Efter Sovjetunionens uppl\u00f6sning den 26 december 1991 visade tre f\u00f6re detta sovjetiska l\u00e4nder, Estland, Litauen och Lettland, sin vilja och ”\u00f6ppnade sina gr\u00e4nser” f\u00f6r utl\u00e4ndska bankinvesteringar. Under perioden f\u00f6re finanskrisen (1998-2008) \u00f6kade antalet bankanst\u00e4llda i EU med 19 procent och antalet bankkontor med 23 procent. Som v\u00e4ntat har digitaliseringen inneburit stora f\u00f6r\u00e4ndringar f\u00f6r den europeiska banksektorn. Efter en kort \u00f6verg\u00e5ngsperiod fr\u00e5n planekonomi till marknadsekonomi liberaliserade de baltiska l\u00e4nderna sina finansiella system och till\u00e4t utl\u00e4ndska investerare att komma in p\u00e5 bankmarknaderna. Aff\u00e4rsmodellerna f\u00f6r bankerna har utvecklats p\u00e5 olika s\u00e4tt i de tre baltiska l\u00e4nderna. I de baltiska l\u00e4nderna \u00e4r utl\u00e5ningen till den privata sektorn systematiskt l\u00e4gre \u00e4n EU-genomsnittet, med Lettland i spetsen. Det \u00e4r ett v\u00e4lk\u00e4nt faktum att alla regeringar i de europeiska l\u00e4nderna, utan undantag, under de senaste tv\u00e5 decennierna har g\u00e5tt igenom flera stora utmaningar inom den ekonomiska sektorn. Om vi tittar p\u00e5 den ekonomiska utvecklingen i EU-l\u00e4nderna under det senaste decenniet kan vi konstatera att till och med den globala finanskrisen 2008 hade en […]<\/p>\n","protected":false},"author":45,"featured_media":18061,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[154,1479],"tags":[1531,545,1532,609,1533],"editorial-positions":[],"regions":[335,341],"types":[416,442],"class_list":["post-32970","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-handel-och-ekonomi","category-reformering-av-bankvasendet-i-baltikum","tag-baltic-states","tag-ecr-party","tag-estonia","tag-latvia","tag-lithuania","regions-eastern-europe-sv","regions-northern-europe-sv","types-news-sv","types-surveys-sv"],"yoast_head":"\n
\nEstland och Litauen lockade till sig internationella banker, s\u00e4rskilt svenska banker, som betj\u00e4nade b\u00e5de lokalbefolkningen och internationella kunder. <\/span> Lettland f\u00f6rs\u00f6kte \u00e5 andra sidan bli ett finansiellt nav f\u00f6r Ryska federationen och l\u00e4nderna i Oberoende staters samv\u00e4lde (OSS) genom att dra till sig finansiella ins\u00e4ttningar fr\u00e5n dessa regioner.
\nDenna lettiska strategi har lett till problem och anklagelser om penningtv\u00e4tt fr\u00e5n l\u00e4nder i det forna Sovjetunionen.
\nI dag har alla de tre baltiska l\u00e4nderna inf\u00f6rt mycket str\u00e4ngare regler och f\u00f6rs\u00f6ker omvandla sina aff\u00e4rsmodeller till att bli mer h\u00e5llbara, digitaliserade och aff\u00e4rsv\u00e4nliga.
\n\u00c4ven om utl\u00e4ndska investeringar har spelat en viktig roll f\u00f6r utvecklingen av banksektorn i de baltiska l\u00e4nderna har de ocks\u00e5 lett till en h\u00f6g koncentration av banktillg\u00e5ngar.
\nI Estland och Litauen kontrolleras mer \u00e4n 85% av banktillg\u00e5ngarna av utl\u00e4ndska institutioner, medan siffran i Lettland \u00e4r 76%.
\nDenna dominans av internationella banker kan begr\u00e4nsa konkurrensen p\u00e5 bankmarknaderna i de tre l\u00e4nderna, j\u00e4mf\u00f6rt med den mycket st\u00f6rre nordeuropeiska regionen.
