- AGILE: Europa \u00f6kar f\u00f6rsvarsanstr\u00e4ngningarna, men sl\u00e4par efter i strategin<\/li><\/a>
- Cherys europeiska strategi: Utnyttja allianser f\u00f6r att ut\u00f6ka tillverkningsavtrycket<\/li><\/a>
- EU lanserar ett fullst\u00e4ndigt in- och utresesystem: En digital \u00f6versyn av gr\u00e4nskontrollerna<\/li><\/a><\/ul><\/div>\n
Nordeuropa: v\u00e4lst\u00e5nd genom innovation och en effektiv v\u00e4lf\u00e4rdsstat<\/strong><\/h3>\n
Om vi t\u00e4nker p\u00e5 V\u00e4steuropa som Europeiska unionens ekonomiska hj\u00e4rta, kan vi s\u00e4ga att Nordeuropa (som best\u00e5r av Island, Norge, Sverige, Finland och Danmark) \u00e4r dess klarsynta sinne. Genom historien har l\u00e4nderna i Nordeuropa lyckats med det som resten av kontinenten har f\u00f6rs\u00f6kt men misslyckats med, n\u00e4mligen att kombinera den fria marknadens effektivitet med en gener\u00f6s och fungerande v\u00e4lf\u00e4rdsstat. I de flesta ekonomiska rapporter beskrivs den nordiska ekonomiska modellen ofta som ”den mest framg\u00e5ngsrika syntesen av kapitalism och solidaritet”. I dessa l\u00e4nder st\u00f6der regeringarna innovation, statsskulden h\u00e5lls under kontroll och den sociala tilliten (dvs. graden av \u00f6msesidig respekt mellan medborgare och institutioner) n\u00e5r rekordniv\u00e5er. <\/p>\n
Sverige \u00e4r \u00f6verl\u00e4gset ledande i Europa inom den gr\u00f6na och digitala ekonomin och har en av de l\u00e4gsta statsskulderna i EU (cirka 31,5% av BNP). Den svenska modellen bygger p\u00e5 en kombination av budgetdisciplin, teknisk innovation och sociala investeringar. De omr\u00e5den som tillf\u00f6r v\u00e4rde till den svenska ekonomin \u00e4r teknik och digitalisering, utbildning och gr\u00f6n industri. F\u00f6retag som Ericsson, Klarna och Spotify har gjort Sverige till ett globalt nav f\u00f6r innovation. N\u00e4r det g\u00e4ller gr\u00f6n industri har Sverige satsat stort p\u00e5 vindkraft, \u00e5tervinning och h\u00e5llbara transporter. Det fria, kritiskt t\u00e4nkande orienterade utbildningsprogrammet producerar en skicklig arbetskraft. N\u00e4r det g\u00e4ller omr\u00e5den d\u00e4r Sverige brister kan vi n\u00e4mna den traditionella tunga industrin och jordbruket, som har tappat mark till automatisering och outsourcing. Under m\u00e5nga \u00e5r var Sverige k\u00e4nt f\u00f6r sin metallurgiska industri och pappersproduktion, men i och med genomf\u00f6randet av gr\u00f6na, icke-f\u00f6rorenande projekt har dessa industrier minskat dramatiskt. Det svenska jordbruket \u00e4r fortfarande beroende av import och subventioner. N\u00e4r det g\u00e4ller socialpolitik avs\u00e4tter Sverige cirka 30% av sin BNP till socialt skydd. De sociala f\u00f6rm\u00e5nerna omfattar st\u00f6d till utbildning och bost\u00e4der, gener\u00f6s f\u00f6r\u00e4ldraledighet och allm\u00e4n offentlig sjukv\u00e5rd. Som ett resultat av denna politik har Sverige en av de l\u00e4gsta fattigdomsniv\u00e5erna i v\u00e4rlden och en stark social sammanh\u00e5llning. <\/p>\n
![\"\"](\"https:\/\/www.theconservative.online\/wp-content\/uploads\/2025\/02\/vind-scaled.jpg\")
<\/p>\nN\u00e4r vi talar om Danmark kan vi s\u00e4ga att det \u00e4r ett fascinerande fall. Den danska staten har en liten administration men tillhandah\u00e5ller omfattande offentliga tj\u00e4nster. Den danska statsskulden \u00e4r 35,5% av BNP, och Danmark har lyckats omvandla v\u00e4lf\u00e4rdsstaten till en effektiv mekanism. F\u00f6rnybar energi (vindkraftsj\u00e4tten Vestas), sj\u00f6fartsindustrin (Maersk, v\u00e4rldsledande inom containertransporter), IT och bioteknik (sektorer med exponentiell tillv\u00e4xt) \u00e4r de omr\u00e5den d\u00e4r den danska ekonomin utm\u00e4rker sig. P\u00e5 minussidan finns byggbranschen (som p\u00e5verkas av h\u00f6ga arbetskraftskostnader) och det traditionella jordbruket, som tappar mark i global konkurrenskraft. P\u00e5 den sociala fronten erbjuder Danmark universellt st\u00f6d inom utbildning, arbetsl\u00f6shet och h\u00e4lsa, men villkorar detta st\u00f6d med medborgarnas aktiva deltagande p\u00e5 arbetsmarknaden (”flexicurity”). Resultatet \u00e4r en syssels\u00e4ttningsgrad p\u00e5 \u00f6ver 75% och en stabil skulds\u00e4ttning, som st\u00f6ds av en solid skattebas. <\/p>\n
Med en statsskuld p\u00e5 73,9% av BNP \u00e4r Finland mer ekonomiskt utsatt \u00e4n sina grannar i norr, men landet \u00e4r fortfarande ett exempel p\u00e5 ansvarsfullt styre. Under m\u00e5nga decennier var Sovjetunionen Finlands st\u00f6rsta handelspartner, men efter Sovjetunionens kollaps \u00e5teruppfann Finland sig sj\u00e4lvt genom utbildning och teknik. Skogsbruk och naturresurser (h\u00e5llbart utnyttjande och export av ekologiskt kunnande), teknik (Nokias arv har skapat en solid infrastruktur f\u00f6r nystartade f\u00f6retag) och utbildning (med fokus p\u00e5 kritiskt t\u00e4nkande anses det finska utbildningssystemet vara det b\u00e4sta i v\u00e4rlden) \u00e4r Finlands ekonomiska och sociala styrkor. Efter Nokias nedg\u00e5ng har den traditionella elektronikindustrin minskat avsev\u00e4rt, och banksektorn, som konsoliderats genom fusioner, \u00e4r inte Finlands starka sida. Med betoning p\u00e5 lika m\u00f6jligheter och innovation investerar den finska staten \u00f6ver 28% av BNP i sociala tj\u00e4nster, medan ekonomiska kriser, oavsett om de \u00e4r regionala eller globala, alltid har behandlats som m\u00f6jligheter till reformer, inte \u00e5tstramningar. <\/p>\n
