{"id":40817,"date":"2025-03-23T15:01:13","date_gmt":"2025-03-23T15:01:13","guid":{"rendered":"https:\/\/www.theconservative.online\/mot-ett-gemensamt-system-for-sparande-och-investeringar-vad-ar-nytt-for-europeisk-finans"},"modified":"2025-03-23T15:01:13","modified_gmt":"2025-03-23T15:01:13","slug":"mot-ett-gemensamt-system-for-sparande-och-investeringar-vad-ar-nytt-for-europeisk-finans","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.theconservative.online\/sv\/mot-ett-gemensamt-system-for-sparande-och-investeringar-vad-ar-nytt-for-europeisk-finans","title":{"rendered":"Mot ett gemensamt system f\u00f6r sparande och investeringar: Vad \u00e4r nytt f\u00f6r europeisk finans?"},"content":{"rendered":"

Europeiska unionen p\u00e5skyndar den finansiella integrationsprocessen genom inr\u00e4ttandet av en spar- och investeringsunion (SIU), som presenterades av Europeiska kommissionen den 19 mars i Bryssel.<\/h2>\n

Detta nya ramverk syftar till att centralisera kontrollen \u00f6ver stora kapitalf\u00f6rvaltare, undanr\u00f6ja hinder f\u00f6r gr\u00e4ns\u00f6verskridande investeringar och g\u00f6ra sparandet mer produktivt. Ett av huvudm\u00e5len f\u00f6r SIU \u00e4r att st\u00e4rka tillsynen av finansmarknaderna. Europeiska v\u00e4rdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma) verkar vara den mest l\u00e4mpliga kandidaten f\u00f6r att ta sig an denna uppgift. \u00d6verg\u00e5ngen till en enhetlig tillsyn kommer dock att ske gradvis. Under fj\u00e4rde kvartalet 2025 kommer EU-kommissionen att l\u00e4gga fram ett f\u00f6rslag om att \u00f6verf\u00f6ra vissa befogenheter fr\u00e5n nationella myndigheter till europeisk niv\u00e5. Denna \u00e5tg\u00e4rd kommer s\u00e4rskilt att ber\u00f6ra kapitalf\u00f6rvaltare med en betydande gr\u00e4ns\u00f6verskridande n\u00e4rvaro, som \u00e4r sv\u00e5ra att kontrollera av myndigheterna i en enskild stat. Detta tillv\u00e4gag\u00e5ngss\u00e4tt p\u00e5minner om den modell som redan har antagits f\u00f6r banktillsyn, i syfte att s\u00e4kerst\u00e4lla likabehandling av marknadsakt\u00f6rer. <\/p>\n

Den nuvarande fragmenteringen av den europeiska marknaden hindrar tillv\u00e4xten f\u00f6r f\u00f6retag som \u00e4r verksamma i flera medlemsstater. Av denna anledning ska den andra pelaren i SIU undanr\u00f6ja hinder i reglering och tillsyn och d\u00e4rmed underl\u00e4tta gr\u00e4ns\u00f6verskridande finansiella transaktioner. Detta skulle f\u00f6rb\u00e4ttra synergierna mellan europeiska f\u00f6retag och st\u00e4rka deras globala konkurrenskraft. Parallellt p\u00e5g\u00e5r arbetet med bankunionen, som \u00e4r en avg\u00f6rande faktor f\u00f6r att skapa en mer integrerad och konkurrenskraftig kreditsektor. Ett starkare och mer enhetligt banksystem skulle f\u00f6rb\u00e4ttra f\u00f6retagens tillg\u00e5ng till kapital och hj\u00e4lpa dem att finansiera innovation och expansion. Ett av de st\u00f6rsta problemen p\u00e5 den europeiska finansmarknaden \u00e4r sv\u00e5righeten f\u00f6r f\u00f6retag, s\u00e4rskilt nystartade f\u00f6retag, att f\u00e5 finansiering utan att beh\u00f6va ta till finansiering fr\u00e5n l\u00e4nder utanf\u00f6r kontinenten. F\u00f6r att l\u00f6sa detta problem vill kommissionen stimulera pensionsfonder och f\u00f6rs\u00e4kringsbolag att investera i eget kapital, med s\u00e4rskilt fokus p\u00e5 riskkapitalsektorn. Denna stimulans till privat kapital kan ge f\u00f6retagen viktiga resurser f\u00f6r tillv\u00e4xt och innovation. En av de viktigaste aspekterna av SIU g\u00e4ller optimeringen av det europeiska sparandet. F\u00f6r n\u00e4rvarande finns omkring 10 biljoner euro insatta p\u00e5 europ\u00e9ernas bankkonton, en enorm summa som skulle kunna anv\u00e4ndas b\u00e4ttre. Kommissionen har inte f\u00f6r avsikt att tvinga medborgarna att investera, men vill styra en del av dessa besparingar till europeiska f\u00f6retag f\u00f6r att fr\u00e4mja ekonomisk tillv\u00e4xt och minska beroendet av externt kapital. F\u00f6r att uppn\u00e5 detta m\u00e5l \u00f6verv\u00e4ger Bryssel att inf\u00f6ra sparkonton med skatteincitament f\u00f6r att underl\u00e4tta sm\u00e5sparares tillg\u00e5ng till kapitalmarknaderna. Ett annat \u00e5tg\u00e4rdsomr\u00e5de g\u00e4ller kompletterande pensionsfonder, i syfte att skapa mer l\u00f6nsamma och s\u00e4kra finansiella verktyg f\u00f6r att m\u00f6ta de utmaningar som pensionering och st\u00f6rre h\u00e4ndelser i livet inneb\u00e4r. Enligt kommissionens ber\u00e4kningar skulle dessa \u00e5tg\u00e4rder kunna garantera europeiska f\u00f6retag ytterligare finansiering p\u00e5 470 miljarder euro per \u00e5r. <\/p>

RELATED<\/span>