\nI framtiden kan en balans mellan utl\u00e4ndska investeringar och inhemskt deltagande vara nyckeln till en sund och dynamisk l\u00e5ngsiktig bankmilj\u00f6 i de baltiska staterna. <\/p>Effekterna av arbetsmarknads- och kreditf\u00f6r\u00e4ndringar i Europa<\/strong><\/h3>\n
\nI de baltiska l\u00e4nder som ingick i ECR Party-studien \u00f6kade antalet anst\u00e4llda med imponerande 76 procent i Lettland, f\u00f6ljt av Estland (38 procent) och Litauen (16 procent).
\nUnder perioden efter krisen (2009-2022) minskade antalet bankkontor (40 procent) och antalet anst\u00e4llda (20 procent) betydligt i EU.
\nI de baltiska l\u00e4nderna fortsatte Estland och Litauen att \u00f6ka antalet anst\u00e4llda, medan Lettland upplevde en dramatisk minskning av antalet bankanst\u00e4llda med 57 procent, vilket var den st\u00f6rsta minskningen av antalet bankanst\u00e4llda i Europa.
\nN\u00e4r det g\u00e4ller utl\u00e5ning visar den baltiska paradoxen h\u00f6ga r\u00e4ntor och l\u00e5g utl\u00e5ning.
\n\u00c4ven om bankerna i Baltikum kritiseras f\u00f6r otillr\u00e4cklig utl\u00e5ning verkar problemet inte vara brist p\u00e5 resurser, utan snarare en f\u00f6rsiktig strategi.
\nH\u00f6ga r\u00e4ntor tyder p\u00e5 ett konkurrensproblem i den baltiska banksektorn, i motsats till de mer gynnsamma r\u00e4ntorna i de skandinaviska l\u00e4nderna. <\/p>\nDen digitala omvandlingen och dess inverkan p\u00e5 den europeiska banksektorn<\/strong><\/h3>\n
\nDigitaliseringen har lett till en \u00f6kad anv\u00e4ndning av banktj\u00e4nster p\u00e5 n\u00e4tet och ett minskat behov av fysisk infrastruktur f\u00f6r bankerna.
\nI detta sammanhang har det konstaterats att traditionella banker m\u00f6ter \u00f6kad konkurrens fr\u00e5n neo-banker, som uteslutande verkar digitalt utan att ha fysiska kontor (kontor som den genomsnittliga medborgaren m\u00e5ste bes\u00f6ka).
\nUnder 2022 hade Europa det h\u00f6gsta v\u00e4rdet av transaktioner p\u00e5 den globala marknaden f\u00f6r neo-banker, f\u00f6ljt av USA.
\nDen ber\u00e4knade genomsnittliga \u00e5rliga tillv\u00e4xtprognosen f\u00f6r den europeiska marknaden f\u00f6r icke-banker \u00e4r 25% mellan 2022 och 2027, vilket tyder p\u00e5 fortsatt tillv\u00e4xt i denna sektor.
\nOmvandlingen av banksektorn i EU \u00e4r en p\u00e5g\u00e5ende process som p\u00e5verkas av externa faktorer, t.ex. geopolitiska risker, finanskrisen 2008, covid-19-pandemin och andra faktorer som har p\u00e5skyndat reglering, digitalisering och riskbed\u00f6mning.
\nOmvandlingarna i den europeiska och nordiska banksektorn har haft en betydande inverkan som har \u00f6kat konkurrensen i de baltiska staterna.
\nTrots os\u00e4kerhetsfaktorer finns det tydliga riktningar f\u00f6r den globala banksektorns fortsatta omvandling. <\/span>Dessa f\u00f6r\u00e4ndringsriktningar omfattar geopolitisk riskhantering, regleringstryck och efterlevnad, digitalisering och FinTech samt implementering av en h\u00e5llbar aff\u00e4rsmodell.
\nInf\u00f6randet av ESG-kriterier (milj\u00f6, socialt ansvar och styrning) inneb\u00e4r ett paradigmskifte som ger b\u00e5de milj\u00f6f\u00f6rdelar och nya m\u00f6jligheter f\u00f6r finanssektorn. ![\"\"](\"https:\/\/www.theconservative.online\/wp-content\/uploads\/2024\/05\/shutterstock_2259175787.jpg\")
Efter \u00f6verg\u00e5ngen fr\u00e5n planekonomi till marknadsekonomi liberaliserade de baltiska l\u00e4nderna sina finansiella system och till\u00e4t utl\u00e4ndska investerare att komma in i banksektorn.