Konungariket Norge \u00e4r en del av Europeiska ekonomiska samarbetsomr\u00e5det, men \u00e4r inte medlem i EU. <\/span>Norge \u00e4r ett exempel p\u00e5 f\u00f6rvaltning av naturresurser och har en statsskuld p\u00e5 39% av BNP och v\u00e4rldens st\u00f6rsta statliga f\u00f6rm\u00f6genhetsfond (\u00f6ver 1,5 biljoner USD). Finansiella och digitala tj\u00e4nster, vattenkraft och marin teknik, tillsammans med betydande olje- och naturgasreserver (som f\u00f6rvaltas p\u00e5 ett h\u00e5llbart s\u00e4tt), \u00e4r de viktigaste drivkrafterna i den norska ekonomin. De n\u00e4stan 35 procent av budgeten som Norge avs\u00e4tter f\u00f6r att finansiera socialt skydd kommer till stor del fr\u00e5n int\u00e4kterna fr\u00e5n den statliga f\u00f6rm\u00f6genhetsfonden, inte fr\u00e5n skulder, vilket resulterar i absolut finanspolitisk stabilitet och en ekonomi som \u00e4r redo f\u00f6r \u00f6verg\u00e5ngen efter oljan. <\/p>\n
Island har gjort en spektakul\u00e4r comeback efter den f\u00f6r\u00f6dande bankkrisen 2008 genom att fokusera p\u00e5 gr\u00f6n teknik, geotermisk energi och turism. Med en offentlig skuld p\u00e5 67% av BNP \u00e4r den finska finanspolitiska modellen nu en av de mest f\u00f6rsiktiga i v\u00e4rlden, och staten har l\u00e4rt sig den h\u00e5rda l\u00e4xan att \u00f6verdimensionera finanssektorn. <\/p>\n
De nordiska l\u00e4nderna visar oss att v\u00e4lst\u00e5nd kan uppn\u00e5s genom utbildning, \u00f6ppenhet och r\u00e4ttvisa. Genom att h\u00e5lla den offentliga skulden l\u00e5g har befolkningen f\u00f6rtroende f\u00f6r institutionerna, och eftersom korruptionen \u00e4r n\u00e4stan obefintlig kan en sund ekonomisk milj\u00f6 skapas. Denna sunda ekonomiska milj\u00f6 \u00e4r den modell som Europeiska unionen f\u00f6rs\u00f6ker sprida genom strukturreformer, men som fortfarande \u00e4r sv\u00e5r att till\u00e4mpa i s\u00f6dra eller \u00f6stra EU, d\u00e4r kulturella och historiska faktorer \u00e4r helt annorlunda. <\/p>\n
Sydeuropa, den br\u00e4ckliga sk\u00f6nheten i skuldsatta ekonomier<\/strong><\/h3>\n
Om norr symboliserar effektivitet, s\u00e5 symboliserar s\u00f6dra Europa komplexitet. Grekland, Cypern, Italien, Spanien och Portugal \u00e4r l\u00e4nder med starka historiska traditioner, men med ekonomier som pr\u00e4glas av strukturell stelhet, politiskt f\u00f6rmynderi och h\u00f6gt socialt tryck. S\u00f6dra EU drabbades h\u00e5rdast av finanskriserna 2008-2013, vilket avsl\u00f6jade l\u00e4ndernas beroende av turism, inhemsk konsumtion och \u00f6verdrivna offentliga utgifter. Man kan s\u00e4ga att l\u00e4nderna i s\u00f6dra EU lider av en \u00f6desdiger kombination: byr\u00e5kratiska strukturer, l\u00e5g produktivitet och h\u00f6g skulds\u00e4ttning. Men deras turistiska, kulturella och m\u00e4nskliga potential \u00e4r enorm. Krisen har tvingat ledarna i syd att l\u00e4ra sig budgetdisciplin, och reformer inom digitalisering och gr\u00f6n energi ger en ny chans till modernisering. <\/p>\n
Italien \u00e4r paradoxen av skuldsatt v\u00e4lst\u00e5nd, med 137,3% av BNP. Italien \u00e4r symbolen f\u00f6r den sydliga paradoxen, en utvecklad men kroniskt s\u00e5rbar ekonomi. Industrin i norra Italien (Lombardiet, Emilia-Romagna) \u00e4r bland de mest konkurrenskraftiga i v\u00e4rlden, medan den s\u00f6dra delen (Mezzogiorno) fortfarande \u00e4r underutvecklad. Turism och gastronomi, fordonsindustri, design, mode och lyxvaror \u00e4r de omr\u00e5den som tillf\u00f6r v\u00e4rde till den italienska ekonomin. <\/span>Byr\u00e5krati och endemisk korruption inom administrationen \u00e4r tillsammans med jordbruket Italiens svaga punkter. Italien avs\u00e4tter \u00f6ver 29% av sin BNP till socialt skydd, men systemets ineffektivitet och skatteflykt f\u00f6rst\u00e4rker skulden. P\u00e5 varandra f\u00f6ljande politiska kriser och avsaknaden av strukturreformer har lett till en kronisk stagnation. <\/p>\n
Spanien, med en skuld p\u00e5 100,6% av BNP, kan beskrivas med tv\u00e5 termer: omvandling och s\u00e5rbarhet. Under 2000-talet upplevde landet en spektakul\u00e4r tillv\u00e4xt, men fastighetskrisen 2008 tvingade den spanska ekonomin p\u00e5 kn\u00e4. Finanspolitiska reformer ledde dock till en \u00e5terh\u00e4mtning baserad p\u00e5 export och turism. Med 80 miljoner bes\u00f6kare \u00e5rligen \u00e4r turismen ett av de omr\u00e5den som skapar merv\u00e4rde i den spanska ekonomin. F\u00f6rutom turismen bidrar f\u00f6rnybar energi (sol och vind) samt fordons- och textilindustrin till att st\u00e4rka den iberiska ekonomin. Analytiker menar att Spaniens svagheter ligger i banksektorn, som har p\u00e5verkats av skuldkrisen, och i byggsektorn. Spanien har en h\u00f6g arbetsl\u00f6shet, s\u00e4rskilt bland ungdomar. Tjugo\u00e5tta procent av statsbudgeten g\u00e5r till socialbidrag, och den katalanska krisen och den politiska splittringen har f\u00f6rdjupat den interna polariseringen. <\/p>\n
