EU:s jordbruks- och fisker\u00e5d n\u00e5dde i slutet av december 2025 en \u00f6verenskommelse om de totala till\u00e5tna fiskf\u00e5ngsterna f\u00f6r 2026 i EU-vatten och vissa icke-EU-vatten.<\/p>\n
Avtalet innebar kraftiga nedsk\u00e4rningar f\u00f6r flera fiskbest\u00e5nd som \u00e4r kritiska f\u00f6r den irl\u00e4ndska fiskeindustrin.<\/p>\n
Viktiga pelagiska arter st\u00e5r nu inf\u00f6r s\u00e4rskilt kraftiga nedsk\u00e4rningar: en 70-procentig minskning av den totala till\u00e5tna f\u00e5ngstm\u00e4ngden f\u00f6r makrill, 41 procent f\u00f6r bl\u00e5vitling och 22 procent f\u00f6r bj\u00f6rnfisk.<\/p>\n
Dessa justeringar resulterade i en total kvotf\u00f6rlust p\u00e5 cirka 57.000 ton f\u00f6r irl\u00e4ndska fartyg.<\/p>\n
Enligt uppgifter fr\u00e5n RT\u00c9 ber\u00e4knas den \u00e5terst\u00e5ende irl\u00e4ndska kvoten f\u00f6r 2026 uppg\u00e5 till 120.000 ton med ett v\u00e4rde vid f\u00f6rsta f\u00f6rs\u00e4ljningen p\u00e5 205 miljoner euro, vilket motsvarar en minskning med cirka en tredjedel, eller 100-105 miljoner euro, j\u00e4mf\u00f6rt med 2025 \u00e5rs niv\u00e5er.<\/p>\n
Om man r\u00e4knar in sekund\u00e4ra ekonomiska aktiviteter som bearbetning, distribution och export kan den totala effekten uppg\u00e5 till 200 miljoner euro, vilket inneb\u00e4r att cirka 2.300 direkta och indirekta arbetstillf\u00e4llen i kustomr\u00e5den hotas.<\/p>\n
En central del av den irl\u00e4ndska kritiken har handlat om att Haagf\u00f6rdragen inte har till\u00e4mpats.<\/p>\n
Denna best\u00e4mmelse, som antogs 1976 under de f\u00f6rhandlingar som f\u00f6regick Irlands anslutning till Europeiska ekonomiska gemenskapen, g\u00f6r det m\u00f6jligt att tilldela Irland (och i mindre utstr\u00e4ckning andra perifera stater) ytterligare kvoter n\u00e4r vissa best\u00e5ndsniv\u00e5er sjunker under p\u00e5 f\u00f6rhand fastst\u00e4llda referenspunkter.<\/p>\n
Det var utformat f\u00f6r att kompensera f\u00f6r de strukturella nackdelar som Irland stod inf\u00f6r, inklusive en historiskt begr\u00e4nsad fiskeflotta vid tidpunkten f\u00f6r intr\u00e4det och beviljandet av omfattande tilltr\u00e4desr\u00e4ttigheter till fartyg fr\u00e5n andra medlemsstater i det som blev irl\u00e4ndska vatten enligt den framv\u00e4xande gemensamma fiskeripolitiken (GFP).<\/p>\n
\u00c5r 2025 f\u00f6rs\u00f6kte Irland f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen \u00e5beropa dessa preferenser i f\u00f6rh\u00e5llande till multipla lager, men en grupp medlemsl\u00e4nder, ledda av Frankrike, Tyskland, Nederl\u00e4nderna och Polen, blockerade aktiveringen av dem.<\/p>\n
Detta var f\u00f6rsta g\u00e5ngen sedan mekanismen inr\u00e4ttades som en s\u00e5dan beg\u00e4ran avvisades, vilket f\u00f6rst\u00e4rkte effekterna av de underliggande vetenskapliga rekommendationerna.<\/p>\n