\nDetta ledde till en betydande \u00f6kning av antalet banker som \u00e4gdes av utl\u00e4ndska investerare, s\u00e4rskilt fr\u00e5n de skandinaviska l\u00e4nderna och Tyskland.
\nI Estland gick denna process mycket snabbare \u00e4n i Lettland och Litauen, d\u00e4r de utlands\u00e4gda bankerna stod f\u00f6r mer \u00e4n 90% av banktillg\u00e5ngarna i b\u00f6rjan av 2000-talet.
\nSom synes har aff\u00e4rsmodellerna f\u00f6r bankerna i de baltiska l\u00e4nderna utvecklats p\u00e5 olika s\u00e4tt.
\nI Litauen fokuserade t.ex. utl\u00e4ndska (fr\u00e4mst svenska) banker p\u00e5 lokala kunder.
\nI Lettland har banksektorn p\u00e5verkats av geopolitiska faktorer och de lokala bankerna har betj\u00e4nat b\u00e5de inhemska och internationella kunder, fr\u00e4mst fr\u00e5n Ryssland och OSS-l\u00e4nderna.
\nDenna bankpolitik har gjort Lettland till ett regionalt finanscentrum.
\nDenna position har dock undergr\u00e4vts av upprepade anklagelser om penningtv\u00e4tt, vilket har lett till en minskning av utl\u00e4ndska kunders inl\u00e5ning och finansiella sv\u00e5righeter f\u00f6r vissa banker.
\nI Estland har bankmodellen f\u00f6ljt en mellanv\u00e4g, liknande den i Litauen, men med en betydande minskning av inl\u00e5ningen fr\u00e5n utl\u00e4ndska kunder som ett led i anstr\u00e4ngningarna att bek\u00e4mpa riskerna f\u00f6r penningtv\u00e4tt.
\nKoncentrationen inom banksektorn i Baltikum \u00e4r h\u00f6g och domineras av ett f\u00e5tal stora banker som Swedbank och SEB, vilket tyder p\u00e5 en l\u00e5g konkurrensniv\u00e5 j\u00e4mf\u00f6rt med de nordiska l\u00e4nderna och EU-genomsnittet.
\nI Sverige \u00e4r bankmarknaden mer dynamisk och konkurrensutsatt, men i de baltiska l\u00e4nderna tyder den h\u00f6ga koncentrationen p\u00e5 att konkurrensen p\u00e5verkas negativt.
\nEfter den globala finanskrisen minskade antalet bankkontor och bankanst\u00e4llda inom banksektorn i EU.
\nDenna trend var likartad i de baltiska l\u00e4nderna, med undantag f\u00f6r Litauen, d\u00e4r antalet filialer \u00f6kade f\u00f6re krisen.
\nAntalet anst\u00e4llda \u00f6kade kraftigt i Lettland och Estland mellan 1999 och 2008, men f\u00f6ll kraftigt i Lettland efter krisen.
\nBankutl\u00e5ningen till den privata sektorn i Baltikum ligger under EU-genomsnittet, men r\u00e4ntorna p\u00e5 l\u00e5nen \u00e4r h\u00f6gre \u00e4n i \u00f6vriga Europa. <\/span>Detta \u00e5terspeglar en begr\u00e4nsad konkurrens mellan bankerna, vilket g\u00f6r att de kan h\u00e5lla h\u00f6ga r\u00e4ntor.
\nDe baltiska bankerna \u00e4r mer l\u00f6nsamma \u00e4n bankerna i de nordiska l\u00e4nderna tack vare h\u00f6gre vinstmarginaler och effektivare verksamhetsmetoder.
\nDetta kan dock ocks\u00e5 p\u00e5verkas av en l\u00e4gre konkurrensniv\u00e5 och h\u00f6gre risker i regionen. <\/p>\nKonkurrenskraften i den nordiska banksektorn<\/strong><\/h3>\n
\nUtl\u00e4ndskt kapital kom in i den baltiska banksektorn fr\u00e4mst fr\u00e5n de skandinaviska l\u00e4nderna och Tyskland, och senare \u00e4ven fr\u00e5n USA.