![\"\"](\"https:\/\/www.theconservative.online\/wp-content\/uploads\/2024\/10\/sea-6753636_1280.jpg\")
<\/p>\n<\/p>\n
Efter att ha varit p\u00e5 gr\u00e4nsen till konkurs 2011 har Portugal blivit ett exempel p\u00e5 \u00e5terh\u00e4mtning genom reformer. Man kan s\u00e4ga att portugiserna har l\u00e4rt sig disciplin av krisen. Trots att statsskulden \u00e4r 112 procent av BNP v\u00e4xer ekonomin stadigt och Lissabon lockar till sig investeringar inom teknik, turism och f\u00f6rnybar energi. Socialpolitiken \u00e4r balanserad, med anslag p\u00e5 26 procent av BNP, och Portugals framg\u00e5ngar beror till stor del p\u00e5 samarbetet med EU och den effektiva f\u00f6rvaltningen av EU:s fonder. <\/p>\n
Med en statsskuld p\u00e5 142,2% av BNP \u00e4r Grekland symbolen f\u00f6r den europeiska skuldkrisen. Landet gick igenom den allvarligaste ekonomiska krisen i Europas moderna historia mellan 2009 och 2018 och f\u00f6rlorade en fj\u00e4rdedel av sin BNP. Turismen, som st\u00e5r f\u00f6r 25% av BNP, och sj\u00f6transporter (Grekland har en av v\u00e4rldens st\u00f6rsta handelsflottor) h\u00e5ller landet flytande. Den lokala grekiska industrin har decimerats av \u00e5tstramningar och den offentliga sektorn anses vara korrupt och ineffektiv. Se den europeiska \u00e5klagarmyndighetens utredning om f\u00f6rskingring av EU-medel avsedda f\u00f6r jordbrukssektorn, d\u00e4r h\u00f6ga grekiska tj\u00e4nstem\u00e4n \u00e4r inblandade. Grekland har uppn\u00e5tt en l\u00e5ngsam stabilisering, vilket kr\u00e4vde tre finansiella r\u00e4ddningsprogram. Tyv\u00e4rr har de sociala kostnaderna varit enorma, med alarmerande arbetsl\u00f6shetstal, sjunkande f\u00f6delsetal och en massiv migration av medborgare till v\u00e4st. <\/span><\/p>\n
Cypern, en mikrostat som \u00e4r beroende av finansiella tj\u00e4nster och turism, har en skuld p\u00e5 85% av BNP. Finanskrisen 2013, som utl\u00f6stes av exponeringen mot den grekiska skulden, ledde till snabba reformer. F\u00f6r n\u00e4rvarande v\u00e4xer den cypriotiska ekonomin m\u00e5ttligt, med st\u00f6d av utl\u00e4ndska investeringar och IT. <\/p>\n
Central- och \u00d6steuropa: mellan konvergens och br\u00e4cklighet<\/strong><\/h3>\n
Polen, Tjeckien, Slovakien, Ungern, Rum\u00e4nien och Bulgarien representerar historien om en snabb omvandling under de senaste tre decennierna. Efter kommunismens fall 1989 \u00f6vergick dessa l\u00e4nder fr\u00e5n planekonomi till marknadsekonomi, fr\u00e5n auktorit\u00e4ra regimer till fungerande demokratier och fr\u00e5n isolering till europeisk integration. L\u00e5ga arbetskraftskostnader, tillg\u00e5ng till europeiska fonder och en accelererad industriell utveckling g\u00f6r dessa l\u00e4nder till EU:s tillv\u00e4xtmotor. Men bakom framg\u00e5ngen d\u00f6ljer sig svagheter som underutvecklad social infrastruktur, beroende av utl\u00e4ndskt kapital och en tillv\u00e4xtmodell som bygger p\u00e5 konsumtion snarare \u00e4n innovation. <\/p>\n
Polen \u00e4r EU:s \u00f6stra tiger. Med en statsskuld p\u00e5 49,2% av BNP \u00e4r Polen det st\u00f6rsta och mest stabila landet i \u00d6steuropa. Ekonomin har vuxit stadigt, utan n\u00e5gon st\u00f6rre recession, och blivit en st\u00f6ttepelare i regionen. Moderniserat jordbruk, fordons- och elektronikindustri, IT och outsourcing \u00e4r omr\u00e5den d\u00e4r polackerna utm\u00e4rker sig. <\/span>P\u00e5 grund av EU:s klimatpolitik \u00e4r gruvsektorn (s\u00e4rskilt kolbrytning) p\u00e5 tillbakag\u00e5ng. Staten avs\u00e4tter ca 23% av BNP till socialt skydd, men med tonvikt p\u00e5 familjest\u00f6d genom barnbidrag och subventioner. Den polska ekonomiska modellen kombinerar marknadskapitalism med ekonomisk nationalism. Politiskt har Polen upplevt sp\u00e4nningar kring r\u00e4ttsstatsprincipen, men har trots detta en robust ekonomi med en framv\u00e4xande medelklass och en h\u00e5llbar skulds\u00e4ttning. <\/p>\n
![\"\"](\"https:\/\/www.theconservative.online\/wp-content\/uploads\/2024\/04\/banner-3370970_1280.jpg\")
<\/p>\nN\u00e4r vi s\u00e4ger Tjeckien s\u00e4ger vi den centraleuropeiska disciplinen. Med en statsskuld p\u00e5 44% av BNP har landet en av de starkaste ekonomierna i regionen. Levnadsstandarden ligger n\u00e4ra \u00d6sterrikes och beror p\u00e5 en diversifierad industri och en effektiv administration. Stads- och sjukv\u00e5rdsturism, elektronisk och mekanisk utrustning samt bilindustrin \u00e4r bara tre av de ekonomiska sektorer som g\u00f6r Tjeckien till ett ekonomiskt stabilt land. Med utgifter p\u00e5 cirka 25% av budgeten uppr\u00e4tth\u00e5ller regeringen en f\u00f6rsiktig beskattning och en balanserad socialpolitik, vilket visar att disciplin och \u00f6ppenhet kan omvandla en postkommunistisk ekonomi till en mogen europeisk ekonomi. <\/p>\n
