Den 18 december 2025 n\u00e5ddes en viktig milstolpe n\u00e4r trepartsf\u00f6rhandlingarna ledde fram till en politisk \u00f6verenskommelse om EU:s f\u00f6rsta gemensamma f\u00f6rteckning \u00f6ver s\u00e4kra ursprungsl\u00e4nder.<\/p>\n
Detta utg\u00f6r en viktig del av 2024 \u00e5rs pakt om migration och asyl, som syftar till att harmonisera f\u00f6rfarandena i medlemsstaterna.<\/p>\n
ECR:s rapport\u00f6r Alessandro Ciriani framh\u00f6ll att avtalet ger ”verktyg som medlemsstaterna l\u00e4nge har efterlyst”, vilket m\u00f6jligg\u00f6r snabbare handl\u00e4ggning, st\u00f6rre r\u00e4ttss\u00e4kerhet och ett f\u00f6rnyat fokus p\u00e5 fall som f\u00f6rtj\u00e4nar internationellt skydd, allt utan att \u00e4ventyra grundl\u00e4ggande r\u00e4ttigheter eller internationella \u00e5taganden.<\/p>\n
Detta avtal tar itu med l\u00e5ngvariga brister i EU:s fragmenterade asylsystem. Nationella variationer n\u00e4r det g\u00e4ller att utse s\u00e4kra l\u00e4nder har bidragit till oj\u00e4mna handl\u00e4ggningstider, sekund\u00e4ra f\u00f6rflyttningar mellan stater och olika erk\u00e4nnandegrader f\u00f6r liknande nationaliteter. EU:s nya lista omfattar sju l\u00e4nder (Bangladesh, Colombia, Egypten, Indien, Kosovo, Marocko och Tunisien) som valts ut p\u00e5 grundval av genomg\u00e5ende l\u00e5ga beviljandegrader f\u00f6r asyl i hela unionen och bed\u00f6mningar av den allm\u00e4nna stabiliteten. <\/p>\n
F\u00f6r medborgare i dessa l\u00e4nder kan ans\u00f6kningar nu omfattas av p\u00e5skyndade gr\u00e4nsf\u00f6rfaranden, med presumtioner om s\u00e4kerhet s\u00e5vida inte s\u00f6kande bevisar individuella risker.<\/p>\n
Det \u00e4r dock viktigt att ramverket \u00e4r flexibelt. Medlemsstaterna kan beh\u00e5lla eller l\u00e4gga till sina egna nationella beteckningar, vilket s\u00e4kerst\u00e4ller skr\u00e4ddarsydda svar p\u00e5 specifika migrationsm\u00f6nster. <\/p>\n
Europeiska kommissionens \u00e5rliga \u00f6vervakning, som bygger p\u00e5 uppgifter fr\u00e5n Europeiska unionens asylbyr\u00e5 (EUAA) och andra k\u00e4llor, g\u00f6r det m\u00f6jligt att avbryta eller avl\u00e4gsna personer om f\u00f6rh\u00e5llandena f\u00f6rs\u00e4mras.<\/p>\n
Vissa delar av de p\u00e5skyndade f\u00f6rfarandena kan genomf\u00f6ras omedelbart, innan pakten b\u00f6rjar till\u00e4mpas fullt ut i mitten av 2026, vilket inneb\u00e4r en snabb avlastning f\u00f6r \u00f6verbelastade system.<\/p>\n
Ur ECR:s perspektiv \u00e5terspeglar detta resultat en mognande politisk dynamik i Europaparlamentet. Center-h\u00f6gergrupperingar har drivit p\u00e5 f\u00f6r praktiska reformer som g\u00e5r bortom ideologiska debatter mot genomf\u00f6rbar politik. <\/p>\n
Genom att prioritera \u00e5terv\u00e4ndande och samarbete med ursprungs- och transitl\u00e4nder st\u00e4rker listan f\u00f6rvaltningen av de yttre gr\u00e4nserna och motverkar ogrundade ans\u00f6kningar som drivs av ekonomiska faktorer snarare \u00e4n r\u00e4dsla f\u00f6r f\u00f6rf\u00f6ljelse.<\/p>\n
Denna v\u00e4lavv\u00e4gda strategi uppr\u00e4tth\u00e5ller EU:s humanit\u00e4ra traditioner samtidigt som den tar h\u00e4nsyn till de begr\u00e4nsade resurser som finns tillg\u00e4ngliga f\u00f6r integration och st\u00f6d.<\/p>\n
