T\u00e4nk dig en pigg 22-\u00e5ring som precis har g\u00e5tt ut gymnasiet i Bukarest och som s\u00f6ker jobb p\u00e5 hemsidor som \u00e4r kusligt tysta. Inga samtal tillbaka, inga intervjuer, bara en massa annonser f\u00f6r l\u00e5gbetalda jobb som knappt betalar hyran. Det \u00e4r inte en dystopisk roman. Det \u00e4r vardagen f\u00f6r hundratusentals rum\u00e4nska ungdomar som har fastnat i Europas v\u00e4rsta mardr\u00f6m n\u00e4r det g\u00e4ller arbetsl\u00f6shet. <\/p>\n
I mitten av 2025 hade Rum\u00e4nien den h\u00f6gsta ungdomsarbetsl\u00f6sheten i EU, med 25,3% arbetsl\u00f6sa under 25 \u00e5r – n\u00e4stan dubbelt s\u00e5 m\u00e5nga som genomsnittet i EU p\u00e5 14,8%.<\/p>\n
Berlins unga yrkesverksamma har det bra och Amsterdams nystartade f\u00f6retag \u00e4r livliga, men Rum\u00e4niens dr\u00f6mmare l\u00e4mnas p\u00e5 efterk\u00e4lken, vilket orsakar en tyst utvandring som dr\u00e4nerar landet p\u00e5 dess resurser. Siffrorna ber\u00e4ttar en sorglig historia. Enligt Eurostat steg Rum\u00e4niens ungdomsarbetsl\u00f6shet till 23,9 procent i slutet av 2024 och l\u00e5g kvar p\u00e5 en h\u00f6g niv\u00e5 2025, till och med h\u00f6gre \u00e4n Sveriges, som d\u00e5 l\u00e5g p\u00e5 24,6 procent. <\/p>\n
Men det \u00e4r NEET:arna, de som varken g\u00e5r i skolan, arbetar eller utbildar sig, som ber\u00e4ttar den verkliga historien. Rum\u00e4niens andel f\u00f6r personer mellan 15 och 29 \u00e5r \u00e4r h\u00f6gre \u00e4n EU:s 11 procent. I den syd\u00f6stra regionen \u00e4r det till exempel 29,9 procent av ungdomarna som g\u00e5r vilse, vilket \u00e4r en av tre. <\/p>\n
Unga kvinnor klarar sig s\u00e4mre, med NEET-frekvenser p\u00e5 s\u00e5 mycket som 37,7% i vissa omr\u00e5den – 2,1 procentenheter h\u00f6gre \u00e4n f\u00f6r m\u00e4n.<\/p>\n
Det h\u00e4r \u00e4r inte bara siffror, det \u00e4r stulna framtider, fr\u00e5n kodare som arbetar gratis p\u00e5 Fiverr till konstn\u00e4rer som ritar dr\u00f6mmar som har skjutits upp. \u00c4nnu v\u00e4rre \u00e4r att krisen p\u00e5verkar skolorna, d\u00e4r ton\u00e5ringar hoppar av college som om det vore den senaste trenden. I Rum\u00e4nien hoppar 16,8 procent av eleverna av skolan i f\u00f6rtid, vilket \u00e4r n\u00e4stan dubbelt s\u00e5 mycket som EU:s 9,4 procent. 32 procent av 15-19-\u00e5ringarna deltar inte i n\u00e5gon formell utbildning, j\u00e4mf\u00f6rt med 16 procent i OECD. <\/p>\n
Endast 23,2% av de unga vuxna har en h\u00f6gskoleexamen, vilket \u00e4r h\u00e4lften av EU:s 44,1% och l\u00e4gst i hela unionen.<\/p>\n
Under 2024-2025 var endast 568.600 studenter inskrivna i ett eftergymnasialt program och endast 10% av 25-29-\u00e5ringarna brydde sig om att g\u00e5 vidare. Detta \u00e4r mycket l\u00e4gre \u00e4n i Polen eller Ungern. Skulden ligger i ett trasigt system som ger ”papperskvalificerade” akademiker som inte \u00e4r redo f\u00f6r dagens jobb, l\u00e4roplaner som inte h\u00e4nger med i teknikboomen och en utbr\u00e4ndhet efter pandemin d\u00e4r TikTok g\u00e5r f\u00f6re l\u00e4rob\u00f6ckerna. I en OECD-rapport s\u00e4gs det att Rum\u00e4niens utbildning i allt mindre utstr\u00e4ckning \u00e4r en ”v\u00e4g ut ur fattigdom”. <\/p>\n