\nDet utl\u00e4ndska kapitalets intr\u00e4de var inte enhetligt i alla de tre baltiska l\u00e4nderna.
\nI Estland har det utl\u00e4ndska kapitalets intr\u00e4de varit snabbt, s\u00e5 att utlands\u00e4gda banker i slutet av 1990-talet stod f\u00f6r ca 90% av banktillg\u00e5ngarna.
\nI Litauen kom det massiva intr\u00e4det av utl\u00e4ndskt kapital senare, och 2002 hade utl\u00e4ndska banker drygt 90% av banktillg\u00e5ngarna.
\nI Lettland var andelen utl\u00e4ndskt kapital d\u00e4remot l\u00e4gre, men \u00f6kade gradvis och uppgick till 80 procent 2022. <\/p>\n Vilka \u00e4r bankernas aff\u00e4rsmodeller i de baltiska l\u00e4nderna?<\/strong><\/h3>\n
\nMedan Litauen har varit inriktat p\u00e5 inhemska kunder och erbjudit ett brett utbud av universalbanktj\u00e4nster, fr\u00e4mst genom svenska banker, har Lettland d\u00e4remot antagit en annan modell med fokus p\u00e5 tv\u00e5 segment: tj\u00e4nster f\u00f6r inhemska kunder (fr\u00e4mst genom dotterbolag till skandinaviska banker) och internationella tj\u00e4nster, inriktade p\u00e5 kunder i Ryssland och OSS-l\u00e4nderna.
\nEstland har valt en liknande medelv\u00e4g som Litauen, med en betydande minskning av inl\u00e5ningen fr\u00e5n utl\u00e4ndska kunder efter 2015, framf\u00f6r allt f\u00f6r att minska riskerna f\u00f6r penningtv\u00e4tt.
\nEnligt ECR-partiets studie har utl\u00e4ndska investerares intr\u00e4de p\u00e5 de baltiska finansmarknaderna \u00f6kat den baltiska banksektorns motst\u00e5ndskraft mot externa chocker, men har ocks\u00e5 gett upphov till fr\u00e5gor som r\u00f6r bankkonkurrens. <\/span>I slutet av 2022 innehades s\u00e5ledes 90% av banktillg\u00e5ngarna av utlands\u00e4gda banker i Litauen, 85% i Estland och 76% i Lettland.
\nHerfindahl-Hirschman-indexet (HHI) visade p\u00e5 en m\u00e5ttlig till h\u00f6g koncentration av banksektorn i Baltikum, j\u00e4mf\u00f6rt med l\u00e5g koncentration i Sverige och Danmark.
\nDominansen av stora banker med svenskt ursprung, som Swedbank och SEB, tyder p\u00e5 l\u00e5g konkurrens i den baltiska banksektorn, i motsats till de nordiska marknaderna d\u00e4r konkurrensen \u00e4r mycket mer dynamisk.
\nSom n\u00e4mnts ovan expanderade kreditinstitutssektorn i EU kraftigt under perioden 1999-2008, men den globala finanskrisen ledde till en nedg\u00e5ng i antalet filialer och anst\u00e4llda. <\/span>I Litauen \u00f6kade antalet filialer med 35% mellan 1999 och 2008, men i Lettland och Estland sj\u00f6nk det efter krisen.
\nAntalet anst\u00e4llda \u00f6kade kraftigt i Lettland fram till 2008, men sj\u00f6nk snabbt med 57% mellan 2009 och 2022.
\nI Estland, Litauen och Sverige fortsatte d\u00e4remot antalet anst\u00e4llda att \u00f6ka. <\/p>\nUtl\u00e5ning och r\u00e4ntor i de baltiska l\u00e4nderna, effektivitet och l\u00f6nsamhet i banksektorn<\/strong><\/h3>\n
\n\u00c4ven om de baltiska bankerna inte saknar resurser verkar de ha en konservativ utl\u00e5ningspraxis och f\u00f6redrar att h\u00e5lla en st\u00f6rre andel av inl\u00e5ningen i likvida tillg\u00e5ngar.
