Sjukv\u00e5rdskostnaderna i EU:s medlemsl\u00e4nder har \u00f6kat fr\u00e5n att ha varit historiskt l\u00e5ga, eller obefintliga om man g\u00e5r tillbaka till Dickens England, till att nu utg\u00f6ra en betydande andel av den totala BNP:n. V\u00e4stv\u00e4rlden, med undantag f\u00f6r USA, har i allt h\u00f6gre grad \u00e5tagit sig att erbjuda befolkningen sjukv\u00e5rd till l\u00e5g eller ingen kostnad alls. <\/p>\n
I Storbritannien h\u00e4vdas det att detta berodde p\u00e5 att andra v\u00e4rldskriget ledde till ett behov f\u00f6r regeringen att ”bel\u00f6na” befolkningen f\u00f6r dess deltagande i slakten – tydligen delade inte alla Ernst J\u00fcngers uppskattning av krigens goda tid – och att ta hand om dem som skadats i kriget. Man kan f\u00f6rv\u00e4nta sig att denna dynamik, ett stort antal s\u00e5rade som hade k\u00e4mpat f\u00f6r sitt land och som f\u00f6rv\u00e4ntade sig att deras land nu skulle k\u00e4mpa f\u00f6r dem, upprepades i de flesta europeiska l\u00e4nder efter krigsslutet. <\/p>\n
Det \u00e4r en intressant f\u00f6r\u00e4ndring j\u00e4mf\u00f6rt med hur veteraner behandlades efter tidigare krig och fram till b\u00f6rjan av 1:a v\u00e4rldskriget. I samtida ber\u00e4ttelser, romaner, dikter etc. diskuteras ofta synen av den leml\u00e4stade veteranen som reducerats till en tiggare. Men vi avviker fr\u00e5n \u00e4mnet. <\/p>\n
I alla fall visar data nu att sjukv\u00e5rden f\u00f6rbrukar uppemot 10% av den nationella BNP:n i hela Europa, och trenden kommer sannolikt att bli \u00e4nnu mer destruktiv i takt med att befolkningen \u00e5ldras. I en s\u00e4llsynt omv\u00e4ndning av sin vanliga brist p\u00e5 fokus s\u00e5g EU-parlamentet detta komma f\u00f6r n\u00e4stan tre decennier sedan. I ett arbetsdokument fr\u00e5n 1998 konstaterades att medlemsstaterna redan k\u00e4mpade f\u00f6r att uppr\u00e4tth\u00e5lla kvaliteten och samtidigt h\u00e5lla kostnaderna under kontroll, och man varnade f\u00f6r att den v\u00e5rdvolym som kr\u00e4vdes ”b\u00f6rjade \u00f6verskrida resursbasen”. De skyldiga som identifierades d\u00e5 var desamma som vi pekar p\u00e5 nu: m\u00e4nniskor som lever l\u00e4ngre och f\u00f6rv\u00e4ntar sig mer av systemet n\u00e4r de blir sjuka. Tjugosju \u00e5r senare \u00e4r problemet \u00e4nnu v\u00e4rre. <\/p>\n
N\u00e4rmare hemmaplan har det irl\u00e4ndska parlamentets budgetkontor (PBO) f\u00f6rs\u00f6kt kvantifiera exakt hur illa det \u00e4r st\u00e4llt. I sitt senaste arbetsdokument, Benchmarking Public Health Spending Efficiency in Europe: A Data Envelopment Analysis (DEA) Approach, s\u00e4tter siffror p\u00e5 vad de flesta m\u00e4nniskor redan k\u00e4nner i sina ben. <\/p>\n
Irlands resultat i detta arbete placerar landet under l\u00e4nder som spenderar betydligt mindre per capita. Portugal spenderar drygt h\u00e4lften av vad Irland spenderar per person och uppn\u00e5r j\u00e4mf\u00f6rbara resultat f\u00f6r f\u00f6rv\u00e4ntad livsl\u00e4ngd. Spanien, som ligger p\u00e5 ungef\u00e4r tv\u00e5 tredjedelar av Irlands utgifter per capita, ligger \u00f6ver oss p\u00e5 flera sammansatta h\u00e4lsoindikatorer. Fr\u00e5gan \u00e4r inte om Irland spenderar tillr\u00e4ckligt. Det g\u00f6r det sj\u00e4lvklart. Fr\u00e5gan, ur allm\u00e4nhetens perspektiv, \u00e4r ”Hur mycket av den skatt jag betalar g\u00f6r saker och ting b\u00e4ttre och hur mycket dumpas bara i ett bottenl\u00f6st h\u00e5l eller s\u00e4tts i brand?” <\/p>\n