Den vetenskapliga grunden f\u00f6r kvotminskningarna h\u00e4rr\u00f6r fr\u00e5n r\u00e5d fr\u00e5n Internationella havsforskningsr\u00e5det, som lyfte fram p\u00e5frestningar p\u00e5 best\u00e5nden som delvis kan tillskrivas fiskeverksamhet i l\u00e4nder utanf\u00f6r EU, d\u00e4ribland Norge, Storbritannien, F\u00e4r\u00f6arna och Island.<\/p>\n
\u00c4ven om dessa externa faktorer bidrog till utarmningen av best\u00e5nden, innebar v\u00e4gran att anv\u00e4nda kompensationsverktyg inom EU:s ram att en oproportionerligt stor del av bevarandeb\u00f6rdan lades p\u00e5 irl\u00e4ndska operat\u00f6rer, som har uppr\u00e4tth\u00e5llit en h\u00f6g grad av efterlevnad av EU:s best\u00e4mmelser.<\/p>\n
De politiska reaktionerna i Irland visade p\u00e5 en ovanlig grad av enighet mellan regeringen och oppositionen. Under debatten i D\u00e1il \u00c9ireann den 17 december 2025 redogjorde Timmy Dooley, statssekreterare vid ministeriet f\u00f6r jordbruk, livsmedel och havsfr\u00e5gor, f\u00f6r regeringens anstr\u00e4ngningar f\u00f6r att uppn\u00e5 b\u00e4ttre resultat och uttryckte djup besvikelse \u00f6ver blockeringen av Haagf\u00f6rhandlingarna. <\/p>\n
Han noterade att de motst\u00e5ende medlemsl\u00e4nderna historiskt sett har dragit betydande f\u00f6rdelar av tillg\u00e5ngen till vatten som nu st\u00e5r under irl\u00e4ndsk jurisdiktion, och beskrev beslutet som of\u00f6renligt med tidigare \u00f6verenskommelser. Sinn F\u00e9ins talesperson P\u00e1draig Mac Lochlainn gick \u00e4nnu l\u00e4ngre och beskrev resultatet som ett direkt hot mot Irlands suver\u00e4nitet \u00f6ver nationella resurser och mot familjef\u00f6retagens \u00f6verlevnad i kustsamh\u00e4llen. <\/p>\n
Mac Lochlainn pekade p\u00e5 inflytandet fr\u00e5n stora industriella flottor fr\u00e5n andra medlemsl\u00e4nder och uppmanade till att \u00f6verv\u00e4ga r\u00e4ttsliga \u00e5tg\u00e4rder genom EG-domstolen. Bidrag fr\u00e5n <\/p>\n
oberoende suppleanter f\u00f6rst\u00e4rkte detta narrativ och understr\u00f6k Irlands isolering i f\u00f6rhandlingarna och den starka asymmetri som inneb\u00e4r att utl\u00e4ndska fartyg forts\u00e4tter att landa betydande kvantiteter fr\u00e5n irl\u00e4ndska zoner samtidigt som de inhemska kvoterna minskas.<\/p>\n
Denna utveckling m\u00e5ste f\u00f6rst\u00e5s mot bakgrund av den irl\u00e4ndska fiskerisektorns l\u00e4ngre historiska bana inom den europeiska integrationsprocessen. Vid anslutningen 1973 bidrog Irland med ett av unionens mest omfattande havsomr\u00e5den – som omfattar h\u00f6gproduktiva fiskevatten – till den gemensamma poolen, i v\u00e4ntan p\u00e5 de ekonomiska f\u00f6rdelar som medlemskapet skulle medf\u00f6ra. <\/p>\n
Den gemensamma fiskeripolitiken, som genomf\u00f6rdes fullt ut 1983, institutionaliserade emellertid ett system med relativt stabila kvotandelar som l\u00e5ste fast tilldelningar baserade p\u00e5 historiska f\u00e5ngstuppgifter fr\u00e5n 1970-talet. Vid den tidpunkten var Irlands flotta j\u00e4mf\u00f6relsevis underutvecklad, vilket resulterade i en ih\u00e5llande missmatchning: Irland kontrollerar cirka 12-15 procent av EU:s vatten, men f\u00e5r kvotandelar som uppg\u00e5r till cirka 4-6 procent av EU:s totala f\u00e5ngstv\u00e4rde, beroende p\u00e5 vilka best\u00e5nd det r\u00f6r sig om. <\/p>\n