Slovakien (skuld 57% av BNP) \u00e4r integrerat i v\u00e4sterl\u00e4ndska produktionskedjor och starkt beroende av fordonsindustrin. Anslutningen till eurozonen har medf\u00f6rt en strikt budgetdisciplin, vilket har begr\u00e4nsat den monet\u00e4ra flexibiliteten. Med en liten ekonomi, men med goda f\u00f6rbindelser till Tyskland och Tjeckien, \u00e4r Slovakiens st\u00f6rsta utmaning det alltf\u00f6r stora beroendet av en enda sektor (fordonsindustrin) och utflyttningen av arbetskraft. <\/p>\n
Ungern (statsskuld p\u00e5 76% av BNP) har f\u00f6ljt en fluktuerande ekonomisk bana. Regeringen har kombinerat utl\u00e4ndska investeringar med politisk kontroll \u00f6ver ekonomin. Sm\u00e5f\u00f6retagare, media och utbildning som p\u00e5verkas av politisering \u00e4r nackdelarna med den ungerska ekonomin. \u00c5 andra sidan utm\u00e4rker sig Ungern inom fordons-, energi-, jordbruks-, l\u00e4kemedels- och IT-industrin. Trots att regeringen investerar 27% av sin budget i socialpolitik kvarst\u00e5r regionala obalanser. Ett strukturellt problem f\u00f6r den europeiska konvergensen \u00e4r att de institutionella friheterna urholkas, trots att den ekonomiska tillv\u00e4xten \u00e4r reell. <\/p>\n
N\u00e4r den kommunistiska regimen f\u00f6ll i Rum\u00e4nien hade landet ingen utlandsskuld. F\u00f6r n\u00e4rvarande uppgick den offentliga skulden, rapporterad i slutet av tredje kvartalet 2024, till cirka 53,1% av BNP och makroekonomiska modeller och expertprognoser uppskattar att skulden kan n\u00e5 n\u00e4ra 59-60% av BNP i slutet av detta \u00e5r. Uppskattningar tyder p\u00e5 att 60-procentsgr\u00e4nsen<\/b> kan komma att \u00f6verskridas med ett underskott p\u00e5 \u00f6ver 8 procent 2025. \u00d6kningen av den offentliga skulden drivs fr\u00e4mst av ett mycket stort budgetunderskott (rapporterat som ENS 9,3 procent av BNP 2024), som drivs av \u00f6kningar av pensioner och l\u00f6ner i den offentliga sektorn samt \u00f6kningar av l\u00f6pande utgifter. Rum\u00e4nien st\u00e5r inf\u00f6r h\u00f6ga r\u00e4ntekostnader; n\u00e4r man analyserar l\u00e5n mellan medlemsl\u00e4nderna betalar Rum\u00e4nien de h\u00f6gsta r\u00e4ntorna i EU. Dessa fr\u00e5gor har upprepade g\u00e5nger lyfts fram av europeiska institutioner och kreditv\u00e4rderingsinstitut, som har varnat beslutsfattarna. Regeringen f\u00f6rs\u00f6ker f\u00f6r n\u00e4rvarande genomf\u00f6ra ekonomiska reformer, men effekterna har \u00e4nnu inte m\u00e4rkts av. Fr\u00e5gan om den s\u00e4rskilda pensionslagen, som inte har reformerats, kan snart leda till att PNNR f\u00f6rlorar \u00f6ver 200 miljoner euro. Europeiska kommissionen har trappat upp f\u00f6rfarandena f\u00f6r Rum\u00e4nien p\u00e5 grund av landets alltf\u00f6r stora underskott. Om skulden definitivt \u00f6verstiger 60% av BNP kommer j\u00e4mf\u00f6relserna med andra EU-l\u00e4nder att f\u00f6r\u00e4ndras och Rum\u00e4nien kommer inte l\u00e4ngre att vara ett land med ”l\u00e5g skuld” i f\u00f6rh\u00e5llande till EU-genomsnittet. <\/p>\n
Ih\u00e5llande fattigdom men finanspolitisk stabilitet g\u00f6r Bulgarien (med en statsskuld p\u00e5 endast 26,7 procent av BNP) till en f\u00f6rk\u00e4mpe f\u00f6r budgetdisciplin, vilket har gjort det m\u00f6jligt f\u00f6r landet att g\u00e5 med i euron den 1 januari 2026. L\u00e5ga offentliga utgifter, l\u00e5ga l\u00f6ner och massiv migration \u00e4r faktiskt baksidan av framg\u00e5ngen. Bulgarien har stora problem med infrastruktur, sjukv\u00e5rd och utbildning. \u00c5 andra sidan utm\u00e4rker sig landet inom IT, outsourcing och turism. Bulgarien har den l\u00e4gsta andelen av BNP som avs\u00e4tts till socialt skydd i EU, 18 procent, vilket h\u00e5ller skulden nere men \u00f6kar de sociala skillnaderna. <\/p>\n
Central- och \u00d6steuropa \u00e4r ”den europeiska konvergensens laboratorium”. \u00d6stl\u00e4nderna v\u00e4xer snabbt, men har \u00e4nnu inte konsoliderat en h\u00e5llbar intern utvecklingsmodell. De \u00e4r fortfarande beroende av utl\u00e4ndska investeringar och EU-medel, vilket g\u00f6r deras ekonomier s\u00e5rbara f\u00f6r externa chocker. <\/p>\n
![\"\"](\"https:\/\/www.theconservative.online\/wp-content\/uploads\/2024\/07\/05-Per-uneconomia-europea-piu%CC%80-blu.jpg\")
<\/p>\nIrland, Malta, Litauen, Lettland och Estland, sm\u00e5 eller geografiskt isolerade stater med en strategisk roll i Europeiska unionen, \u00e4r en del av det perifera och insul\u00e4ra Europa. Ekonomierna i dessa l\u00e4nder visar hur flexibilitet och digitalisering kan kompensera f\u00f6r den inhemska marknadens ringa storlek. <\/p>\n
Med en statsskuld p\u00e5 83% av BNP men en enorm BNP per capita tack vare n\u00e4rvaron av multinationella f\u00f6retag fr\u00e5n andra sidan Atlanten \u00e4r Irland ett finanspolitiskt mirakel. Bankkrisen 2008 f\u00f6rvandlade Dublin till ett globalt teknik- och finansnav. En extremt attraktiv skattepolitik (12,5% bolagsskatt) har lockat till sig massiva investeringar, men ocks\u00e5 kritik fr\u00e5n EU om ”skattedumpning”. Irland \u00e4r ett tydligt exempel p\u00e5 att finanspolitisk flexibilitet kan f\u00f6rvandla en perifer stat till en ekonomisk supermakt. <\/p>\n
