Symptom p\u00e5 askskottsjuka (Hymenoscyphus fraxineus), en svampsjukdom som drabbar den vanliga asken, har observerats i europeiska skogar sedan 1990-talet. Sedan dess har flera varianter av svampen identifierats och varje variant har orsakat f\u00f6r\u00f6dande och snabb f\u00f6rst\u00f6relse av skogar i ett betydande antal EU-l\u00e4nder och tidigare medlemsl\u00e4nder, som Storbritannien. Sjukdomen anses vara ett av de allvarligaste hoten mot den biologiska m\u00e5ngfalden i Europas skogar, med omfattande konsekvenser f\u00f6r milj\u00f6n, skogsbruket och landsbygdsekonomin. Sedan sjukdomen f\u00f6rst uppt\u00e4cktes i Storbritannien 2012 har det p\u00e5g\u00e5tt ett kontinuerligt f\u00f6rs\u00f6k att hejda sjukdomens framfart i askbest\u00e5ndet. Experter uppskattar att askskottsjukan har potential att f\u00f6rst\u00f6ra 95% av Storbritanniens askbest\u00e5nd, en h\u00e4pnadsv\u00e4ckande siffra som understryker hur allvarlig krisen \u00e4r. Situationen \u00e4r lika allvarlig i andra delar av Europa, bland annat i Norge och Sverige, d\u00e4r mer \u00e4n 8 av 10 unga askar har f\u00f6rst\u00f6rts av sjukdomen. F\u00f6rlusten av dessa tr\u00e4d, som spelar en viktig roll i lokala ekosystem, f\u00e5r kaskadeffekter, bland annat i form av f\u00f6rlorade livsmilj\u00f6er f\u00f6r vilda djur, \u00f6kad jorderosion och f\u00f6r\u00e4ndringar i skogens sammans\u00e4ttning. Irlands skogar har inte undg\u00e5tt askskottsjukans h\u00e4rjningar. Under de \u00e5r som g\u00e5tt sedan det f\u00f6rsta bekr\u00e4ftade fyndet 2012 i en skog i County Leitrim, som kunde sp\u00e5ras tillbaka till tr\u00e4d som planterats 2009 och som importerats fr\u00e5n kontinentala Europa, har det p\u00e5g\u00e5tt en omfattande och v\u00e4lorganiserad kampanj fr\u00e5n skogsbruksgrupper och jordbrukare. De har f\u00f6rs\u00f6kt f\u00e5 till st\u00e5nd ett omfattande kompensationspaket som en del av olika beskogningsprogram som st\u00f6ds av den irl\u00e4ndska regeringen. Dessa grupper h\u00e4vdar att s\u00e5dana \u00e5tg\u00e4rder \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndiga f\u00f6r att mildra de ekonomiska och ekologiska skador som sjukdomen orsakar och f\u00f6r att skapa incitament f\u00f6r att ers\u00e4tta sjuka askar med alternativa arter. Organisationer som f\u00f6retr\u00e4der skogsbruket, s\u00e5som Social, Economic, Environmental Forestry Association of Ireland (SEEFA), har upprepade g\u00e5nger kritiserat den irl\u00e4ndska regeringen f\u00f6r vad de har kallat ett decennium av passivitet och d\u00e5lig politik sedan sjukdomen f\u00f6rst identifierades. Enligt dessa organisationer har regeringens l\u00e5ngsamma reaktion lett till att irl\u00e4ndska skogsbrukare k\u00e4mpar f\u00f6r att ta sig ur krisen, och m\u00e5nga st\u00e5r inf\u00f6r ekonomisk ruin. Denna kritik har kvarst\u00e5tt trots att vissa statliga \u00e5tg\u00e4rder har vidtagits, d\u00e4ribland Department of Agriculture, Food and the Marine’s (DAFM) Reconstitution Scheme (Chalara Ash Dieback), som inr\u00e4ttades i mars 2013. Detta system var utformat f\u00f6r att \u00e5terst\u00e4lla skogar som etablerats inom ramen f\u00f6r beskogningsprogrammet och som drabbats av, eller var associerade med, v\u00e4xter som drabbats av sjukdomen. Under 2018 genomf\u00f6rde DAFM en \u00f6versyn av de nationella \u00e5tg\u00e4rderna mot askskottsjukan efter att uppdaterade vetenskapliga r\u00e5d klargjort att det inte l\u00e4ngre var m\u00f6jligt att utrota sjukdomen. F\u00f6ljaktligen \u00e4r DAFM:s nuvarande vetenskapliga strategi att hantera effekterna av sjukdomen snarare \u00e4n att f\u00f6rs\u00f6ka utrota den. M\u00e5let \u00e4r nu att ers\u00e4tta askar med alternativa arter f\u00f6r att s\u00e4kerst\u00e4lla h\u00e5llbarheten i Irlands skogar. Detta policyskifte har dock lett till ytterligare debatt, och kritiker menar att regeringens underl\u00e5tenhet att agera beslutsamt