Ah, 2025, \u00e4ntligen. \u00c4r det \u00e5ret d\u00e5 konservativa r\u00f6relser i Europa \u00e4r redo att rida p\u00e5 en triumferande v\u00e5g eller kommer de att m\u00f6ta den motreaktion som stoppade dem i deras sp\u00e5r f\u00f6r tio \u00e5r sedan? L\u00e5t oss ta en promenad genom det nuvarande landskapet och se hur framtiden kan komma att se ut f\u00f6r Europas h\u00f6gerinriktade fraktioner, med olika exempel p\u00e5 europeiska politiska partier och politik. <\/p>\n
Om du har levt under en sten (eller kanske bara lyckligt ignorerat nyheterna) s\u00e5 var 2024 ett viktigt \u00e5r f\u00f6r Europas konservativa och h\u00f6gerextrema partier. I valet till Europaparlamentet fick dessa grupper ett st\u00f6d utan motstycke, vilket effektivt f\u00f6rsk\u00f6t det politiska landskapet \u00e5t h\u00f6ger. Detta var inte bara en slump eller en eng\u00e5ngsf\u00f6reteelse. Bakom uppg\u00e5ngen l\u00e5g en cocktail av ekonomisk stagnation, invandringens konsekvenser (t.ex. \u00f6kad brottslighet) och en allm\u00e4n k\u00e4nsla av att ”vi t\u00e4nker inte tolerera samma gamla, samma gamla l\u00e4ngre”. V\u00e4ljare \u00f6ver hela kontinenten best\u00e4mde sig f\u00f6r att traditionella mittenpartier var ungef\u00e4r lika anv\u00e4ndbara som en chokladkanna, vilket ledde till betydande vinster f\u00f6r nationalistiska, konservativa och h\u00f6gerorienterade grupper i allm\u00e4nhet. L\u00e5t oss inte lura oss sj\u00e4lva; den europeiska h\u00f6gerns uppg\u00e5ng skedde inte i ett vakuum. Karismatiska personer som Jordan Bardella i Frankrike och Giorgia Meloni i Italien har spelat en avg\u00f6rande roll f\u00f6r denna ideologiska f\u00f6r\u00e4ndring. Deras plattformar, som genomsyras av nationalism och \u00e4r bev\u00e4pnade med skarp kritik av EU:s politik, har f\u00e5tt gensvar hos en befolkning som \u00e4r tr\u00f6tt p\u00e5 status quo. Dessa ledare har lyckats f\u00e5nga upp den kollektiva \u00e5ngesten i sina l\u00e4nder och erbjuder l\u00f6sningar som varierar fr\u00e5n extremt rationella till ibland kontroversiella. <\/p>\n
En av de mer anm\u00e4rkningsv\u00e4rda f\u00f6r\u00e4ndringarna har skett inom milj\u00f6politiken. Europeiska folkpartiets mitten-h\u00f6gergrupp (EPP) vill riva upp f\u00f6rbudet mot fordon med f\u00f6rbr\u00e4nningsmotorer fr\u00e5n 2035, med motiveringen att det s\u00e4tter on\u00f6dig press p\u00e5 Europas redan h\u00e5rt ansatta bilindustri. Ist\u00e4llet f\u00f6resl\u00e5r de att man ska till\u00e5ta traditionella motorer som anv\u00e4nder biobr\u00e4nslen och andra alternativ med l\u00e5ga utsl\u00e4pp. Detta har m\u00f6tts av en blandning av appl\u00e5der och ansiktslyftningar, beroende p\u00e5 vilken sida av klimatdebatten man befinner sig p\u00e5. Men det understryker en bredare trend: konservativa r\u00f6relser utmanar i allt h\u00f6gre grad progressiv politik, s\u00e4rskilt s\u00e5dan som uppfattas som skadlig f\u00f6r ekonomiska intressen. I den p\u00e5g\u00e5ende debatten om Europas energiframtid har h\u00f6gerfalangerna i allt h\u00f6gre grad positionerat sig som h\u00f6gljudda f\u00f6respr\u00e5kare f\u00f6r k\u00e4rnkraft. Denna h\u00e5llning \u00e5terspeglar en bredare ideologisk avvikelse fr\u00e5n den gr\u00f6na energipolitik som f\u00f6respr\u00e5kas av v\u00e4nster- och progressiva r\u00f6relser. F\u00f6r de konservativa utg\u00f6r k\u00e4rnkraften en pragmatisk l\u00f6sning p\u00e5 Europas energiutmaningar, i synnerhet som kontinenten brottas med energis\u00e4kerhetsfr\u00e5gor, ekonomiska p\u00e5tryckningar och behovet av att minska koldioxidutsl\u00e4ppen. Anledningen till att man st\u00f6der k\u00e4rnkraft \u00e4r att den upplevs som tillf\u00f6rlitlig och effektiv. Till skillnad fr\u00e5n sol- och vindenergi, som \u00e4r f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r v\u00e4dervariationer, ger k\u00e4rnkraft en konsekvent och stabil energif\u00f6rs\u00f6rjning. Denna tillf\u00f6rlitlighet tilltalar konservativa grupper, som ofta kritiserar gr\u00f6na energiinitiativ f\u00f6r att vara