Irlands nationella r\u00e5d f\u00f6r konkurrenskraft och produktivitet publicerade nyligen sin rapport Competitiveness Challenge 2025, och i r\u00e4ttvisans namn \u00e4r det ett gediget arbete. Den identifierar verkliga problem. Den inneh\u00e5ller tjugo rekommendationer. Man anv\u00e4nder alla de r\u00e4tta fraserna – ”infrastrukturella brister”, ”arbetskraftens utveckling” och liknande – och om man l\u00e4ser den noggrant t\u00e4nker man att ja, Irland har utmaningar, och ja, det h\u00e4r \u00e4r rimliga f\u00f6rslag. <\/p>\n
Vad man inte f\u00e5r med sig \u00e4r att n\u00e5gon av dem som skrev den var r\u00e4dd. Och det borde n\u00e5gon vara, f\u00f6r det som rapporten faktiskt beskriver, n\u00e4r man tar bort det f\u00f6rsiktiga spr\u00e5ket, \u00e4r en ekonomi som har byggt upp ett extraordin\u00e4rt v\u00e4lst\u00e5nd p\u00e5 en grund som kan rubbas n\u00e4r som helst och en politisk klass som svarar p\u00e5 detta genom att best\u00e4lla ytterligare en rapport om hur man optimerar marginalerna. <\/p>\n
Det finns, f\u00f6r att parafrasera Father Ted, alltid n\u00e5got som talar f\u00f6r ytterligare en rapport. Vi \u00e4r, och jag kan inte nog understryka detta, mycket bra p\u00e5 rapporter. <\/p>\n
Arbetsproduktiviteten i Irland sj\u00f6nk 2023. Den f\u00f6rsta nedg\u00e5ngen p\u00e5 kort tid. Drivet av den multinationella sektorn, som \u00e4r den artiga termen, som anv\u00e4nds av m\u00e4nniskor som tycker att T.K Whitaker \u00e4r den respektabla arkitekten f\u00f6r v\u00e5r ekonomi, f\u00f6r den motor som v\u00e5r ekonomi f\u00f6rlitade sig p\u00e5 i trettio \u00e5r. <\/p>\n
Elpriserna f\u00f6r hush\u00e5llen \u00e4r bland de h\u00f6gsta i EU. I rapporten tillskrivs detta marknadsvolatilitet och, n\u00e5got gl\u00e4djande, ”otillr\u00e4ckliga infrastrukturella \u00e5taganden”. Allt detta inneb\u00e4r att de irl\u00e4ndska regeringarna under tv\u00e5 decennier misslyckades med att bygga den energiinfrastruktur som ekonomin beh\u00f6vde, och nu betalar varje f\u00f6retag i landet f\u00f6r detta misslyckande varje m\u00e5nad. Men visst, otillr\u00e4ckliga infrastrukturella \u00e5taganden l\u00e5ter b\u00e4ttre i en PDF. <\/p>\n
Deltagandet i livsl\u00e5ngt l\u00e4rande \u00e4r 18 procent, vilket \u00e4r under EU-genomsnittet. Befolkningen \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g mot 6,3 miljoner \u00e5r 2040. Bost\u00e4der, vatten, energi, transporter – alla dessa omr\u00e5den \u00e4r redan h\u00e5rt belastade av dagens efterfr\u00e5gan. Byggproduktiviteten ligger efter Norge, delvis f\u00f6r att vi har varit l\u00e5ngsamma med att ta till oss modern byggteknik och delvis f\u00f6r att planeringssystemet fr\u00e4mst finns till f\u00f6r att ge pensionerade advokater och tidningsredakt\u00f6rer n\u00e5got att g\u00f6ra under helgen. <\/p>\n
De tjugo rekommendationerna omfattar budgetdisciplin, f\u00f6rs\u00e4kringsreform, infrastruktur, kompetens, digital omvandling och innovationsst\u00f6d till sm\u00e5 och medelstora f\u00f6retag. Bra. Allt \u00e4r bra. Inte en enda av dem kommer inom en mils avst\u00e5nd fr\u00e5n problemets faktiska omfattning. <\/p>\n
R\u00e5det flaggar f\u00f6r skyh\u00f6ga energikostnader men vill inte r\u00f6ra EU:s system f\u00f6r handel med utsl\u00e4ppsr\u00e4tter som driver upp dem. Man rekommenderar en anpassning till EU:s industripolitik utan att n\u00e5gonsin fr\u00e5ga sig om den politiken kan vara en del av problemet. <\/p>\n