i de tidiga stadierna av utbrottet f\u00f6rv\u00e4rrade problemet. I juni 2023 inleddes en snabb \u00f6versyn av statligt st\u00f6d fr\u00e5n 2013 till 2023 f\u00f6r att bed\u00f6ma effektiviteten i de \u00e5tg\u00e4rder som vidtagits f\u00f6r att bek\u00e4mpa askskottsjukan. Denna granskning \u00e4r s\u00e4rskilt anm\u00e4rkningsv\u00e4rd f\u00f6r sin starka kritik av EU:s roll n\u00e4r det g\u00e4ller att bromsa eller aktivt motarbeta \u00e5tg\u00e4rder som f\u00f6reslagits f\u00f6r att stoppa sjukdomens framfart i irl\u00e4ndska och brittiska askbest\u00e5nd. Enligt granskningen finns det tydliga bevis f\u00f6r att Irland aktivt s\u00f6kte s\u00e4tt att sk\u00e4rpa reglerna f\u00f6r den fria r\u00f6rligheten f\u00f6r askplantor innan sjukdomen uppt\u00e4cktes 2012. B\u00e5de Irland och Storbritannien uppmanades dock av Europeiska kommissionen att \u00e5terkalla de nationella n\u00f6d\u00e5tg\u00e4rder som inf\u00f6rts efter 2012, eftersom de stred mot EU:s v\u00e4xtdirektiv. Trots dessa ingripanden visar granskningen att en allirl\u00e4ndsk strategi f\u00f6r bek\u00e4mpning av chalarasjukan lanserades i juli 2013 av de ansvariga irl\u00e4ndska och brittiska ministrarna. Detta f\u00f6ljde p\u00e5 ett gemensamt tillk\u00e4nnagivande i oktober 2012 om en strategi f\u00f6r ”Fortress Ireland”, som omfattade en politik f\u00f6r utrotning av sjukdomen. Enligt de personer som deltog i 2023 \u00e5rs \u00f6versyn verkade det vid den tidpunkten inte finnas n\u00e5gon st\u00f6rre medvetenhet p\u00e5 EU-niv\u00e5 om att Irlands och Storbritanniens unika \u00f6geografi kr\u00e4vde s\u00e4rskilda \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r att f\u00f6rhindra att sjukdomen spreds fr\u00e5n det europeiska fastlandet. En stor del av den kritik som riktats mot den irl\u00e4ndska regeringens \u00e5tg\u00e4rder handlar om att kompensationsbetalningarna till skogsbrukare och mark\u00e4gare som planterat askar inom ramen f\u00f6r ett ministeriellt askprogram inte anses vara tillr\u00e4ckliga. Kritikerna h\u00e4vdar att det ekonomiska st\u00f6det inte \u00e5terspeglar de faktiska kostnader som skogsbrukarna \u00e5dragit sig f\u00f6r att hantera sjukdomen. Dessutom \u00e4r inte alla mark\u00e4gare med askar ber\u00e4ttigade till bidrag, vilket g\u00f6r att privata hus\u00e4gare och de som har askar i tr\u00e4dg\u00e5rdar eller p\u00e5 sm\u00e5 g\u00e5rdar inte f\u00e5r n\u00e5got ekonomiskt st\u00f6d. Detta har varit en betydande k\u00e4lla till frustration f\u00f6r de drabbade parterna. Enligt villkoren i det nuvarande \u00e5terst\u00e4llningsprogrammet f\u00f6r askskottsjuka kan drabbade askskogsbrukare ans\u00f6ka om en utbetalning p\u00e5 5 000 euro per hektar. Denna betalning \u00e4r avsedd att st\u00f6dja askskogs\u00e4gare som, i samarbete med DAFM, r\u00f6jer askskottsomr\u00e5den och utf\u00f6r \u00e5terplantering. En talesperson f\u00f6r DAFM har f\u00f6rtydligat att betalningen kommer att betalas ut i tre delbetalningar: en f\u00f6rskottsbetalning p\u00e5 2 500 euro, f\u00f6ljt av tv\u00e5 \u00e5rliga betalningar p\u00e5 1 250 euro i den andra och tredje bidragsfasen, fyra \u00e5r efter \u00e5terplanteringen. Skogsbruksorganisationer som SEEFA och Limerick and Tipperary Woodland Owners (LTWO) har dock skarpt kritiserat denna utbetalningsniv\u00e5 och p\u00e5pekat att enbart r\u00f6jningskostnaderna kan uppg\u00e5 till 6.500 euro per hektar. Detta inneb\u00e4r att bidragen \u00e4r l\u00e5ngt ifr\u00e5n tillr\u00e4ckliga f\u00f6r att t\u00e4cka den ekonomiska b\u00f6rdan, vilket g\u00f6r att m\u00e5nga skogsbrukare kan tvingas l\u00e5na f\u00f6r att rensa marken fr\u00e5n sjuka askar. Denna ekonomiska p\u00e5frestning har lett till f\u00f6rnyade krav p\u00e5 att regeringen ska h\u00f6ja bidragsniv\u00e5erna till mer realistiska niv\u00e5er. Den irl\u00e4ndska regeringen har f\u00f6rs\u00f6kt bem\u00f6ta denna kritik