En del av svaret ligger f\u00f6rmodligen i hur h\u00e4lso- och sjukv\u00e5rden faktiskt k\u00f6per in saker. P\u00e5 Irland spenderar HSE cirka 720 miljoner euro per \u00e5r p\u00e5 inhyrd personal, en kostnad som finns av en anledning: det fasta anst\u00e4llningssystemet kan inte tills\u00e4tta tj\u00e4nster tillr\u00e4ckligt snabbt f\u00f6r att avdelningarna ska vara bemannade. Ofta kan de inte heller tills\u00e4ttas tillr\u00e4ckligt snabbt, medan inhyrd personal kan vara p\u00e5 plats, om man har tur, inom n\u00e5gra dagar. Leverans n\u00e4sta dag \u00e4r inte uteslutet. <\/p>\n
Detta inneb\u00e4r dock att inhyrd personal \u00e4r betydligt dyrare, vanligtvis med en faktor 1,5 till 2,5, \u00e4n normal personal, beroende p\u00e5 l\u00f6negrad och specialitet.<\/p>\n
Lustigt nog producerar Irland ett ganska stort antal l\u00e4kare varje \u00e5r, men vi kan helt enkelt inte beh\u00e5lla dem h\u00e4r.<\/p>\n
HSE har erk\u00e4nt detta upprepade g\u00e5nger och \u00e5tagit sig att minska byr\u00e5beroendet upprepade g\u00e5nger. Utgifterna har fortsatt att v\u00e4xa. <\/p>\n
Det som PBO:s analys f\u00e5ngar upp p\u00e5 aggregerad niv\u00e5, illustrerar dessa specifika kostnadsm\u00f6nster p\u00e5 operativ niv\u00e5. Man kommer inte upp i en effektivitet p\u00e5 0,55 genom ett enda d\u00e5ligt beslut. <\/p>\n
De n\u00e5r dit genom dussintals individuellt rimliga val som, staplade p\u00e5 varandra, i slut\u00e4ndan leder till att pengarna g\u00e5r till att h\u00e5lla systemet ig\u00e5ng snarare \u00e4n att g\u00f6ra m\u00e4nniskor b\u00e4ttre. B\u00e5de PBO och de bredare europeiska siffrorna pekar \u00e5t samma h\u00e5ll: vad l\u00e4nder spenderar och vad deras befolkningar f\u00e5r f\u00f6r det \u00e4r mycket mindre kopplat \u00e4n vad alla som betalar skatt till systemet hoppas. ”Svag relation” \u00e4r den artiga inramningen. ”Dysfunktionell” \u00e4r den mer \u00e4rliga. <\/p>\n
PBO:s m\u00e5l var relativt enkelt till sin id\u00e9 om \u00e4n inte till sitt utf\u00f6rande: att st\u00e4lla europeiska l\u00e4nder sida vid sida och m\u00e4ta hur effektivt varje land omvandlar folkh\u00e4lsoutgifter till saker som faktiskt spelar roll, som att m\u00e4nniskor lever l\u00e4ngre och blir sjuka mer s\u00e4llan. Irland j\u00e4mf\u00f6rdes med sina europeiska OECD-kollegor. <\/p>\n
I grund och botten \u00e4r Irland resultatstarkt men p\u00e5tagligt insatsintensivt. Vi f\u00e5r hyfsade resultat. Vi blir b\u00f6jda n\u00e4r vi betalar f\u00f6r dem. <\/p>\n
Men \u00e4r EU-medborgarna verkligen n\u00f6jda med sin h\u00e4lso- och sjukv\u00e5rd? Du kan f\u00f6rmodligen gissa svaret p\u00e5 den fr\u00e5gan, och inte bara f\u00f6r att de r\u00f6stber\u00e4ttigade aldrig \u00e4r n\u00f6jda med n\u00e5got annat \u00e4n att politikerna f\u00e5r s\u00e4nkta l\u00f6ner; \u00e4ven d\u00e4r kan de vara missn\u00f6jda med att nedsk\u00e4rningarna inte var st\u00f6rre. <\/p>\n
Man skulle kunna tro att om man spenderar den h\u00e4r typen av pengar skulle det \u00e5tminstone leda till att allm\u00e4nheten blir n\u00f6jd. Men s\u00e5 \u00e4r det inte. Klyftan mellan vad de europeiska regeringarna satsar p\u00e5 h\u00e4lsa och vad medborgarna upplever att de f\u00e5r tillbaka \u00e4r, milt uttryckt, betydande. <\/p>\n
Alla som har suttit i ett h\u00e4lsoutskott i n\u00e5got parlament k\u00e4nner igen den fr\u00e5ga som dominerar f\u00f6rhandlingarna, session efter session, \u00e5r efter \u00e5r: vart tar pengarna v\u00e4gen?<\/p>\n
\u00c5r 2025 f\u00f6rs\u00f6kte OECD svara direkt p\u00e5 den fr\u00e5gan genom att ta fram rapporten ”Does Healthcare Deliver? Results from the Patient-Reported Indicator Surveys (PaRIS)”. Det var ett ganska imponerande f\u00f6retag som tittade p\u00e5 tio indikatorer, i tv\u00e5 kategorier, f\u00f6r att f\u00f6rs\u00f6ka f\u00e5nga upp vad patienterna faktiskt tyckte om standarden p\u00e5 den v\u00e5rd de hade f\u00e5tt\/fick\/mottog. <\/p>\n