Malta har en skuld p\u00e5 52% av BNP och \u00e4r en ekonomi som fr\u00e4mst bygger p\u00e5 turism, maritim teknik och finansiella tj\u00e4nster. Tack vare flexibla regleringar \u00e4r \u00f6n ett viktigt centrum f\u00f6r onlinespel och blockchainf\u00f6retag. \u00c4ven om den lilla storleken g\u00f6r Malta s\u00e5rbart f\u00f6r externa chocker har landet en h\u00f6g BNP per capita och ett fungerande socialt system. <\/p>\n
De baltiska l\u00e4nderna \u00e4r ett bra exempel p\u00e5 motst\u00e5ndskraft och digitalisering. Estland (21,4% skuld) \u00e4r en global pionj\u00e4r inom digital f\u00f6rvaltning, med ett 100% online e-medborgarskap och administrationssystem. Lettland (39,9%) och Litauen (38,3%) har dynamiska ekonomier med massiva investeringar inom IT, energi och logistik. Dessa l\u00e4nder gick igenom allvarliga kriser 2009 men \u00e5terh\u00e4mtade sig genom reformer och innovation. Digitaliseringen har blivit deras symbol f\u00f6r motst\u00e5ndskraft och medlemskapet i NATO och EU ger dem strategisk stabilitet. <\/p>\n
Skuld, solidaritet och Europeiska unionens framtid<\/strong><\/h3>\n
Efter n\u00e4stan sju decennier av integration \u00e4r Europeiska unionen en mosaik av historier, kulturer och ekonomiska modeller. En analys av medlemsl\u00e4ndernas statsskulder avsl\u00f6jar en enkel men djupg\u00e5ende verklighet: det finns inte ett enda Europa, utan snarare flera samexisterande Europa. Skuldniv\u00e5n \u00e5terspeglar den ekonomiska strukturen och de sociala prioriteringarna i varje nation. De nordliga och v\u00e4stliga l\u00e4nderna kan uppr\u00e4tth\u00e5lla h\u00f6ga skuldniv\u00e5er tack vare sin produktivitet och tillit till institutioner, medan de s\u00f6dra och \u00f6stra l\u00e4nderna, med l\u00e5ga eller m\u00e5ttliga skuldniv\u00e5er, har strukturella s\u00e5rbarheter och sociala underskott. Socialpolitiken p\u00e5 medlemslandsniv\u00e5 kan beskrivas som ett mellanting mellan generositet och h\u00e5llbarhet. <\/span>Det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r skillnaderna \u00e4r s\u00e5 stora. Frankrike, Sverige och Danmark investerar \u00f6ver 30 procent av sin BNP i socialt skydd, medan Rum\u00e4nien och Bulgarien knappt \u00f6verstiger 20 procent. Denna asymmetri skapar ett oj\u00e4mlikt Europa, d\u00e4r levnadsstandarden varierar fr\u00e5n 10 000 euro till \u00f6ver 60 000 euro per capita. Dessutom har kriserna inte f\u00f6rst\u00f6rt unionen utan snarare st\u00e4rkt den. Men vilka \u00e4r d\u00e5 framtidens utmaningar? F\u00f6r det f\u00f6rsta, ur demografisk synvinkel, kommer den \u00e5ldrande befolkningen att s\u00e4tta press p\u00e5 pensionssystemen, och digitaliseringen kommer att skapa allt st\u00f6rre skillnader mellan nord och syd om investeringarna i utbildning inte standardiseras. Den ekologiska omst\u00e4llningen kommer att generera enorma kostnader, men ocks\u00e5 m\u00f6jligheter. Men utan finanspolitisk solidaritet och en gemensam finanspolitik kommer euroomr\u00e5det att f\u00f6rbli ofullst\u00e4ndigt. <\/p>\n
Unionens framtid kommer att ligga mellan integration och identitet. Europa st\u00e5r inf\u00f6r ett grundl\u00e4ggande dilemma: kan det finnas en ekonomisk union utan en verklig politisk union? Den dagliga verkligheten ger svaret: \u00e4ven om sp\u00e4nningarna \u00f6kar \u00e4r det \u00f6msesidiga beroendet f\u00f6r starkt f\u00f6r att till\u00e5ta splittring. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r Europeiska unionen i dag ett komplext organ som bygger p\u00e5 kompromisser och anpassning. Medlemsstaternas statsskuld \u00e4r inte bara en fr\u00e5ga om siffror utan speglar en kollektiv historia fr\u00e5n efterkrigstidens ruiner till en av v\u00e4rldens mest sofistikerade ekonomiska konstruktioner. V\u00e4steuropa erbjuder stabilitet, Nordeuropa erbjuder inspiration, Sydeuropa p\u00e5minner oss om br\u00e4cklighet och \u00d6steuropa erbjuder hopp. Tillsammans utg\u00f6r dessa regioner ett Europa som, \u00e4ven om det \u00e4r ofullkomligt, fortfarande \u00e4r det mest ambiti\u00f6sa experimentet i modern historia n\u00e4r det g\u00e4ller ekonomisk solidaritet. <\/p>\n<\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Medan vi i den f\u00f6rsta delen f\u00f6rs\u00f6kte belysa den historiska och ekonomiska uppbyggnaden av Europeiska unionen genom en analys av v\u00e4ststaterna (grundarna av det europeiska projektet och de fr\u00e4msta f\u00f6respr\u00e5karna f\u00f6r europeisk budgetdisciplin), f\u00f6rs\u00f6ker vi i den andra delen analysera situationen ur ett statsskuldsperspektiv och resten av staterna p\u00e5 den gamla kontinenten. Ett specialfall \u00e4r […]<\/p>\n","protected":false},"author":72,"featured_media":41890,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[154],"tags":[599,2672],"editorial-positions":[42],"regions":[323,335,341,350,359],"types":[453],"class_list":["post-46320","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-handel-och-ekonomi","tag-european-union","tag-public-debt-in-eu","editorial-positions-focus","regions-central-europe-sv","regions-eastern-europe-sv","regions-northern-europe-sv","regions-southern-europe-sv","regions-western-europe-sv","types-opinion-sv"],"yoast_head":"\n