Utmaningarna f\u00f6rv\u00e4rrades efter Storbritanniens uttr\u00e4de ur EU. Handels- och samarbetsavtalet mellan EU och Storbritannien f\u00f6reskrev en 25-procentig \u00f6verf\u00f6ring av kvotandelar fr\u00e5n EU:s till Storbritanniens flottor under en fasad period som slutade 2026. I <\/p>\n
Irland absorberade en oproportionerligt stor del av denna \u00f6verf\u00f6ring, uppskattningsvis cirka 40 procent av det totala v\u00e4rde som f\u00f6rlorades p\u00e5 EU-sidan, p\u00e5 grund av koncentrationen av de drabbade best\u00e5nden i de v\u00e4stra vattnen.<\/p>\n
De ackumulerade ekonomiska f\u00f6rlusterna enbart fr\u00e5n detta arrangemang ber\u00e4knas \u00f6verstiga 180 miljoner euro vid utg\u00e5ngen av 2025.<\/p>\n
Branschf\u00f6retr\u00e4dare hade i god tid f\u00f6rutsp\u00e5tt riskerna med 2025 \u00e5rs f\u00f6rhandlingar. I rapporter som publicerades av The Fishing Daily inf\u00f6r r\u00e5dsm\u00f6tet i december varnade f\u00f6retr\u00e4dare som Brendan Byrne fr\u00e5n Irish Fish Processors and Exporters Association och Cormac Burke fr\u00e5n Irish Fishing and Seafood Alliance f\u00f6r att kombinationen av drastiska f\u00f6reslagna nedsk\u00e4rningar och potentiell icke-till\u00e4mpning av skydds\u00e5tg\u00e4rder skulle kunna driva sektorn bortom h\u00e5llbara gr\u00e4nser, s\u00e4rskilt f\u00f6r pelagiska verksamheter som \u00e4r beroende av makrill och bl\u00e5vitling. <\/p>\n
Driftsm\u00e4ssigt inneb\u00e4r 2026 \u00e5rs kvoter str\u00e4nga begr\u00e4nsningar. Vissa fartyg kan begr\u00e4nsas till s\u00e5 lite som 14-20 dagars fiskeaktivitet per \u00e5r, medan beredningsanl\u00e4ggningar p\u00e5 land i regioner som Killybegs i Donegal, Castletownbere i Cork och Dingle i Kerry st\u00e5r inf\u00f6r underutnyttjande och potentiella nedl\u00e4ggningar. <\/p>\n
Dessa omr\u00e5den, som redan k\u00e4nnetecknas av ekonomisk br\u00e4cklighet och begr\u00e4nsade alternativa syssels\u00e4ttningsm\u00f6jligheter, kommer att uppleva en f\u00f6rst\u00e4rkt socioekonomisk p\u00e5frestning.<\/p>\n
Utanf\u00f6r Irlands gr\u00e4nser f\u00e5r h\u00e4ndelsen konsekvenser f\u00f6r de mindre medlemsl\u00e4ndernas st\u00e4llning inom unionens beslutsfattande.<\/p>\n
Den gemensamma fiskeripolitiken bygger p\u00e5 principer om r\u00e4ttvis f\u00f6rdelning och delat ansvar f\u00f6r resursf\u00f6rvaltning. Men n\u00e4r koalitioner som bildas av st\u00f6rre eller mer centralt bel\u00e4gna stater \u00e5sidos\u00e4tter skyddsklausuler avsedda f\u00f6r perifera ekonomier, visar det p\u00e5 s\u00e5rbarheter i systemets f\u00f6rm\u00e5ga att uppr\u00e4tth\u00e5lla balanserade resultat. <\/p>\n
Irlands fall exemplifierar hur f\u00f6rhandlingsdynamiken, som formas av olika flottstorlekar och ekonomiska prioriteringar, kan leda till resultat som gynnar etablerade industriella akt\u00f6rer p\u00e5 bekostnad av mer beroende nationella sektorer.<\/p>\n