Detta engagemang drabbar inte bara en person, det \u00e4r en krutdurk f\u00f6r Rum\u00e4niens arbetskraftsimplosion och kompetensflykt. OECD-paradis som Tyskland tar 244 000 personer fr\u00e5n landet varje \u00e5r (36 procent av migranterna) och stj\u00e4l sjuksk\u00f6terskor, ingenj\u00f6rer och innovat\u00f6rer som kunde ha p\u00e5skyndat den lokala tillv\u00e4xten. <\/p>\n
\u00d6ver h\u00e4lften av de rum\u00e4nska ungdomarna vill l\u00e4mna landet i mer \u00e4n sex m\u00e5nader p\u00e5 grund av l\u00e5ga l\u00f6ner (i genomsnitt 800 euro i m\u00e5naden j\u00e4mf\u00f6rt med 2.000 euro i v\u00e4st) och instabila ekonomier.<\/p>\n
Rum\u00e4nien har den tredje st\u00f6rsta befolkningsminskningen i EU p\u00e5 grund av l\u00e5ga f\u00f6delsetal, en \u00e5ldrande befolkning och m\u00e4nniskor som l\u00e4mnar landet. Detta g\u00f6r att 63% av befolkningen i arbetsf\u00f6r \u00e5lder \u00e4r utan jobb, j\u00e4mf\u00f6rt med 70% i OECD. <\/p>\n
Det \u00e4r en ond cirkel: unga m\u00e4nniskor som \u00e4r arbetsl\u00f6sa skapar instabila familjer, vilket t\u00f6mmer byar och s\u00e4tter EU p\u00e5 kroken f\u00f6r Rum\u00e4niens v\u00e4lf\u00e4rdskostnader medan Tyskland f\u00e5r all talang. Detta liknar Greklands h\u00e4rdsm\u00e4lta p\u00e5 2010-talet eller Italiens sjukdom p\u00e5 2000-talet, men Rum\u00e4niens storlek g\u00f6r att det verkar mer br\u00e5dskande. EU:s sammanh\u00e5llningsfonder forts\u00e4tter att komma in, men utan f\u00f6r\u00e4ndringar i yrkesutbildningen, insatserna mot korruption och ungdomscentra forts\u00e4tter bl\u00f6dningen. <\/p>\n
Rum\u00e4nien f\u00f6rlorar inte bara m\u00e4nniskor; landet f\u00f6rlorar potential, vilket kan skada Europas \u00f6stra flank under l\u00e5ng tid. Kommer Bryssel och Bukarest att vakna upp innan den f\u00f6rlorade generationen blir Europas st\u00f6rsta misstag? <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
T\u00e4nk dig en pigg 22-\u00e5ring som precis har g\u00e5tt ut gymnasiet i Bukarest och som s\u00f6ker jobb p\u00e5 hemsidor som \u00e4r kusligt tysta. Inga samtal tillbaka, inga intervjuer, bara en massa annonser f\u00f6r l\u00e5gbetalda jobb som knappt betalar hyran. Det \u00e4r inte en dystopisk roman. Det \u00e4r vardagen f\u00f6r hundratusentals rum\u00e4nska ungdomar som har fastnat […]<\/p>\n","protected":false},"author":79,"featured_media":46557,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[169],"tags":[],"editorial-positions":[],"regions":[],"types":[],"class_list":["post-46603","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-uppsatser"],"yoast_head":"\n