Skuldernas Europa - Ekonomisk, social och politisk utveckling - Del II - The Conservative<\/title>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/www.theconservative.online\/sv\/skuldernas-europa-ekonomisk-social-och-politisk-utveckling-del-ii\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"sv_SE\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"Skuldernas Europa - Ekonomisk, social och politisk utveckling - Del II - The Conservative\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"Medan vi i den f\u00f6rsta delen f\u00f6rs\u00f6kte belysa den historiska och ekonomiska uppbyggnaden av Europeiska unionen genom en analys av v\u00e4ststaterna (grundarna av det europeiska projektet och de fr\u00e4msta f\u00f6respr\u00e5karna f\u00f6r europeisk budgetdisciplin), f\u00f6rs\u00f6ker vi i den andra delen analysera situationen ur ett statsskuldsperspektiv och resten av staterna p\u00e5 den gamla kontinenten. Ett specialfall \u00e4r […]\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/www.theconservative.online\/sv\/skuldernas-europa-ekonomisk-social-och-politisk-utveckling-del-ii\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"The Conservative\" \/>\n<meta property=\"article:published_time\" content=\"2025-11-01T10:47:43+00:00\" \/>\n<meta property=\"og:image\" content=\"https:\/\/www.theconservative.online\/wp-content\/uploads\/2025\/04\/ecr-7-youth-europejpg_ridotta-scaled.jpg\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:width\" content=\"2560\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:height\" content=\"1709\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:type\" content=\"image\/jpeg\" \/>\n<meta name=\"author\" content=\"Eugen Olariu\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Skriven av\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"Eugen Olariu\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:label2\" content=\"Ber\u00e4knad l\u00e4stid\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data2\" content=\"17 minuter\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\/\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"Article\",\"@id\":\"https:\/\/www.theconservative.online\/sv\/skuldernas-europa-ekonomisk-social-och-politisk-utveckling-del-ii#article\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\/\/www.theconservative.online\/sv\/skuldernas-europa-ekonomisk-social-och-politisk-utveckling-del-ii\"},\"author\":{\"name\":\"Eugen Olariu\",\"@id\":\"https:\/\/www.theconservative.online\/sv#\/schema\/person\/c72196113caaab789ddf6506f042d7a6\"},\"headline\":\"Skuldernas Europa – Ekonomisk, social och politisk utveckling – Del II\",\"datePublished\":\"2025-11-01T10:47:43+00:00\",\"mainEntityOfPage\":{\"@id\":\"https:\/\/www.theconservative.online\/sv\/skuldernas-europa-ekonomisk-social-och-politisk-utveckling-del-ii\"},\"wordCount\":3465,\"image\":{\"@id\":\"https:\/\/www.theconservative.online\/sv\/skuldernas-europa-ekonomisk-social-och-politisk-utveckling-del-ii#primaryimage\"},\"thumbnailUrl\":\"https:\/\/www.theconservative.online\/wp-content\/uploads\/2025\/04\/ecr-7-youth-europejpg_ridotta-scaled.jpg\",\"keywords\":[\"European Union\",\"public debt in EU\"],\"articleSection\":[\"Handel och ekonomi\"],\"inLanguage\":\"sv-SE\"},{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https:\/\/www.theconservative.online\/sv\/skuldernas-europa-ekonomisk-social-och-politisk-utveckling-del-ii\",\"url\":\"https:\/\/www.theconservative.online\/sv\/skuldernas-europa-ekonomisk-social-och-politisk-utveckling-del-ii\",\"name\":\"Skuldernas Europa - Ekonomisk, social och politisk utveckling - Del II - The Conservative\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\/\/www.theconservative.online\/sv#website\"},\"primaryImageOfPage\":{\"@id\":\"https:\/\/www.theconservative.online\/sv\/skuldernas-europa-ekonomisk-social-och-politisk-utveckling-del-ii#primaryimage\"},\"image\":{\"@id\":\"https:\/\/www.theconservative.online\/sv\/skuldernas-europa-ekonomisk-social-och-politisk-utveckling-del-ii#primaryimage\"},\"thumbnailUrl\":\"https:\/\/www.theconservative.online\/wp-content\/uploads\/2025\/04\/ecr-7-youth-europejpg_ridotta-scaled.jpg\",\"datePublished\":\"2025-11-01T10:47:43+00:00\",\"author\":{\"@id\":\"https:\/\/www.theconservative.online\/sv#\/schema\/person\/c72196113caaab789ddf6506f042d7a6\"},\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\/\/www.theconservative.online\/sv\/skuldernas-europa-ekonomisk-social-och-politisk-utveckling-del-ii#