala. Individens unika moraliska v\u00e4rde, sj\u00e4lens demokrati, \u00e4r kristna id\u00e9er utan vilka det kanske \u00e4r om\u00f6jligt att f\u00f6rest\u00e4lla sig uppfinningen av det liberala Europa. V\u00e5r civilisation \u00e4r inte enkel eller tillf\u00e4llig, den \u00e4r p\u00e5 s\u00e4tt och vis onaturlig eller \u00e5tminstone atypisk. Om fler m\u00e4nniskor idag skulle l\u00e4sa detta magistrala verk skulle vi kanske vara en aning mer f\u00f6rsiktiga med de institutioner som vi har beg\u00e5vats med genom mer \u00e4n tusen \u00e5rs h\u00e5rt arbete av v\u00e5ra kristna f\u00f6rf\u00e4der.<\/p>\n I prologen till The Invention of the individual st\u00e4ller Siedentop fr\u00e5gan ”\u00c4r det en ren tillf\u00e4llighet att den liberala sekularismen utvecklades i det kristna v\u00e4sterlandet?” Hans svar \u00e4r ett tydligt och rungande nej.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Sir Larry Siedentop, den angloamerikanske politiske filosofen, har avlidit. Det \u00e4r verkligen tr\u00e5kigt att detta faktum kommer att ha ber\u00f6rt relativt f\u00e5, s\u00e4rskilt de som bryr sig om Europas historia och kultur. Larry Siedentop f\u00f6ddes i Chicago Illinois 1936. Han studerade vid Hope College i Michigan, en skola som var knuten till Reformed Church of […]<\/p>\n","protected":false},"author":50,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[168],"tags":[],"editorial-positions":[],"regions":[411],"types":[453],"class_list":["post-30112","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-kultur","regions-world-sv","types-opinion-sv"],"yoast_head":"\n