Det finns m\u00e5nga och varierande s\u00e4tt p\u00e5 vilka Europeiska unionen p\u00e5verkar arbetsmarknaden i sina medlemsstater.
\nEU b\u00f6r str\u00e4va efter att skapa jobb, begr\u00e4nsa klyftorna s\u00e5 mycket som m\u00f6jligt och se till att inte inf\u00f6ra str\u00e4nga regler och best\u00e4mmelser som begr\u00e4nsar f\u00f6retagens m\u00f6jligheter att vara aktiva p\u00e5 arbetsmarknaden.
\nMen f\u00f6r att kunna analysera utsikterna m\u00e5ste man utg\u00e5 fr\u00e5n nul\u00e4get, fr\u00e5n de syssels\u00e4ttningssiffror f\u00f6r 2023 som Eurostat presenterade i mars f\u00f6rra \u00e5ret. SYSSELS\u00c4TTNING I EUROPEISKA UNIONEN L\u00e5t oss b\u00f6rja med siffrorna f\u00f6r syssels\u00e4ttningen i \u00e5ldersgruppen 20-64 \u00e5r.
\nI Europeiska unionen \u00e4r det genomsnittliga antalet sysselsatta i denna \u00e5ldersgrupp 75,4%.
\nInom denna procentsats m\u00e5ste man analysera m\u00e4nnens syssels\u00e4ttning, som uppg\u00e5r till 80%, medan kvinnornas stannar p\u00e5 70,2% – en skillnad p\u00e5 n\u00e4stan tio procentenheter.
\nJ\u00e4mf\u00f6rt med f\u00f6reg\u00e5ende \u00e5r (siffrorna g\u00e4ller f\u00f6r 2023, s\u00e5 vi talar om 2022) \u00f6kade syssels\u00e4ttningsgraden f\u00f6r m\u00e4n i EU med 0,5 procent, medan den f\u00f6r kvinnor \u00f6kade med 0,9 procent p\u00e5 ett \u00e5r.
\nS\u00e4rskilt n\u00e4r det g\u00e4ller kvinnors syssels\u00e4ttning b\u00f6r det noteras att 9,1 procentenheter har \u00e5terh\u00e4mtats under de senaste tio \u00e5ren.
\nDenna tillv\u00e4xt b\u00e5dar gott, men den \u00e4r fortfarande f\u00f6r l\u00e5g f\u00f6r att ge m\u00e4rkbara resultat p\u00e5 medell\u00e5ng sikt. UTBILDNING, F\u00d6RETAG OCH SYSSELS\u00c4TTNING Mot bakgrund av uppgifterna \u00e4r det uppenbart att intr\u00e4det p\u00e5 arbetsmarknaden, liksom f\u00f6rb\u00e4ttringen av yrkeskunskaperna och en eventuell \u00e5terintegrering, m\u00e5ste ske genom oundvikliga faktorer som medlemsstaternas regeringar, med st\u00f6d av en verkligt proaktiv europeisk politik, m\u00e5ste p\u00e5verka.
\nDe faktorer som s\u00e4rskilt b\u00f6r beaktas \u00e4r arbetstagarnas utbildning (oavsett i vilket skede av deras yrkeskarri\u00e4r de befinner sig), f\u00f6retagens roll p\u00e5 arbetsmarknaden och den syssels\u00e4ttningsrelaterade politiken.
\nDet \u00e4r med dessa tre punkter i \u00e5tanke som vi m\u00e5ste n\u00e4rma oss denna fr\u00e5ga och den dynamik som \u00e4r f\u00f6rknippad med den inom Europeiska unionen. F\u00d6RENKLING AV ADMINISTRATION OCH BUREAUKRATI Ledstj\u00e4rnan i detta l\u00e4ge kan bara vara f\u00f6renkling som ett led i att st\u00f6dja entrepren\u00f6rskap och innovation.
\nF\u00f6renklade regler, \u00e4ven genom att fr\u00e4mja offentlig-privata partnerskap, g\u00f6r det l\u00e4ttare f\u00f6r f\u00f6retag att investera i humankapital och nyanst\u00e4llningar.
\nVad som beh\u00f6vs \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r en begr\u00e4nsning av den administrativa och byr\u00e5kratiska b\u00f6rda som f\u00f6r n\u00e4rvarande f\u00f6ljer av EU-f\u00f6rordningar.
\nDet \u00e4r fr\u00e4mst mikrof\u00f6retag samt sm\u00e5 och medelstora f\u00f6retag som f\u00f6r n\u00e4rvarande betalar priset.