Generellt sett l\u00e5g OECD:s resultat ganska n\u00e4ra det som PBO fann p\u00e5 Irland. Att spendera mer pengar gick hand i hand med b\u00e4ttre fysisk h\u00e4lsa, vilket \u00e4r ungef\u00e4r lika f\u00f6rv\u00e5nande som att uppt\u00e4cka att vatten \u00e4r v\u00e5tt. Men det var d\u00e4r de goda nyheterna slutade. Patientn\u00f6jdhet, f\u00f6rtroende, om n\u00e5gon k\u00e4nde att deras l\u00e4kare och deras sjukhus faktiskt pratade med varandra – p\u00e5 alla dessa omr\u00e5den var kopplingen mellan vad ett land spenderade och vad dess inv\u00e5nare rapporterade tillbaka tunn p\u00e5 gr\u00e4nsen till meningsl\u00f6s. OECD:s egen tolkning var r\u00e4ttfram: man kan inte f\u00f6rlita sig p\u00e5 att pengar i sig kan fixa det som \u00e4r trasigt <\/p>\n
Att tv\u00e5 helt separata analyser, en irl\u00e4ndsk och en kontinental, kom fram till i stort sett samma svar \u00e4r nog inte ett bra tecken.<\/p>\n
En vanlig refr\u00e4ng fr\u00e5n m\u00e4nniskor i Irland \u00e4r att v\u00e5rdstandarden \u00e4r mycket god och att det \u00e4r tillg\u00e5ngen som \u00e4r problemet. Man skulle kunna f\u00f6rl\u00e5ta mig om jag fr\u00e5gade hur vi kan anse att v\u00e5rdstandarden \u00e4r mycket god om m\u00e4nniskor d\u00f6r i v\u00e4ntan p\u00e5 den v\u00e5rden, men jag \u00e4r en enkel journalist och inte den sortens h\u00e4lsoetiker p\u00e5 h\u00f6g niv\u00e5 som kan f\u00f6rklara f\u00f6r er hur det \u00e4r moraliskt r\u00e4tt att begr\u00e4nsa tillg\u00e5ngen till h\u00e4lso- och sjukv\u00e5rd genom att begr\u00e4nsa den privata h\u00e4lso- och sjukv\u00e5rdens m\u00f6jligheter, och d\u00e4rmed leda till att fler m\u00e4nniskor d\u00f6r av sjukdomar som kan f\u00f6rebyggas, eftersom f\u00f6rdelningen av d\u00f6dsfall skulle vara mindre beroende av inkomstniv\u00e5er. <\/p>\n
Det v\u00e4cker den intressanta fr\u00e5gan om hur vi m\u00e4ter kapacitet och ”godhet” i f\u00f6rh\u00e5llande till h\u00e4lsa – \u00e4r ett system som ger s\u00e4mre resultat \u00f6verlag, men som alla snabbt kan f\u00e5 tillg\u00e5ng till, ett b\u00e4ttre system \u00e4n ett d\u00e4r tillg\u00e5ngen \u00e4r begr\u00e4nsad men resultaten extremt goda?<\/p>\n
I USA best\u00e4mde man sig f\u00f6r att sjukv\u00e5rden var en begr\u00e4nsad resurs och att pengar skulle vara avg\u00f6rande f\u00f6r hur den skulle f\u00f6rdelas \u00f6ver en viss niv\u00e5. Detta f\u00f6rd\u00f6mdes allm\u00e4nt av europeiska politiker som om\u00e4nskligt, men \u00e4r ett system som ist\u00e4llet organiskt har vuxit fram f\u00f6r att f\u00f6rdela sjukv\u00e5rd p\u00e5 grundval av ett lotterisystem, eller den r\u00e5a turen att komma till r\u00e4tt offentligt sjukhus, faktiskt det mest humana? <\/p>\n
Som en parentes vill jag p\u00e5peka att Irlands speciella version av detta problem \u00e4r s\u00e4rskilt absurd eftersom de tv\u00e5 niv\u00e5erna ofta verkar i samma byggnad. Samma konsult som tar emot en offentlig patient efter fjorton m\u00e5naders v\u00e4ntan kommer att ta emot en privat patient p\u00e5 samma sjukhus f\u00f6ljande tisdag. Den v\u00e5rd som ges \u00e4r i m\u00e5nga fall kliniskt identisk. Det som skiljer sig \u00e5t \u00e4r k\u00f6n. Vi ransonerar i grund och botten produkten efter inkomst, samtidigt som vi artigt kan h\u00e4vda att vi inte g\u00f6r n\u00e5got s\u00e5dant. <\/p>\n