Irland \u00e4r en \u00f6vertygande fallstudie av hur nationella utn\u00e4mningar till s\u00e4kra l\u00e4nder kan ge konkreta f\u00f6rdelar och varf\u00f6r harmonisering p\u00e5 EU-niv\u00e5 \u00e4r ett logiskt n\u00e4sta steg.<\/p>\n
Sedan antagandet av lagen om internationellt skydd 2015 har Irland haft ett system f\u00f6r utpekande av s\u00e4kra l\u00e4nder, d\u00e4r s\u00e4kra l\u00e4nder definieras som l\u00e4nder d\u00e4r det generellt och konsekvent inte finns n\u00e5gon allvarlig risk f\u00f6r f\u00f6rf\u00f6ljelse, tortyr, om\u00e4nsklig eller f\u00f6rnedrande behandling eller hot om urskillningsl\u00f6st v\u00e5ld.<\/p>\n
Som framg\u00e5r av ett svar fr\u00e5n parlamentet den 4 december 2025 omfattar Irlands nuvarande lista femton l\u00e4nder: Albanien, Bosnien och Hercegovina, Nordmakedonien, Georgien, Montenegro, Kosovo, Serbien, Sydafrika, Botswana, Algeriet, Brasilien, Egypten, Indien, Malawi och Marocko.<\/p>\n
Denna lista har ut\u00f6kats successivt genom evidensbaserade granskningar som genomf\u00f6rts av justitiedepartementet.<\/p>\n
I b\u00f6rjan av 2024 tillkom Algeriet och Botswana, vilket \u00e5terspeglar l\u00e5ga erk\u00e4nnandegrader och stabila f\u00f6rh\u00e5llanden. Senare samma \u00e5r ansl\u00f6t sig Brasilien, Egypten, Indien, Malawi och Marocko, vilket ligger i linje med EU:s bredare trender f\u00f6r dessa nationaliteter. <\/p>\n
Utn\u00e4mningsmetoden \u00e4r rigor\u00f6s och omfattar uppgifter fr\u00e5n EUAA, UNHCR, Europar\u00e5dets rapporter och v\u00e4lrenommerade m\u00e4nniskor\u00e4ttsorganisationer. N\u00e4r en ans\u00f6kan v\u00e4l har utsetts inleds ett p\u00e5skyndat f\u00f6rfarande som varar i upp till 90 dagar, d\u00e4r den s\u00f6kande har bevisb\u00f6rdan f\u00f6r att styrka p\u00e5st\u00e5enden om personlig fara. <\/p>\n
Denna f\u00f6r\u00e4ndring har gett tydliga effektivitetsvinster. Till exempel ledde Georgiens inkludering 2022, efter en kraftig \u00f6kning av antalet ans\u00f6kningar, till en kraftig nedg\u00e5ng: antalet halverades 2023, fortsatte att minska 2024 och l\u00e5g kvar p\u00e5 en l\u00e5g niv\u00e5 trots mindre fluktuationer i b\u00f6rjan av 2025. <\/p>\n
En omfattande granskning i maj 2025 bekr\u00e4ftade Georgiens fortsatta l\u00e4mplighet och erk\u00e4nde f\u00f6rb\u00e4ttringar i de demokratiska institutionerna vid sidan av kvarst\u00e5ende problem.<\/p>\n
Liknande m\u00f6nster framkom med andra beteckningar. L\u00e4nder p\u00e5 v\u00e4stra Balkan som Albanien och Serbien har l\u00e4nge haft l\u00e5ga bidragsniv\u00e5er, ofta under 5 procent, vilket motiverar deras n\u00e4rvaro. Afrikanska till\u00e4gg som Botswana och Sydafrika understryker bed\u00f6mningar av demokratisk styrning och fr\u00e5nvaro av utbredd konflikt. <\/p>\n
\u00d6verlappningarna med EU-listan, Egypten, Indien, Marocko och Kosovo, visar Irlands fram\u00e5tblickande anpassning, medan extramaterial som Brasilien och Malawi illustrerar v\u00e4rdet av nationellt sj\u00e4lvstyre.<\/p>\n
Dessa \u00e5tg\u00e4rder svarar direkt mot det \u00f6kande migrationstrycket p\u00e5 Irland. Efter 2022 \u00f6kade ans\u00f6kningarna om internationellt skydd kraftigt och n\u00e5dde en topp p\u00e5 \u00f6ver 13 000 \u00e5r 2023 i samband med globala f\u00f6rflyttningar och r\u00f6rlighet efter pandemin. <\/p>\n