genom att erbjuda ytterligare 5.000 euro per hektar inom ramen f\u00f6r Climate Action Performance Payment. Denna betalning \u00e4r tillg\u00e4nglig f\u00f6r askskogsbrukare som har r\u00f6jt och \u00e5terplanterat sina omr\u00e5den inom ramen f\u00f6r ett \u00e5terst\u00e4llningsprogram (Department Reconstitution Scheme). Skogsbrukare har dock inv\u00e4nt att denna extra betalning i praktiken \u00e4r meningsl\u00f6s om de inte har r\u00e5d med de initiala kostnaderna f\u00f6r att r\u00f6ja sjuka omr\u00e5den. Utan att slutf\u00f6ra r\u00f6jnings- och \u00e5terplanteringsprocessen kan skogsbrukarna inte utnyttja klimat\u00e5tg\u00e4rdsers\u00e4ttningen, vilket g\u00f6r att de fastnar i en cykel av ekonomiska sv\u00e5righeter. Det finns \u00e4nnu inga tecken p\u00e5 att den irl\u00e4ndska regeringen kommer att ge efter f\u00f6r kraven p\u00e5 ytterligare h\u00f6jningar av bidragsniv\u00e5erna. Denna ovilja har lett till att m\u00e5nga f\u00f6rutsp\u00e5r att hela skogsomr\u00e5den p\u00e5 Irland kommer att vara fyllda med sjuka tr\u00e4d under \u00f6versk\u00e5dlig framtid. Denna passivitet kommer inte bara att f\u00f6rv\u00e4rra spridningen av sjukdomen utan ocks\u00e5 undergr\u00e4va Irlands f\u00f6rm\u00e5ga att uppn\u00e5 sina m\u00e5l f\u00f6r beskogning. Enligt uppgifter som sammanst\u00e4llts av SEEFA l\u00e5g Irland redan l\u00e5ngt efter sitt m\u00e5l f\u00f6r 2024 om att plantera 8 000 hektar ny skog. Utan ytterligare revideringar av \u00e5terskapandeprogrammet kommer dessa brister sannolikt att forts\u00e4tta, vilket hindrar landets bredare milj\u00f6- och klimatm\u00e5l. Askskottsjukans mer omfattande konsekvenser str\u00e4cker sig bortom skogsekonomi. F\u00f6rlusten av askar har en djupg\u00e5ende inverkan p\u00e5 den biologiska m\u00e5ngfalden, kulturarvet och landsbygdssamh\u00e4llena. Asken \u00e4r en nyckelart i m\u00e5nga ekosystem och utg\u00f6r livsmilj\u00f6 f\u00f6r m\u00e5nga v\u00e4xter och djur. Att asken f\u00f6rsvinner fr\u00e5n landskapet inneb\u00e4r ocks\u00e5 en kulturell f\u00f6rlust, eftersom arten \u00e4r djupt rotad i irl\u00e4ndsk folklore och irl\u00e4ndska traditioner. F\u00f6r att ta itu med dessa fr\u00e5gor kr\u00e4vs en helhetssyn som g\u00e5r ut\u00f6ver ekonomisk kompensation och omfattar \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r att bevara den genetiska m\u00e5ngfalden, st\u00f6dja \u00e5terplantering av skog och \u00f6ka allm\u00e4nhetens medvetenhet om askens ekologiska betydelse. Sammanfattningsvis har krisen med askskottsjukan visat p\u00e5 betydande brister i Irlands skogspolitik och dess f\u00f6rm\u00e5ga att hantera milj\u00f6utmaningar. Eftersom sjukdomen forts\u00e4tter att \u00f6del\u00e4gga askbest\u00e5nd i hela Europa har behovet av en samordnad och tillr\u00e4ckligt finansierad insats aldrig varit mer akut. Huruvida den irl\u00e4ndska regeringen kommer att klara denna utmaning \u00e5terst\u00e5r att se, men insatserna kunde inte vara h\u00f6gre f\u00f6r Irlands skogar, landsbygdssamh\u00e4llen och naturarv. <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Symptom p\u00e5 askskottsjuka (Hymenoscyphus fraxineus), en svampsjukdom som drabbar den vanliga asken, har observerats i europeiska skogar sedan 1990-talet. Sedan dess har flera varianter av svampen identifierats och varje variant har orsakat f\u00f6r\u00f6dande och snabb f\u00f6rst\u00f6relse av skogar i ett betydande antal EU-l\u00e4nder och tidigare medlemsl\u00e4nder, som Storbritannien. Sjukdomen anses vara ett av de allvarligaste […]<\/p>\n","protected":false},"author":50,"featured_media":37444,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[262,235],"tags":[],"editorial-positions":[],"regions":[359],"types":[453],"class_list":["post-37469","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-juridisk","category-miljo","regions-western-europe-sv","types-opinion-sv"],"yoast_head":"\n