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\/\/www.theconservative.online\/sv\/skuldernas-europa-ekonomisk-social-och-politisk-utveckling-del-ii\"]}]},{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"@id\":\"https:\/\/www.theconservative.online\/sv\/skuldernas-europa-ekonomisk-social-och-politisk-utveckling-del-ii#primaryimage\",\"url\":\"https:\/\/www.theconservative.online\/wp-content\/uploads\/2025\/04\/ecr-7-youth-europejpg_ridotta-scaled.jpg\",\"contentUrl\":\"https:\/\/www.theconservative.online\/wp-content\/uploads\/2025\/04\/ecr-7-youth-europejpg_ridotta-scaled.jpg\",\"width\":2560,\"height\":1709},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\/\/www.theconservative.online\/sv\/skuldernas-europa-ekonomisk-social-och-politisk-utveckling-del-ii#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Home\",\"item\":\"https:\/\/www.theconservative.online\/sv\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"Skuldernas Europa – Ekonomisk, social och politisk utveckling – Del II\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\/\/www.theconservative.online\/sv#website\",\"url\":\"https:\/\/www.theconservative.online\/sv\",\"name\":\"The Conservative\",\"description\":\"\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\/\/www.theconservative.online\/sv?s={search_term_string}\"},\"query-input\":{\"@type\":\"PropertyValueSpecification\",\"valueRequired\":true,\"valueName\":\"search_term_string\"}}],\"inLanguage\":\"sv-SE\"},{\"@type\":\"Person\",\"@id\":\"https:\/\/www.theconservative.online\/sv#\/schema\/person\/c72196113caaab789ddf6506f042d7a6\",\"name\":\"Eugen Olariu\",\"image\":{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"@id\":\"https:\/\/www.theconservative.online\/sv#\/schema\/person\/image\/\",\"url\":\"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/215dce09d7b733a4af1c5f8bc6411adc6da93694bfdc54cbdef838b45c4b2eb2?s=96&d=mm&r=g\",\"contentUrl\":\"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/215dce09d7b733a4af1c5f8bc6411adc6da93694bfdc54cbdef838b45c4b2eb2?s=96&d=mm&r=g\",\"caption\":\"Eugen Olariu\"},\"url\":\"https:\/\/www.theconservative.online\/sv\/author\/homemedia-euaff-2025-2026\"}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"Skuldernas Europa - Ekonomisk, social och politisk utveckling - Del II - The Conservative","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/www.theconservative.online\/sv\/skuldernas-europa-ekonomisk-social-och-politisk-utveckling-del-ii","og_locale":"sv_SE","og_type":"article","og_title":"Skuldernas Europa - Ekonomisk, social och politisk utveckling - Del II - The Conservative","og_description":"Medan vi i den f\u00f6rsta delen f\u00f6rs\u00f6kte belysa den historiska och ekonomiska uppbyggnaden av Europeiska unionen genom en analys av v\u00e4ststaterna (grundarna av det europeiska projektet och de fr\u00e4msta f\u00f6respr\u00e5karna f\u00f6r europeisk budgetdisciplin), f\u00f6rs\u00f6ker vi i den andra delen analysera situationen ur ett statsskuldsperspektiv och resten av staterna p\u00e5 den gamla kontinenten. Ett specialfall \u00e4r […]","og_url":"https:\/\/www.theconservative.online\/sv\/skuldernas-europa-ekonomisk-social-och-politisk-utveckling-del-ii","og_site_name":"The Conservative","article_published_time":"2025-11-01T10:47:43+00:00","og_image":[{"width":2560,"height":1709,"url":"https:\/\/www.theconservative.online\/wp-content\/uploads\/2025\/04\/ecr-7-youth-europejpg_ridotta-scaled.jpg","type":"image\/jpeg"}],"author":"Eugen Olariu","twitter_card":"summary_large_image","twitter_misc":{"Skriven av":"Eugen Olariu","Ber\u00e4knad l\u00e4stid":"17 minuter"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"Article","@id":"https:\/\/www.theconservative.online\/sv\/skuldernas-europa-ekonomisk-social-och-politisk-utveckling-del-ii#article","isPartOf":{"@id":"https:\/\/www.theconservative.online\/sv\/skuldernas-europa-ekonomisk-social-och-politisk-utveckling-del-ii"},"author":{"name":"Eugen Olariu","@id":"https:\/\/www.theconservative.online\/sv#\/schema\/person\/c72196113caaab789ddf6506f042d7a6"},"headline":"Skuldernas Europa – Ekonomisk, social och politisk utveckling – Del II","datePublished":"2025-11-01T10:47:43+00:00","mainEntityOfPage":{"@id":"https:\/\/www.theconservative.online\/sv\/skuldernas-europa-ekonomisk-social-och-politisk-utveckling-del-ii"},"wordCount":3465,"image":{"@id":"https:\/\/www.theconservative.online\/sv\/skuldernas-europa-ekonomisk-social-och-politisk-utveckling-del-ii#primaryimage"},"thumbnailUrl":"https:\/\/www.theconservative.online\/wp-content\/uploads\/2025\/04\/ecr-7-youth-europejpg_ridotta-scaled.jpg","keywords":["European Union","public debt in EU"],"articleSection":["Handel och ekonomi"],"inLanguage":"sv-SE"},{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/www.theconservative.online\/sv\/skuldernas-europa-ekonomisk-social-och-politisk-utveckling-del-ii","url":"https:\/\/www.theconservative.online\/sv\/skuldernas-europa-ekonomisk-social-och-politisk-utveckling-del-ii","name":"Skuldernas