Den 11 december 2024 publicerade Europaparlamentets generaldirektorat f\u00f6r inre politik en studie om statistiska uppgifter om personer med funktionsneds\u00e4ttning, som utskottet f\u00f6r syssels\u00e4ttning och sociala fr\u00e5gor tidigare hade beg\u00e4rt i detta inledande skede av mandatperioden 2024-2029.<\/p>\n
Enligt studien har cirka 7,2% av personer \u00f6ver 16 \u00e5r som bor i privata hush\u00e5ll uppgett att de har en allvarlig funktionsneds\u00e4ttning och cirka 19,6% har uppgett att de har en m\u00e5ttlig funktionsneds\u00e4ttning. Om man l\u00e4gger ihop de b\u00e5da procentsatserna kan man uppskatta att andelen funktionshindrade i EU uppg\u00e5r till n\u00e4stan 30 procent. I studien r\u00e4knas syn-, h\u00f6rsel- och r\u00f6relsehinder som allvarliga funktionshinder, medan begr\u00e4nsningar i talf\u00f6rm\u00e5gan inte tas med i ber\u00e4kningen. <\/p>\n
En uppdelning per medlemsland visar att definitionen av personer med funktionsneds\u00e4ttning varierar kraftigt mellan l\u00e4nderna. I topp ligger Lettland som anser att 34 procent av befolkningen lider av n\u00e5gon form av funktionsneds\u00e4ttning, medan Bulgarien ligger sist med bara 10 procent. S\u00e4rskilt n\u00e4r det g\u00e4ller sv\u00e5ra funktionsneds\u00e4ttningar ligger Spanien i topp med 10 procent av befolkningen som anses befinna sig i en s\u00e5dan sv\u00e5r situation, medan Bulgarien ligger i botten med 2,2 procent. <\/p>\n
Personer med funktionsneds\u00e4ttning som bor p\u00e5 institutioner utg\u00f6r mellan 0,7 procent och 0,8 procent av befolkningen i EU. Denna l\u00e5ga andel ligger i linje med den allm\u00e4nna trenden mot den s\u00e5 kallade avinstitutionaliseringspolitiken. <\/p>\n
N\u00e4r det g\u00e4ller utbildning utgjorde barn med ett officiellt beslut om behov av specialundervisning cirka 4,2 procent, \u00e4ven om det finns en stor variation mellan medlemsstaterna. \u00c5terigen kan vi se en betydande skillnad om vi j\u00e4mf\u00f6r v\u00e5ra olika nationer: i Lettland g\u00e5r mer \u00e4n 15 procent av de minder\u00e5riga i specialundervisning, medan siffran i Luxemburg inte ens n\u00e5r upp till 1 procent. <\/p>\n
Omkring 22,2 procent av unga personer med funktionsneds\u00e4ttning i \u00e5ldern 18-24 \u00e5r hade slutat skolan i f\u00f6rtid, j\u00e4mf\u00f6rt med 8,4 procent av unga personer utan funktionsneds\u00e4ttning. I Rum\u00e4nien \u00e4r den h\u00e4pnadsv\u00e4ckande andelen \u00f6ver 65 procent, f\u00f6ljt av Ungern med 46 procent. <\/p>\n
N\u00e4r det g\u00e4ller arbetsmarknaden uppgick syssels\u00e4ttningsgapet f\u00f6r personer med funktionsneds\u00e4ttning till 22 procent i EU \u00e5r 2023. Cirka 51 procent av personer med funktionsneds\u00e4ttning \u00e4r sysselsatta, vilket \u00e4r l\u00e5ngt under syssels\u00e4ttningsgraden p\u00e5 73 procent bland personer utan funktionsneds\u00e4ttning. \u00c5terigen uppvisar EU-27 olika situationer, med Tjeckien i topp som syssels\u00e4tter n\u00e4stan 67 procent av sina personer med funktionsneds\u00e4ttning, och Bulgarien med knappt 27 procent. <\/p>\n
Kvoteringssystem f\u00f6r anst\u00e4llning av personer med funktionsneds\u00e4ttning finns inte i de skandinaviska och baltiska l\u00e4nderna; i de l\u00e4nder d\u00e4r de finns varierar kvoten f\u00f6r anst\u00e4llning av personer med funktionsneds\u00e4ttning fr\u00e5n 3 procent till 6 procent.<\/p>\n
\u00c5 andra sidan lever 28,8 procent av personer med funktionsneds\u00e4ttning i riskzonen f\u00f6r fattigdom eller social utest\u00e4ngning, j\u00e4mf\u00f6rt med 18 procent av personer utan funktionsneds\u00e4ttning. Den medlemsstat som har den h\u00f6gsta risken f\u00f6r fattigdom eller social utslagning f\u00f6r personer med funktionsneds\u00e4ttning \u00e4r Estland (38 procent, dvs. \u00f6ver en tredjedel av det totala antalet); den l\u00e4gsta risken finns i Slovakien (13 procent). <\/p>\n
Cirka 5,3% av personerna i \u00e5ldern 16-64 \u00e5r fick sjukpension, men det finns stora skillnader mellan medlemsl\u00e4nderna; Estland och Belgien ligger i topp med 13% respektive 12%, medan Grekland och Slovenien ligger under 2%. Det \u00e4r intressant att notera att den genomsnittliga andelen personer som uppb\u00e4r sjukpension \u00e4r l\u00e4gre \u00e4n andelen personer som uppger att de har en sv\u00e5r funktionsneds\u00e4ttning. <\/p>\n
N\u00e4r det g\u00e4ller digital kompetens anv\u00e4nder 81,2 procent av personerna med funktionsneds\u00e4ttning Internet, j\u00e4mf\u00f6rt med 93,4 procent av personerna utan funktionsneds\u00e4ttning. Det EU-land som har den h\u00f6gsta anv\u00e4ndningen av Internet bland personer med funktionsneds\u00e4ttning \u00e4r Irland (imponerande 100 procent), medan Bulgarien ligger i andra \u00e4nden av spektrumet (53 procent). <\/p>\n
K\u00e4lla till bilden: Europeiska kommissionen, Syssels\u00e4ttning, socialpolitik och inkludering<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Den 11 december 2024 publicerade Europaparlamentets generaldirektorat f\u00f6r inre politik en studie om statistiska uppgifter om personer med funktionsneds\u00e4ttning, som utskottet f\u00f6r syssels\u00e4ttning och sociala fr\u00e5gor tidigare hade beg\u00e4rt i detta inledande skede av mandatperioden 2024-2029. Enligt studien har cirka 7,2% av personer \u00f6ver 16 \u00e5r som bor i privata hush\u00e5ll uppgett att de har […]<\/p>\n","protected":false},"author":44,"featured_media":39513,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[197],"tags":[],"editorial-positions":[],"regions":[323,335,341,350],"types":[453,437],"class_list":["post-39517","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-halsa","regions-central-europe-sv","regions-eastern-europe-sv","regions-northern-europe-sv","regions-southern-europe-sv","types-opinion-sv","types-press-releases-sv"],"yoast_head":"\n