Mario Draghi sa det f\u00f6rra \u00e5ret och han var inte subtil med det: Europa h\u00e5ller p\u00e5 att halka efter. Jag menar att folk skrattade \u00e5t honom i Europaparlamentet, men han sa det. Produktivitetstillv\u00e4xten har legat efter USA i tjugo \u00e5r. Klyftan i teknikinvesteringar blir allt v\u00e4rre. Och en viktig orsak, inte den enda men en viktig, \u00e4r att EU-institutionerna har \u00e4gnat tv\u00e5 decennier \u00e5t att bygga upp en regleringsmilj\u00f6 som \u00e4r s\u00e5 t\u00e4t och s\u00e5 dyr att f\u00f6lja att den i sig sj\u00e4lv har blivit en konkurrensnackdel. <\/p>\n
Green Deal \u00e4r det mest uppenbara fallet. Rigida tidsramar som utarbetats av m\u00e4nniskor som aldrig har beh\u00f6vt h\u00e5lla en l\u00f6nelista. Teknikmandat som utser vinnare innan loppet har b\u00f6rjat. Ett system f\u00f6r handel med utsl\u00e4ppsr\u00e4tter som har drivit upp energikostnaderna till den grad att energiintensiva tillverkare inte anpassar sig till den nya verkligheten – de bara f\u00f6rsvinner. I tysthet. Utan pressmeddelande. De flyttar till Turkiet, till s\u00f6dra USA, till en plats d\u00e4r kostnaden f\u00f6r att h\u00e5lla ljuset t\u00e4nt inte g\u00f6r deras produkter konkurrenskraftiga innan de ens har levererats. <\/p>\n
Europa producerar cirka 8 procent av de globala utsl\u00e4ppen. Om det politiska svaret p\u00e5 dessa 8 procent \u00e4r att g\u00f6ra den europeiska industrin icke-konkurrenskraftig utan att p\u00e5 ett meningsfullt s\u00e4tt f\u00f6r\u00e4ndra den globala utvecklingen, d\u00e5 har vi inte klimatpolitik. Det \u00e4r ekonomiskt sj\u00e4lvskadebeteende, och n\u00e5gon har klistrat ett gr\u00f6nt klisterm\u00e4rke p\u00e5 det och kallat det framsteg. <\/p>\n
Nicola Procaccini vid ECR har slagit p\u00e5 den h\u00e4r trumman och jag tycker att argumentet i stort sett \u00e4r r\u00e4tt. Diagnosfasen \u00e4r avslutad. Alla som har tittat p\u00e5 uppgifterna vet vad som \u00e4r fel. Fr\u00e5gan \u00e4r om svaret \u00e4r mer hanterat pyssel inom det befintliga ramverket, vilket \u00e4r vad det irl\u00e4ndska bet\u00e4nkandet g\u00e5r ut p\u00e5, eller om n\u00e5gon kommer att vara \u00e4rlig nog att s\u00e4ga att sj\u00e4lva ramverket beh\u00f6ver byggas om. <\/p>\n
Bolagsskatt. Det \u00e4r hela historien och alla p\u00e5 Merrion Street vet det \u00e4ven om de hellre vill prata om n\u00e5got annat. <\/p>\n
Irland byggde sin ekonomiska modell p\u00e5 att locka till sig multinationella f\u00f6retag med ett gynnsamt skattesystem och det fungerade str\u00e5lande. Spektakul\u00e4rt bra. Men det inneb\u00e4r att landets v\u00e4lst\u00e5nd \u00e4r beroende av beslut som fattas i styrelserummen i San Jose och Boston om var vinsterna ska bokf\u00f6ras och personalstyrkan placeras. N\u00e4r OECD:s globala minimiskatt sl\u00e5r igenom p\u00e5 allvar f\u00f6rsvinner en del av den f\u00f6rdelen. N\u00e4r den amerikanska handelspolitiken blir protektionistisk, och det har den blivit, \u00e4r Irlands exponering omedelbar och existentiell. NCPC-rapporten flaggar sj\u00e4lv f\u00f6r detta: betydande amerikanskt handelsberoende, tullk\u00e4nslighet. De f\u00f6ljde bara inte tanken till dess slutsats. <\/p>\n