op\u00e5litliga eller alltf\u00f6r beroende av subventioner. Ledare som Giorgia Meloni i Italien och Marine Le Pen i Frankrike har betonat vikten av att uppr\u00e4tth\u00e5lla en diversifierad energimix, med k\u00e4rnkraft som en h\u00f6rnsten i deras strategier f\u00f6r att s\u00e4kerst\u00e4lla energioberoende. Ekonomiska \u00f6verv\u00e4ganden spelar ocks\u00e5 en viktig roll i h\u00f6gerns st\u00f6d f\u00f6r k\u00e4rnkraft. M\u00e5nga konservativa r\u00f6relser h\u00e4vdar att \u00f6verg\u00e5ngen till f\u00f6rnybar energi har varit kostsam f\u00f6r hush\u00e5ll och f\u00f6retag, vilket har bidragit till inflation och ekonomiska p\u00e5frestningar. K\u00e4rnkraft ses d\u00e4remot som en l\u00e5ngsiktig investering som kan ge h\u00f6g energiproduktion med l\u00e4gre driftskostnader \u00f6ver tid. Detta ligger i linje med konservativa prioriteringar om finanspolitiskt ansvar och ekonomisk konkurrenskraft. Det geopolitiska sammanhanget st\u00e4rker ytterligare h\u00f6gerns f\u00f6respr\u00e5kande av k\u00e4rnkraft. Energikrisen som f\u00f6rv\u00e4rrades av den ryska invasionen av Ukraina understr\u00f6k Europas beroende av externa energik\u00e4llor, s\u00e4rskilt naturgas. K\u00e4rnkraft, som till stor del produceras inom landet, ses som ett s\u00e4tt att \u00f6ka energis\u00e4kerheten och minska beroendet av import fr\u00e5n politiskt instabila regioner. Detta st\u00f6d \u00e4r dock inte okontroversiellt. Milj\u00f6aktivister och progressiva grupper inv\u00e4nder ofta att k\u00e4rnkraften medf\u00f6r betydande risker, bland annat n\u00e4r det g\u00e4ller slutf\u00f6rvaring av radioaktivt avfall och risken f\u00f6r katastrofala olyckor. H\u00f6gerfalangerna har bem\u00f6tt dessa farh\u00e5gor genom att betona framstegen inom k\u00e4rnkraftstekniken, t.ex. sm\u00e5 modul\u00e4ra reaktorer (SMR), som lovar s\u00e4krare och mer flexibel drift. <\/p>\n
Vid Europeiska r\u00e5dets h\u00f6stm\u00f6te stod invandringen \u00e5terigen i centrum. EU-kommissionens ordf\u00f6rande Ursula von der Leyen utlovade ny lagstiftning f\u00f6r att underl\u00e4tta utvisningar, vid sidan av migrations- och asylpakten. Trots en nedg\u00e5ng i antalet irregulj\u00e4ra inresor har det politiska klimatet skiftat h\u00f6gerut, vilket m\u00f6jligg\u00f6r en h\u00e5rdare h\u00e5llning till invandring. L\u00e4nder som Tyskland har \u00e5terinf\u00f6rt gr\u00e4nskontroller, och nationer som Nederl\u00e4nderna och Ungern f\u00f6rs\u00f6ker v\u00e4lja att st\u00e5 utanf\u00f6r migrations- och asylpakten. Det \u00e4r ett veritabelt bevis p\u00e5 politiska f\u00f6r\u00e4ndringar, som alla pekar mot en mer konservativ inst\u00e4llning till vem som f\u00e5r kalla Europa sitt hem. Fr\u00e5gan om pappersl\u00f6sa migranter och deras koppling till kriminell verksamhet har varit ett omtvistat \u00e4mne i Europa och har ofta gett upphov till politiska debatter och oro hos allm\u00e4nheten. Under de senaste \u00e5ren har flera uppm\u00e4rksammade attacker utf\u00f6rda av illegala invandrare intensifierat granskningen av migrationspolitiken, och konservativa och h\u00f6gerextrema grupper har kr\u00e4vt str\u00e4ngare gr\u00e4nskontroller och utvisnings\u00e5tg\u00e4rder. H\u00e4ndelser i Frankrike, Tyskland och Sverige – d\u00e4r g\u00e4rningsm\u00e4nnen senare identifierades som pappersl\u00f6sa – har v\u00e4ckt nationell uppr\u00f6rdhet. Det har r\u00f6rt sig om allt fr\u00e5n knivhuggningar p\u00e5 allm\u00e4n plats till samordnade v\u00e5ldsd\u00e5d, ofta riktade mot civila i t\u00e4tbefolkade omr\u00e5den. Konservativa debatt\u00f6rer menar att bristen p\u00e5 ordentlig s\u00e4kerhetspr\u00f6vning och bakgrundskontroller av pappersl\u00f6sa \u00f6kar risken f\u00f6r att individer med v\u00e5ldsamma eller extremistiska tendenser tar sig in i Europa. De pekar p\u00e5 luckor i asyl- och utvisningssystemen, som ibland g\u00f6r det m\u00f6jligt f\u00f6r asyls\u00f6kande som f\u00e5tt avslag att stanna kvar i regionen, som en bidragande faktor till s\u00e5rbarheten i s\u00e4kerheten. <\/p>\n