M\u00e5nga kom fr\u00e5n l\u00e4nder med stabila f\u00f6rh\u00e5llanden, vilket anstr\u00e4ngde bostadsf\u00f6rs\u00f6rjningen och behandlingskapaciteten. Nationella beteckningar har bidragit till att stabilisera infl\u00f6det, vilket bidrog till en anm\u00e4rkningsv\u00e4rd minskning av ans\u00f6kningarna med \u00f6ver 40 procent under f\u00f6rsta halv\u00e5ret 2025 j\u00e4mf\u00f6rt med f\u00f6reg\u00e5ende \u00e5r. <\/p>\n
Dessa praktiska framsteg speglar en djupg\u00e5ende f\u00f6r\u00e4ndring i den irl\u00e4ndska allm\u00e4nna opinionen, d\u00e4r asyl och invandring har seglat upp som de viktigaste valfr\u00e5gorna.<\/p>\n
Under 2024 och 2025 placerade opinionsunders\u00f6kningar konsekvent migration bland de tre st\u00f6rsta v\u00e4ljarproblemen, ofta f\u00f6re traditionella prioriteringar som \u00f6verkomliga bost\u00e4der och levnadskostnader.<\/p>\n
En unders\u00f6kning fr\u00e5n Irish Times\/Ipsos i maj 2024 visade att 79 procent av de tillfr\u00e5gade ans\u00e5g att regeringen m\u00e5ste vidta kraftfullare \u00e5tg\u00e4rder mot invandringen, medan 73 procent st\u00f6dde h\u00f6gre utvisningsniv\u00e5er f\u00f6r avvisade s\u00f6kande.<\/p>\n
Andra opinionsunders\u00f6kningar, bland annat fr\u00e5n Red C och Ireland Thinks, visade att omkring 60-65 procent var f\u00f6r en striktare politik \u00f6verlag. Oron fokuserade p\u00e5 systemets h\u00e5llbarhet: p\u00e5verkan p\u00e5 offentliga tj\u00e4nster, tillg\u00e5ng till bost\u00e4der, grundlig s\u00e4kerhetspr\u00f6vning och skillnaden mellan \u00e4kta flyktingar och ekonomiska migranter. <\/p>\n
Dessa k\u00e4nslor uppstod till f\u00f6ljd av synliga utmaningar, bland annat brist p\u00e5 tillf\u00e4lliga boenden som ledde till gatul\u00e4ger i Dublin och regionala protester mot placeringar i centrum. V\u00e4ljarna uttryckte en tydlig preferens f\u00f6r reformer: snabbare beslut om att bevilja status till f\u00f6rtj\u00e4nta fall och verkst\u00e4lla \u00e5terv\u00e4ndande omg\u00e5ende f\u00f6r andra. En s\u00e5dan effektivitet, h\u00e4vdade de, skulle bevara generositeten gentemot de utsatta och samtidigt \u00e5terst\u00e4lla f\u00f6rtroendet f\u00f6r regeringens kompetens. <\/p>\n
I slutet av 2025 korrelerade f\u00f6rb\u00e4ttrade \u00e5tg\u00e4rder, inklusive str\u00e4ngare krav p\u00e5 gr\u00e4nsdokumentation och snabbare handl\u00e4ggning, med minskade ankomster och l\u00e4ttnader i trycket.<\/p>\n
ECR-gruppens f\u00f6respr\u00e5kare har en stark resonansbotten i dessa v\u00e4ljares prioriteringar. Gruppen h\u00e4vdar att asylsystem m\u00e5ste kombinera medk\u00e4nsla med kontroll: snabba f\u00f6rfaranden f\u00f6rhindrar utnyttjande, frig\u00f6r resurser f\u00f6r verkliga flyktingar och f\u00f6rhindrar politisering av fr\u00e5gan. <\/p>\n
L\u00e5nga f\u00f6rseningar och l\u00e5g \u00e5terbetalningsgrad skapar skepsis och undergr\u00e4ver st\u00f6det f\u00f6r skyddsf\u00f6rpliktelser.<\/p>\n
Irlands erfarenheter bekr\u00e4ftar denna uppfattning. Nationella utn\u00e4mningar har bevisligen minskat kr\u00e4nkande anspr\u00e5k utan generella avslag, individuella meriter bed\u00f6ms fortfarande och skydd beviljas d\u00e4r det \u00e4r motiverat. <\/p>\n
Erk\u00e4nnande, \u00e4ven om det \u00e4r s\u00e4llsynt f\u00f6r listade l\u00e4nder, sker n\u00e4r bevis p\u00e5 personlig risk presenteras, vilket s\u00e4kerst\u00e4ller efterlevnad av Gen\u00e8vekonventionen.<\/p>\n