Europa - Ekonomisk, social och politisk utveckling - Del II - The Conservative","isPartOf":{"@id":"https:\/\/www.theconservative.online\/sv#website"},"primaryImageOfPage":{"@id":"https:\/\/www.theconservative.online\/sv\/skuldernas-europa-ekonomisk-social-och-politisk-utveckling-del-ii#primaryimage"},"image":{"@id":"https:\/\/www.theconservative.online\/sv\/skuldernas-europa-ekonomisk-social-och-politisk-utveckling-del-ii#primaryimage"},"thumbnailUrl":"https:\/\/www.theconservative.online\/wp-content\/uploads\/2025\/04\/ecr-7-youth-europejpg_ridotta-scaled.jpg","datePublished":"2025-11-01T10:47:43+00:00","author":{"@id":"https:\/\/www.theconservative.online\/sv#\/schema\/person\/c72196113caaab789ddf6506f042d7a6"},"breadcrumb":{"@id":"https:\/\/www.theconservative.online\/sv\/skuldernas-europa-ekonomisk-social-och-politisk-utveckling-del-ii#breadcrumb"},"inLanguage":"sv-SE","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/www.theconservative.online\/sv\/skuldernas-europa-ekonomisk-social-och-politisk-utveckling-del-ii"]}]},{"@type":"ImageObject","inLanguage":"sv-SE","@id":"https:\/\/www.theconservative.online\/sv\/skuldernas-europa-ekonomisk-social-och-politisk-utveckling-del-ii#primaryimage","url":"https:\/\/www.theconservative.online\/wp-content\/uploads\/2025\/04\/ecr-7-youth-europejpg_ridotta-scaled.jpg","contentUrl":"https:\/\/www.theconservative.online\/wp-content\/uploads\/2025\/04\/ecr-7-youth-europejpg_ridotta-scaled.jpg","width":2560,"height":1709},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/www.theconservative.online\/sv\/skuldernas-europa-ekonomisk-social-och-politisk-utveckling-del-ii#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Home","item":"https:\/\/www.theconservative.online\/sv"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"Skuldernas Europa – Ekonomisk, social och politisk utveckling – Del II"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/www.theconservative.online\/sv#website","url":"https:\/\/www.theconservative.online\/sv","name":"The Conservative","description":"","potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/www.theconservative.online\/sv?s={search_term_string}"},"query-input":{"@type":"PropertyValueSpecification","valueRequired":true,"valueName":"search_term_string"}}],"inLanguage":"sv-SE"},{"@type":"Person","@id":"https:\/\/www.theconservative.online\/sv#\/schema\/person\/c72196113caaab789ddf6506f042d7a6","name":"Eugen Olariu","image":{"@type":"ImageObject","inLanguage":"sv-SE","@id":"https:\/\/www.theconservative.online\/sv#\/schema\/person\/image\/","url":"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/215dce09d7b733a4af1c5f8bc6411adc6da93694bfdc54cbdef838b45c4b2eb2?s=96&d=mm&r=g","contentUrl":"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/215dce09d7b733a4af1c5f8bc6411adc6da93694bfdc54cbdef838b45c4b2eb2?s=96&d=mm&r=g","caption":"Eugen Olariu"},"url":"https:\/\/www.theconservative.online\/sv\/author\/homemedia-euaff-2025-2026"}]}},"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.theconservative.online\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/46320","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.theconservative.online\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.theconservative.online\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.theconservative.online\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/72"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.theconservative.online\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=46320"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.theconservative.online\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/46320\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.theconservative.online\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media\/41890"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.theconservative.online\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=46320"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.theconservative.online\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=46320"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.theconservative.online\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=46320"},{"taxonomy":"editorial-positions","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.theconservative.online\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/editorial-positions?post=46320"},{"taxonomy":"regions","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.theconservative.online\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/regions?post=46320"},{"taxonomy":"types","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.theconservative.online\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types?post=46320"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}} - Cherys europeiska strategi: Utnyttja allianser f\u00f6r att ut\u00f6ka tillverkningsavtrycket<\/li><\/a>