Precis n\u00e4r man tror att ”normerna” f\u00f6r m\u00e5ngfald och inkludering inte kan bli l\u00e4gre intr\u00e4ffar n\u00e5got nytt som f\u00e5r en att undra hur l\u00e5ngt galenskapen kan g\u00e5. N\u00e4r en skola s\u00e4tter stopp f\u00f6r ett traditionellt firande som l\u00e4nge har v\u00e4ckt gl\u00e4dje, men som idag orsakar ”obehag” eftersom det inte \u00e4r tillr\u00e4ckligt inkluderande, b\u00f6r detta inte ses som ett isolerat fall eller ett fall som b\u00f6r ignoreras, utan som ett symptomatiskt fall. Grundskolan De Schakel i den nederl\u00e4ndska staden Utrecht har ersatt Sinterklaas-firandet (inspirerat av S:t Nikolaus) med en ”neutral och inkluderande” fest, s\u00e5 att f\u00f6r\u00e4ldrar och l\u00e4rare inte l\u00e4ngre uts\u00e4tts f\u00f6r ”pr\u00f6vningen” att fira S:t Nikolaus, som sprider gl\u00e4dje och g\u00e5vor till barn \u00f6ver hela v\u00e4rlden. <\/p>\n
I \u00e5r \u00e4r inte f\u00f6rsta g\u00e5ngen som den holl\u00e4ndska traditionen Sinterklaas, vars firande b\u00f6rjar i november och p\u00e5g\u00e5r fram till den 5 december, helt st\u00e4lls in p\u00e5 De Schakel-skolan i Utrecht. Det h\u00e4nde f\u00f6rra \u00e5ret ocks\u00e5 och nu har skolledningen beslutat att \u00e5terigen anordna samma ”inkluderande” fest med lekar och massor av skoj. Den h\u00e4r typen av fest ”skyddar” barnen fr\u00e5n diskussioner om den religi\u00f6sa betydelsen av Sinterklaas, en tradition som orsakar ”obehag och sm\u00e4rta”. Med andra ord, all form av underh\u00e5llning som inte p\u00e5minner dem om en av de vackraste och mest \u00e4lskade kristna h\u00f6gtiderna, n\u00e4mligen Nikolaus. Sankt Nikolaus, som anses vara barnens, studenternas och de unga \u00e4kta makarnas beskyddare och en av de trosvissa f\u00f6rsvararna av den sanna tron, var biskop i Myra under f\u00f6rsta h\u00e4lften av 400-talet och var mycket uppskattad f\u00f6r sitt v\u00e4lg\u00f6renhetsarbete. Han firas av kristna troende den 6 december, dagen f\u00f6r hans d\u00f6d. Varje \u00e5r p\u00e5 festdagens morgon, i m\u00e5nga hundra \u00e5r nu, tittar barn \u00f6verallt ivrigt i sina skor f\u00f6r att se vilka g\u00e5vor de har f\u00e5tt av Sankt Nikolaus. <\/p>\n
P\u00e5 skolan i Utrecht reagerade de flesta f\u00f6r\u00e4ldrar positivt p\u00e5 id\u00e9n att st\u00e4lla in Sinterklass-firandet. Inf\u00f6dda holl\u00e4ndare \u00e4r i minoritet h\u00e4r, men \u00e4ven bland dem f\u00f6redrog de flesta att f\u00f6lja ett beslut som ersatte en gammal och mycket popul\u00e4r tradition med en ”neutral” som inte skulle orsaka ”obehag”. Enligt skolledningen och f\u00f6r\u00e4ldrarna har det nya firandet, som saknar all form av inneb\u00f6rd, ”skapat lugn i klassrummen och den allm\u00e4nna st\u00e4mningen har f\u00f6rb\u00e4ttrats”. <\/p>\n
”Vi \u00e4r inte l\u00e4ngre intresserade av traditioner, vi \u00e4r inte l\u00e4ngre intresserade av v\u00e5r identitet, av v\u00e5ra moraliska, andliga och kulturella v\u00e4rden som vi ska vara stolta \u00f6ver och f\u00f6ra vidare fr\u00e5n generation till generation! Allt detta \u00e4r f\u00f6r\u00e5ldrat, och vi vill vara moderna. Vi vill vara ’neutrala’ och finna lugn och ro!” sade, f\u00f6rmodligen f\u00f6r sig sj\u00e4lva eller h\u00f6gt, de flesta f\u00f6r\u00e4ldrar och l\u00e4rare p\u00e5 den nederl\u00e4ndska skolan.<\/p>\n
Som jag skrev ovan \u00e4r fallet med skolan i Utrecht illustrativt. I dag kan vad som helst raderas, censureras eller f\u00f6rbjudas av sk\u00e4l som r\u00f6r ”inkludering”. Detta g\u00e4ller s\u00e4rskilt f\u00f6r allt som har med kristet arv eller andlighet att g\u00f6ra. Ett kors runt ett barns hals, en ikon p\u00e5 en skolv\u00e4gg, en b\u00f6n framf\u00f6r en gudstj\u00e4nstlokal, en s\u00e5ng av en barngrupp eller ett \u00e5terkommande firande av en m\u00e5nghundra\u00e5rig tradition – allt detta driver dessa s\u00e5 kallade progressiva till vansinne. De Orwells sanningsministeriums slogans ekar ofta i mina tankar: ”Krig \u00e4r fred, frihet \u00e4r slaveri, okunnighet \u00e4r styrka.” N\u00e4r vi ser hur de grundl\u00e4ggande pelare som v\u00e5r civilisation vilar p\u00e5 f\u00f6rst\u00f6rs i namn av n\u00e5gra pseudov\u00e4rden, tvivlar jag inte p\u00e5 att inkludering \u00e4r exkludering och att m\u00e5ngfald \u00e4r likriktning. <\/p>\n <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Precis n\u00e4r man tror att ”normerna” f\u00f6r m\u00e5ngfald och inkludering inte kan bli l\u00e4gre intr\u00e4ffar n\u00e5got nytt som f\u00e5r en att undra hur l\u00e5ngt galenskapen kan g\u00e5. N\u00e4r en skola s\u00e4tter stopp f\u00f6r ett traditionellt firande som l\u00e4nge har v\u00e4ckt gl\u00e4dje, men som idag orsakar ”obehag” eftersom det inte \u00e4r tillr\u00e4ckligt inkluderande, b\u00f6r detta inte […]<\/p>\n","protected":false},"author":78,"featured_media":47263,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[168],"tags":[],"editorial-positions":[],"regions":[359],"types":[453],"class_list":["post-47334","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-kultur","regions-western-europe-sv","types-opinion-sv"],"yoast_head":"\n