\nDet \u00e4r just f\u00f6r dem som vi m\u00e5ste arbeta f\u00f6r en effektiv till\u00e4mpning av Small Business Act och principen ”en in, en ut”, dvs. ingen ny lag utan en konsekvensbed\u00f6mning av f\u00f6retagens liv.
\nDessutom kan man inte l\u00e5ta bli att t\u00e4nka p\u00e5 den betydelse som yrkesverksamma har f\u00f6r arbetsstrukturen i varje land.
\nDet \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r n\u00f6dv\u00e4ndigt att ge dem samma f\u00f6ruts\u00e4ttningar som f\u00f6retagen n\u00e4r det g\u00e4ller incitament och st\u00f6d. ENERGIN OCH MILJ\u00d6N I CENTRUM F\u00d6R ARBETSLIVET Den gr\u00f6na v\u00e4ndningen i Europa kan inte ske utan syssels\u00e4ttning.
\nArbetsmarknaden m\u00e5ste d\u00e4rf\u00f6r ocks\u00e5 inriktas p\u00e5 h\u00e5llbarhet, men utan att medborgarnas liv och medlemsstaternas ekonomier p\u00e5verkas negativt.
\nD\u00e4rf\u00f6r beh\u00f6vs det politiska \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r att uppmuntra skapandet av nya arbetstillf\u00e4llen, men alltid med tanke p\u00e5 de m\u00e5nga ekonomiska och milj\u00f6m\u00e4ssiga utmaningar som EU:s framtid st\u00e5r inf\u00f6r.
\n\u00c4n en g\u00e5ng m\u00e5ste st\u00f6det f\u00f6rst och fr\u00e4mst riktas till mikrof\u00f6retag samt sm\u00e5 och medelstora f\u00f6retag, s\u00e4rskilt f\u00f6r att motverka stigande energikostnader och volatila r\u00e5varupriser som till exempel h\u00e4nger samman med den mycket os\u00e4kra internationella situationen.
\nDet \u00e4r med detta i \u00e5tanke som medlemsstaterna m\u00e5ste \u00e5terg\u00e5 till att erk\u00e4nna rollen och den sociala nyttan av arbete och f\u00f6retag i grannskapet.
\nEndast p\u00e5 detta s\u00e4tt kan vi utl\u00f6sa en positiv process f\u00f6r att skydda st\u00e4der och territorier fr\u00e5n f\u00f6rs\u00e4mring.
\nDen lokala v\u00e4rderingen av arbete kommer d\u00e4rf\u00f6r oundvikligen att bero p\u00e5 de traditioner och unika egenskaper som finns i varje territorium. Syssels\u00e4ttning f\u00f6r de yngsta Slutligen, den fr\u00e5ga som m\u00e5ste vara mest angel\u00e4gen under de kommande decennierna \u00e4r ungdomssyssels\u00e4ttningen och den politik som syftar till att st\u00e4rka den.
\nIncitament f\u00f6r entrepren\u00f6rskap (s\u00e4rskilt bland ungdomar) och f\u00f6r f\u00f6retag som anst\u00e4ller ungdomar, samt utbildning i skolorna om arbetslivet, \u00e4r fr\u00e5gor som de nya EU-institutionerna inte f\u00e5r l\u00e4mna d\u00e4rh\u00e4n.
\nFramf\u00f6r allt m\u00e5ste skattel\u00e4ttnader f\u00f6r f\u00f6retag som skapar nya jobb bli en central del av EU:s politik. <\/p>\n<\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Det finns m\u00e5nga och varierande s\u00e4tt p\u00e5 vilka Europeiska unionen p\u00e5verkar arbetsmarknaden i sina medlemsstater. EU b\u00f6r str\u00e4va efter att skapa jobb, begr\u00e4nsa klyftorna s\u00e5 mycket som m\u00f6jligt och se till att inte inf\u00f6ra str\u00e4nga regler och best\u00e4mmelser som begr\u00e4nsar f\u00f6retagens m\u00f6jligheter att vara aktiva p\u00e5 arbetsmarknaden. Men f\u00f6r att kunna analysera utsikterna m\u00e5ste man […]<\/p>\n","protected":false},"author":43,"featured_media":32483,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[154],"tags":[1722,1723,297,1724,489],"editorial-positions":[42],"regions":[323,335,341,350,359],"types":[416],"class_list":["post-32778","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-handel-och-ekonomi","tag-employment","tag-eupolicies","tag-work","tag-workpolicies","tag-youth","editorial-positions-focus","regions-central-europe-sv","regions-eastern-europe-sv","regions-northern-europe-sv","regions-southern-europe-sv","regions-western-europe-sv","types-news-sv"],"yoast_head":"\n