Detta m\u00f6nster har potential att undergr\u00e4va den bredare solidariteten inom EU.<\/p>\n
De parti\u00f6verskridande kraven i D\u00e1il p\u00e5 strukturreformer, inklusive \u00f6kad \u00f6vervakning av fartyg fr\u00e5n tredje land, \u00e5terinf\u00f6rande av tillf\u00f6rlitliga kompensationsmekanismer och utforskning av f\u00f6rdragsbaserade utmaningar, signalerar en f\u00f6rdjupad frustration.<\/p>\n
F\u00f6rslag om att inr\u00e4tta en nationell arbetsgrupp f\u00f6r att st\u00f6dja drabbade samh\u00e4llen, tillsammans med diplomatiska initiativ under Irlands kommande EU-ordf\u00f6randeskap under f\u00f6rsta halv\u00e5ret 2026, tyder p\u00e5 en beslutsamhet att vidta korrigerande \u00e5tg\u00e4rder.<\/p>\n
Branschens intressenter forts\u00e4tter att f\u00f6respr\u00e5ka praktiska \u00e5tg\u00e4rder som obligatorisk elektronisk fj\u00e4rr\u00f6vervakning p\u00e5 alla fartyg som trafikerar EU:s vatten och s\u00e4rskilda finansiella instrument f\u00f6r att kompensera f\u00f6r f\u00f6rluster.<\/p>\n
Sammanfattningsvis utg\u00f6r AgriFish-r\u00e5dets kvotavtal f\u00f6r 2026, i kombination med den exempell\u00f6sa blockeringen av Haagf\u00f6rm\u00e5nerna, ett djupg\u00e5ende bakslag f\u00f6r Irlands fiskerisektor, som redan tidigare har drabbats av en rad nackdelar.<\/p>\n
Det enade irl\u00e4ndska politiska perspektivet ser denna utveckling som en prioritering av andra medlemsl\u00e4nders intressen framf\u00f6r \u00e5taganden om r\u00e4ttvisa och \u00f6msesidigt st\u00f6d.<\/p>\n
F\u00f6r EU som helhet belyser aff\u00e4ren de risker som finns med politiska ramverk som inte p\u00e5 ett adekvat s\u00e4tt skyddar mindre deltagare mot oproportionerlig p\u00e5verkan.<\/p>\n
F\u00f6r att uppr\u00e4tth\u00e5lla den interna sammanh\u00e5llningen kr\u00e4vs det att man fortl\u00f6pande uppm\u00e4rksammar geografiska och strukturella skillnader. I avsaknad av en s\u00e5dan strategi kommer \u00e5terkommande uppfattningar om or\u00e4ttvisor med s\u00e4kerhet att undergr\u00e4va den samarbetsanda som unionen bygger p\u00e5. <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
EU:s jordbruks- och fisker\u00e5d n\u00e5dde i slutet av december 2025 en \u00f6verenskommelse om de totala till\u00e5tna fiskf\u00e5ngsterna f\u00f6r 2026 i EU-vatten och vissa icke-EU-vatten. Avtalet innebar kraftiga nedsk\u00e4rningar f\u00f6r flera fiskbest\u00e5nd som \u00e4r kritiska f\u00f6r den irl\u00e4ndska fiskeindustrin. Viktiga pelagiska arter st\u00e5r nu inf\u00f6r s\u00e4rskilt kraftiga nedsk\u00e4rningar: en 70-procentig minskning av den totala till\u00e5tna f\u00e5ngstm\u00e4ngden […]<\/p>\n","protected":false},"author":77,"featured_media":48918,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[154,235],"tags":[],"editorial-positions":[],"regions":[],"types":[],"class_list":["post-49072","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-handel-och-ekonomi","category-miljo"],"yoast_head":"\n