En del av Europas renaste grafit finns djupt inne i de rum\u00e4nska Karpaterna. Denna enkla mineral \u00e4r det som g\u00f6r att litiumjonbatterier fungerar i telefoner, elfordon och mycket mer. Alla \u00f6gon \u00e4r riktade mot Salrom, Rum\u00e4niens statliga gruvj\u00e4tte, eftersom EU vill bli av med Kinas 80-procentiga kontroll \u00f6ver de globala leveranserna. <\/p>\n
Men bakom l\u00f6ftet om jobb och nya id\u00e9er d\u00f6ljer sig en historia om byr\u00e5kratiskt sabotage och misstag som n\u00e4stan ledde till katastrofer. Kan Salrom bli EU:s livlina f\u00f6r viktiga mineraler efter \u00e5ratal av politisk inblandning? Salrom skiljer sig fr\u00e5n andra stora gruvbolag eftersom det \u00e4r den st\u00f6rsta saltproducenten i Rum\u00e4nien och har funnits sedan 1997. <\/p>\n
Men den verkliga f\u00f6r\u00e4ndringen \u00e4r att bolaget nu satsar p\u00e5 resurser med h\u00f6ga insatser. I juli 2025 fick bolaget f\u00f6rl\u00e4ngd tid f\u00f6r att bryta fyndigheten Baia de Fier i Gorj County. F\u00f6retaget bedrev gruvdrift d\u00e4r mellan 1979 och 2006. Nu ber Salrom Europeiska kommissionen om en stor investering p\u00e5 250 miljoner euro. Pengarna skulle anv\u00e4ndas f\u00f6r att bygga en integrerad bearbetningsanl\u00e4ggning som skulle f\u00f6rvandla r\u00e5grafitkoncentrat till batteriklara anoder och samtidigt f\u00f6lja strikta EU-regler f\u00f6r h\u00e5llbarhet. Det skulle ocks\u00e5 skapa cirka 300 specialiserade jobb i ett omr\u00e5de d\u00e4r det inte finns s\u00e5 m\u00e5nga lediga jobb, vilket \u00e4r bra f\u00f6r Gorjs landsbygdsekonomi. <\/p>\n
Enligt Critical Raw Materials Act (CRMA) \u00e4r grafit den viktigaste r\u00e5varan f\u00f6r EU. Det st\u00e5r ocks\u00e5 att EU m\u00e5ste uppfylla sina klimatm\u00e5l senast 2030, \u00e4ven om detta kan komma att \u00e4ndras inom en snar framtid beroende p\u00e5 det politiska klimatet. Enligt lagen ska 10 procent av EU:s \u00e5rliga konsumtion komma fr\u00e5n inhemska k\u00e4llor i slutet av \u00e5rtiondet. Detta kommer att minska behovet av import som inte \u00e4r stabil. Rum\u00e4nska Baia de Fier har bland den renaste grafiten i v\u00e4rlden, med upp till 99% kolhalt. P\u00e5 grund av detta \u00e4r den utm\u00e4rkt f\u00f6r h\u00f6gpresterande batterier inom flyg- och rymdindustrin, halvledare och till och med flexibel elektronik. <\/p>\n
Om Salroms projekt f\u00e5r gr\u00f6nt ljus kan det g\u00f6ra Rum\u00e4nien till en av Europas fr\u00e4msta grafitproducenter, som levererar grafit till fabriker fr\u00e5n Stuttgart till Stockholm och bidrar till EU:s gr\u00f6na satsning p\u00e5 1 biljon euro.<\/p>\n
Tyv\u00e4rr har politisk marionettspel och d\u00e5lig ledning skadat f\u00f6retaget m\u00e5nga g\u00e5nger. Efter \u00f6versv\u00e4mningarna i maj 2025 f\u00f6ll Praids saltgruva i Harghita County, som tidigare fanns med p\u00e5 UNESCO:s v\u00e4rldsarvslista, samman p\u00e5 ett fruktansv\u00e4rt s\u00e4tt. <\/p>\n
Kraftiga regn f\u00f6rvandlades till en katastrof orsakad av m\u00e4nniskor eftersom underh\u00e5llsvarningar ignorerades, f\u00f6rst\u00e4rkningar f\u00f6rsenades och ledarna brydde sig mer om partilojalitet \u00e4n riskerna f\u00f6r jordb\u00e4vningar. Gruvan \u00e4r Salroms viktigaste tillg\u00e5ng, men den \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g att st\u00e4ngas f\u00f6r gott, vilket skulle inneb\u00e4ra att 200 arbetstillf\u00e4llen och 10 miljoner euro i \u00e5rliga int\u00e4kter f\u00f6rsvinner. <\/p>\n
Detta \u00e4r dock inte bara ett eng\u00e5ngsmisstag. Salroms problem \u00e4r som Rum\u00e4niens st\u00f6rre politiska problem, d\u00e4r ministrar anv\u00e4nder stats\u00e4gda f\u00f6retag som lekplatser f\u00f6r sina v\u00e4nner och bildar koalitioner som st\u00e4ndigt f\u00f6r\u00e4ndras. Salroms planer p\u00e5 att ge sig in i grafitbranschen, som har varit p\u00e5 tapeten sedan 2023, har hamnat i en \u00e5terv\u00e4ndsgr\u00e4nd p\u00e5 grund av br\u00e5k i styrelserummet och brist p\u00e5 sammanh\u00e4ngande och konsekvent finansiering. <\/p>\n
Bara att st\u00e4da upp efter Praid kostade miljoner, vilket innebar att projekt som Baia de Fier fick mindre pengar. EU borde l\u00e4ra sig av historien om Salrom. CRMA har 47 strategiska projekt, till exempel gr\u00f6nl\u00e4ndskt litium och namibisk kobolt, som \u00e4r avsedda att \u00f6ka utbudet inom viktiga omr\u00e5den. Men dessa projekt kan bara fungera om partnerna \u00e4r stabila. <\/p>\n
Rum\u00e4nien skulle kunna bli en viktig akt\u00f6r eftersom landet har en hel del resurser som \u00e4nnu inte har utnyttjats, men politisk instabilitet skulle kunna sl\u00f6sa bort dem.<\/p>\n
Om EU-pengar b\u00f6rjar komma in kan det inte bara leda till produktion av grafitanoder, utan ocks\u00e5 till en f\u00f6rnyelse av f\u00f6rvaltningen, vilket visar att statligt \u00e4gda f\u00f6retag kan klara sig bra utan statlig inblandning.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
En del av Europas renaste grafit finns djupt inne i de rum\u00e4nska Karpaterna. Denna enkla mineral \u00e4r det som g\u00f6r att litiumjonbatterier fungerar i telefoner, elfordon och mycket mer. Alla \u00f6gon \u00e4r riktade mot Salrom, Rum\u00e4niens statliga gruvj\u00e4tte, eftersom EU vill bli av med Kinas 80-procentiga kontroll \u00f6ver de globala leveranserna. Men bakom l\u00f6ftet om […]<\/p>\n","protected":false},"author":79,"featured_media":46569,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[225],"tags":[],"editorial-positions":[],"regions":[],"types":[],"class_list":["post-46609","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-energi"],"yoast_head":"\n