Hur ser den irl\u00e4ndska ekonomin egentligen ut om den multinationella pelaren krymper med bara 15 eller 20 procent? Vad \u00e4r omfattningen av smittan? Skulle vi f\u00e5 se sektoriella l\u00f6ner falla in i deflationsspiraler? Varifr\u00e5n ska den inhemska produktivitetstillv\u00e4xten komma n\u00e4r elen \u00e4r bland de dyraste i Europa, planeringen tar l\u00e4ngre tid \u00e4n byggandet, kompetensf\u00f6rs\u00f6rjningen \u00e4r tunn och regelb\u00f6rdan hela tiden v\u00e4xer? Var det en bra id\u00e9 att g\u00f6ra hela det nuvarande budget\u00f6verskottet beroende av tre multinationella f\u00f6retag? <\/p>\n
Bet\u00e4nkandet har inget svar p\u00e5 detta. F\u00f6r att vara r\u00e4ttvis kan det egentligen inte ha n\u00e5got svar eftersom ett \u00e4rligt svar skulle inneb\u00e4ra att man ifr\u00e5gas\u00e4tter EU:s regelverk som Irlands politiska etablissemang har \u00e4gnat trettio \u00e5r \u00e5t att f\u00f6rsvara. Man kan inte samtidigt h\u00e4vda att EU:s mekanismer \u00e4r l\u00f6sningen och erk\u00e4nna att de bidrar till problemet. S\u00e5 bet\u00e4nkandet g\u00f6r vad alla dessa bet\u00e4nkanden g\u00f6r – rekommenderar reformer inom ramen och hoppas att ramen h\u00e5ller. <\/p>\n
ECR:s st\u00e5ndpunkt \u00e4r ganska okomplicerad. L\u00e5t marknaden hitta den billigaste v\u00e4gen till l\u00e4gre utsl\u00e4pp i st\u00e4llet f\u00f6r att f\u00f6reskriva specifika tekniker som kanske eller kanske inte fungerar. Omf\u00f6rdela EU:s utgifter till energisuver\u00e4nitet och kritiska r\u00e5varor i st\u00e4llet f\u00f6r till byr\u00e5krati. Minska regleringsb\u00f6rdan till en niv\u00e5 d\u00e4r europeiska f\u00f6retag kan konkurrera med amerikanska och asiatiska rivaler som verkar under betydligt l\u00e4ttare regimer. <\/p>\n
F\u00f6r tjugo \u00e5r sedan skulle detta ha varit vanlig center-h\u00f6ger-ekonomi. Det faktum att det nu l\u00e5ter radikalt s\u00e4ger allt om hur l\u00e5ngt sp\u00e4rren har vridits. <\/p>\n
Irland beh\u00f6ver detta mer \u00e4n de flesta. NCPC:s tjugo rekommendationer kan k\u00f6pa tid. De kommer inte att l\u00f6sa det strukturella problemet och de som skrev dem vet det n\u00e4stan s\u00e4kert. Fr\u00e5gan \u00e4r om Irland forts\u00e4tter att producera kompetenta rapporter om en ekonomi som l\u00e5ngsamt f\u00f6rlorar sina grundvalar, eller om n\u00e5gon i regeringen finner modet att s\u00e4ga att grundvalarna beh\u00f6ver \u00e5teruppbyggas – \u00e4ven om det inneb\u00e4r att man m\u00e5ste ha ett obekv\u00e4mt samtal med Bryssel om vad regleringsprojektet faktiskt har kostat. <\/p>\n
F\u00f6r ett land som sitter p\u00e5 en skattebas som kan minska n\u00e4r som helst \u00e4r detta inte en abstrakt debatt. Det \u00e4r den mest br\u00e5dskande ekonomiska fr\u00e5ga som Irland st\u00e5r inf\u00f6r. Och svaret \u00e4r inte \u00e4nnu en rapport. <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Irlands nationella r\u00e5d f\u00f6r konkurrenskraft och produktivitet publicerade nyligen sin rapport Competitiveness Challenge 2025, och i r\u00e4ttvisans namn \u00e4r det ett gediget arbete. Den identifierar verkliga problem. Den inneh\u00e5ller tjugo rekommendationer. Man anv\u00e4nder alla de r\u00e4tta fraserna – ”infrastrukturella brister”, ”arbetskraftens utveckling” och liknande – och om man l\u00e4ser den noggrant t\u00e4nker man att ja, […]<\/p>\n","protected":false},"author":77,"featured_media":45214,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[154],"tags":[],"editorial-positions":[],"regions":[],"types":[],"class_list":["post-51512","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-handel-och-ekonomi"],"yoast_head":"\n