B\u00e5da \u00e4r system som utformats enligt urvalsprincipen – vi har inte tillr\u00e4ckligt av n\u00e5got och m\u00e4nniskor vill desperat ha det – i vissa fall kommer det att vara det som m\u00e4nniskor vill ha mer \u00e4n n\u00e5got annat. Amerikanerna best\u00e4mde sig f\u00f6r att de beh\u00f6vde en sorteringsmetod som var, l\u00e5t oss vara \u00e4rliga, extremt amerikansk och f\u00f6rmodligen f\u00e4rgad av deras egen speciella syn p\u00e5 den protestantiska arbetsetiken. I Europa talade man i st\u00e4llet om plikt, ansvar och bel\u00f6ning. Men incitament spelar roll, och det amerikanska systemet, \u00e4ven om det \u00e4r ett problem om man \u00e4r fattig, drar b\u00e5de till sig l\u00e4kare och medicinsk utrustning i absolut v\u00e4rldsklass, samtidigt som det effektivt subventionerar globala medicinska och sjukv\u00e5rdsproblem p\u00e5 grund av sin vilja att spendera obscena summor pengar p\u00e5 sjukv\u00e5rd. <\/p>\n
Den sista punkten \u00e4r v\u00e4rd att notera med tanke p\u00e5 den nuvarande administrationen och dess l\u00f6ften om att s\u00e4nka sjukv\u00e5rdskostnaderna i USA. I Europa har man antagit att detta kommer att g\u00e5 om intet p\u00e5 grund av deras tullpolitik och att kostnaderna kommer att f\u00f6ras \u00f6ver p\u00e5 den amerikanska patienten. Det \u00e4r m\u00f6jligt, men med tanke p\u00e5 hur stor del av den amerikanska h\u00e4lsov\u00e5rdsmarknaden och priserna som ligger inom administrationens r\u00e4ckh\u00e5ll \u00e4r det f\u00f6rmodligen mer sannolikt att h\u00e4lsov\u00e5rdsf\u00f6retagen i st\u00e4llet kommer att h\u00f6ja priserna i resten av v\u00e4rlden, samtidigt som de beh\u00e5ller konkurrenskraftig tillg\u00e5ng till de amerikanska h\u00e4lsov\u00e5rdsmarknaderna, snarare \u00e4n att riskera att inte bli konkurrenskraftiga eller att begr\u00e4nsas av administrationen. <\/p>\n
Om s\u00e5 sker kan man f\u00f6rv\u00e4nta sig att de europeiska sjukv\u00e5rdskostnaderna kommer att \u00f6ka avsev\u00e4rt, och detta vid en tidpunkt d\u00e5 de europeiska l\u00e4nderna inte \u00e4r v\u00e4l rustade f\u00f6r att absorbera exploderande sjukv\u00e5rdskostnader.<\/p>\n
Inget av detta faller heller j\u00e4mnt. Om du \u00e4r fattigare blir du sjukare tidigare. Och n\u00e4r du f\u00e5r samma sjukdom som n\u00e5gon med mer pengar \u00e4r det mindre sannolikt att du \u00e5terh\u00e4mtar dig lika bra fr\u00e5n den. Hela utg\u00e5ngspunkten f\u00f6r den offentliga sjukv\u00e5rden \u00e4r att du inte ska g\u00e5 i konkurs eller d\u00f6 av sjukdom p\u00e5 grund av ditt postnummer. Data tyder p\u00e5 att premissen inte \u00f6verlever i kontakt med verkligheten. Och syftet med en sak \u00e4r i grund och botten vad den g\u00f6r, vilket resultat den ger. <\/p>\n
Om inte patienten \u00e4r den som i f\u00f6rsta hand gynnas av alla dessa utgifter, vem \u00e4r det d\u00e5?<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Sjukv\u00e5rdskostnaderna i EU:s medlemsl\u00e4nder har \u00f6kat fr\u00e5n att ha varit historiskt l\u00e5ga, eller obefintliga om man g\u00e5r tillbaka till Dickens England, till att nu utg\u00f6ra en betydande andel av den totala BNP:n. V\u00e4stv\u00e4rlden, med undantag f\u00f6r USA, har i allt h\u00f6gre grad \u00e5tagit sig att erbjuda befolkningen sjukv\u00e5rd till l\u00e5g eller ingen kostnad alls. I […]<\/p>\n","protected":false},"author":68,"featured_media":49821,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[197],"tags":[],"editorial-positions":[],"regions":[],"types":[453],"class_list":["post-51835","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-halsa","types-opinion-sv"],"yoast_head":"\n