EU:s gemensamma f\u00f6rteckning utvidgar dessa principer till att omfatta hela EU. Den fastst\u00e4ller miniminormer och minskar incitamenten f\u00f6r sekund\u00e4ra f\u00f6rflyttningar d\u00e4r s\u00f6kande s\u00f6ker sig till mer eftergivliga jurisdiktioner. F\u00f6r Irland inneb\u00e4r det att befintliga beteckningar f\u00f6r delade l\u00e4nder valideras och att det finns bevisst\u00f6d f\u00f6r framtida granskningar. <\/p>\n
I kombination med nationell flexibilitet fr\u00e4mjar denna hybridmodell konsekvens samtidigt som den tar h\u00e4nsyn till olika exponeringsniv\u00e5er i medlemsstaterna.<\/p>\n
Potentiell kritik f\u00f6rtj\u00e4nar att uppm\u00e4rksammas. Intresseorganisationer har uppm\u00e4rksammat brister i de m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheterna i vissa l\u00e4nder p\u00e5 listan, till exempel begr\u00e4nsningar av mediefriheten i Tunisien eller behandlingen av minoriteter i Egypten. <\/p>\n
Dessa punkter ger underlag f\u00f6r fortl\u00f6pande \u00f6vervakning: b\u00e5de EU:s och Irlands ramverk omfattar granskningsutl\u00f6sare och m\u00f6jligheter att avbryta om s\u00e4kerhetsantaganden inte l\u00e4ngre h\u00e5ller.<\/p>\n
Verktyget f\u00f6r s\u00e4kra l\u00e4nder \u00e4r dock inte absolut. Det underl\u00e4ttar prioritering, inte f\u00f6rutbest\u00e4mning. Utv\u00e4rdering fr\u00e5n fall till fall f\u00f6rblir obligatorisk, vilket skyddar mot refoulement. <\/p>\n
Sammanfattningsvis utg\u00f6r \u00f6verenskommelsen fr\u00e5n december 2025 en proportionerlig och evidensdriven f\u00f6rb\u00e4ttring av EU:s asylpolitik. Den tar direkt itu med allm\u00e4nhetens frustrationer i l\u00e4nder som Irland genom att fr\u00e4mja snabbhet, r\u00e4ttvisa och verkst\u00e4llbarhet. I takt med att de globala drivkrafterna f\u00f6r f\u00f6rdrivning, s\u00e5som konflikter, klimatp\u00e5verkan och ekonomiska skillnader, intensifieras \u00e4r s\u00e5dana instrument oumb\u00e4rliga f\u00f6r en trov\u00e4rdig politik. <\/p>\n
Fram\u00f6ver kommer den gemensamma f\u00f6rteckningens effektivitet att bero mindre p\u00e5 dess ursprungliga sammans\u00e4ttning \u00e4n p\u00e5 dess konsekventa till\u00e4mpning. Om medlemsstaterna till fullo utnyttjar p\u00e5skyndade f\u00f6rfaranden och f\u00f6ljer upp \u00e5terv\u00e4ndanden kan f\u00f6rteckningen fungera som ett trov\u00e4rdighetsankare f\u00f6r den bredare pakten. Om s\u00e5 inte \u00e4r fallet riskerar den att bli ytterligare ett formellt \u00f6verenskommet men svagt till\u00e4mpat instrument. <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Den 18 december 2025 n\u00e5ddes en viktig milstolpe n\u00e4r trepartsf\u00f6rhandlingarna ledde fram till en politisk \u00f6verenskommelse om EU:s f\u00f6rsta gemensamma f\u00f6rteckning \u00f6ver s\u00e4kra ursprungsl\u00e4nder. Detta utg\u00f6r en viktig del av 2024 \u00e5rs pakt om migration och asyl, som syftar till att harmonisera f\u00f6rfarandena i medlemsstaterna. ECR:s rapport\u00f6r Alessandro Ciriani framh\u00f6ll att avtalet ger ”verktyg som […]<\/p>\n","protected":false},"author":68,"featured_media":48932,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[262,164],"tags":[],"editorial-positions":[],"regions":[],"types":[],"class_list":["post-48983","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-juridisk","category-politik"],"yoast_head":"\n