\n\u00c4ven om utl\u00e5ningspraxis \u00e4r konservativ \u00e4r r\u00e4ntorna h\u00f6gre \u00e4n genomsnittet i euroomr\u00e5det, vilket tyder p\u00e5 begr\u00e4nsad konkurrens i banksektorn.
\nDessa h\u00f6ga r\u00e4ntor kan ocks\u00e5 p\u00e5verkas av en minskad efterfr\u00e5gan p\u00e5 l\u00e5n. ![\"\"](\"https:\/\/www.theconservative.online\/wp-content\/uploads\/2024\/02\/euro-money-finance-scaled.jpg\")
P\u00e5 marknader med liten konkurrens kan bankerna g\u00f6ra h\u00f6gre vinster \u00e4n vad som \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndigt f\u00f6r att m\u00f6ta investerarnas efterfr\u00e5gan.
\nI mars 2023 var avkastningen p\u00e5 eget kapital (ROE) och r\u00e4ntenettomarginalen (NIM) i de baltiska l\u00e4nderna bland de h\u00f6gsta i Europa.
\n\u00c4ven om ROE i de nordiska l\u00e4nderna var h\u00f6gre \u00e4n EU-genomsnittet var skillnaderna mellan Baltikum och Sverige inte signifikanta, vilket tyder p\u00e5 en effektiv kapitalanv\u00e4ndning i b\u00e5da regionerna.
\nR\u00e4ntenettomarginalen (NIM) NIM i Baltikum var betydligt h\u00f6gre \u00e4n i Sverige, vilket tyder p\u00e5 h\u00f6gre vinster fr\u00e5n utl\u00e5ningsverksamheten.
\nL\u00e5g kundr\u00f6rlighet identifierades som ett potentiellt hinder f\u00f6r att fr\u00e4mja \u00f6kad konkurrens inom banksektorn.
\nMellan 2017-2022 bytte cirka 29 procent av EU:s inv\u00e5nare leverant\u00f6r av finansiella tj\u00e4nster.
\nSverige var ledande i EU i detta avseende, medan Litauen inte l\u00e5g l\u00e5ngt efter det europeiska genomsnittet. <\/span>L\u00f6nsamhet \u00e4r den viktigaste indikatorn p\u00e5 en banks framg\u00e5ng. I studien analyserades finansiell data f\u00f6r SEB och Swedbank i samtliga baltiska l\u00e4nder och Sverige under perioden 2005-2023.
\nEnligt de centraliserade uppgifterna fanns det s\u00e5ledes inga betydande skillnader mellan de baltiska l\u00e4nderna och Sverige n\u00e4r det g\u00e4ller avkastning p\u00e5 eget kapital, utom i Estland, d\u00e4r SEB:s avkastning p\u00e5 eget kapital var l\u00e4gre \u00e4n i Sverige.
\nAvkastning p\u00e5 tillg\u00e5ngar (ROA) i Baltikum var signifikant h\u00f6gre \u00e4n i Sverige, vilket indikerar en h\u00f6gre avkastning per tillg\u00e5ng i Baltikum.
\nR\u00e4ntenettomarginalen (NIM) var betydligt h\u00f6gre i Baltikum \u00e4n i Sverige, vilket tyder p\u00e5 att bankerna i Baltikum f\u00e5r en h\u00f6gre vinst fr\u00e5n skillnaden mellan r\u00e4ntan p\u00e5 utl\u00e5ning och r\u00e4ntan p\u00e5 inl\u00e5ning.
\nAnalysen tyder p\u00e5 att svenska banker med verksamhet i Baltikum gjorde h\u00f6gre vinster p\u00e5 sin utl\u00e5ning och f\u00f6rvaltade sina tillg\u00e5ngar och sitt kapital mer effektivt j\u00e4mf\u00f6rt med den svenska marknaden.
\nDen h\u00f6ga koncentrationen i banksektorn i Baltikum tyder dock p\u00e5 mindre konkurrens, vilket kan bidra till h\u00f6gre r\u00e4ntor och h\u00f6gre l\u00f6nsamhet f\u00f6r bankerna. <\/p>\n<\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"