Ett n\u00e4tverk av utlandsfinansierade milj\u00f6organisationer har st\u00e4llt in siktet p\u00e5 Rum\u00e4niens dammar, med budgetar som uppg\u00e5r till tiotals miljoner euro och minst \u00e5tta strukturer redan p\u00e5 m\u00e5llistan. Kampanjen kommer vid s\u00e4msta t\u00e4nkbara tidpunkt: knappt hundra kilometer fr\u00e5n Bukarest har den kontrollerade t\u00f6mningen av en enda stor reservoar lett till att tiotusentals m\u00e4nniskor har varit utan dricksvatten i sex m\u00e5nader. Rum\u00e4nien beh\u00f6ver inte f\u00f6rest\u00e4lla sig vad som h\u00e4nder n\u00e4r man g\u00f6r ingrepp i en damm. Landet lever med det. <\/p>\n
Den drivande kraften \u00e4r en koalition som kallas ”Dam Removal Europe”, som samordnas av WWF Nederl\u00e4nderna och st\u00f6ds av Open Rivers Programme. Deras nya regionala projekt, ”Expanding dam dismantling: an implementation plan for Southeast Europe”, inleds med en budget p\u00e5 1,2 miljoner euro, och utg\u00e5ngspunkten \u00e4r att Rum\u00e4nien och Balkan har ”halkat efter” resten av kontinenten n\u00e4r det g\u00e4ller att riva ut barri\u00e4rer ur floder. Aktivister har enligt uppgift redan flaggat f\u00f6r \u00e5tta rum\u00e4nska dammar, varav fyra ska rivas under 2024 och 2025. EU:s bredare ambition, som skrivits in i unionens m\u00e5l f\u00f6r biologisk m\u00e5ngfald, \u00e4r 25 000 kilometer barri\u00e4rfria floder till 2030. <\/p>\n
Den nationella vattenmyndigheten Apele Rom\u00e2ne insisterar p\u00e5 att det inte finns n\u00e5gon europeisk order om att riva strategiska dammar, och att den ofta citerade siffran ”1,2 miljoner barri\u00e4rer” till \u00f6verv\u00e4gande del avser sm\u00e5, f\u00f6r\u00e5ldrade f\u00f6rd\u00e4mningar snarare \u00e4n j\u00e4ttar som Por\u021bile de Fier, Bicaz, Vidraru eller Paltinu. Det \u00e4r sant p\u00e5 papperet. I praktiken har faran i Rum\u00e4nien aldrig varit en rivningsorder fr\u00e5n Bryssel. Faran ligger i r\u00e4ttssalen. Dammen vid R\u0103stoli\u021ba \u00e4r till 90 procent f\u00e4rdigbyggd och har aldrig producerat en enda kilowatt\/timme, eftersom den i \u00e5rtionden frystes av r\u00e4ttsliga utmaningar fr\u00e5n milj\u00f6grupper. Man beh\u00f6ver inte spr\u00e4nga en damm f\u00f6r att neutralisera den. Det r\u00e4cker med att processa tills pengarna tar slut. <\/p>\n
I augusti 2025 inledde Hidroelectrica den f\u00f6rsta fullst\u00e4ndiga nedtappningen i Vidrarus cirka 60-\u00e5riga historia. Det var inte en NGO-aktion, utan en planerad modernisering p\u00e5 188 miljoner euro av ett av landets viktigaste vattenkraftskomplex. Den var noggrann, godk\u00e4nd och \u00e5tf\u00f6ljd av \u00e5ratal av tillst\u00e5nd. \u00c4nd\u00e5 gick det illa f\u00f6r de m\u00e4nniskor som bor nedanf\u00f6r dammen. I november 2025 f\u00f6rklarades vattnet som levererades till Curtea de Arge\u0219 och grannkommunerna Valea Danului, Valea Ia\u0219ului och B\u0103icule\u0219ti (tillsammans cirka 40 000 inv\u00e5nare) inte l\u00e4ngre vara drickbart. De kontrollerade utsl\u00e4ppen hade lett till att grumligheten i r\u00e5vattnet var l\u00e5ngt h\u00f6gre \u00e4n vad reningsverket i Cerbureni, som byggdes 1973 och var avsett f\u00f6r klart vatten, kunde hantera. Folkh\u00e4lsoinspekt\u00f6rer hittade sedan farliga bakterier som clostridium och intestinala enterokocker i systemet, och ett varningstillst\u00e5nd utlystes. Sex m\u00e5nader senare \u00e4r krisen fortfarande inte \u00f6ver. Inv\u00e5narna k\u00f6ar vid k\u00e4llorna och vid de cirka 20 vattenbeh\u00e5llare som staden har st\u00e4llt ut, priserna p\u00e5 flaskvatten har skjutit i h\u00f6jden och en teknisk rapport ska ha visat att stationens bass\u00e4nger med filtrerat vatten inte har rengjorts eller desinficerats p\u00e5 cirka tv\u00e5 decennier. Borgm\u00e4starens egen sammanfattning var krass: ingen visste vad som v\u00e4ntade n\u00e4r man v\u00e4l b\u00f6rjade sl\u00e4ppa ut vattnet ur sj\u00f6n. <\/p>\n
Detta \u00e4r den avg\u00f6rande punkten, och det \u00e4r en punkt som ingen faktagranskning kan vifta bort. Vidraru var en kontrollerad operation som drevs av operat\u00f6ren sj\u00e4lv, med milj\u00f6tillst\u00e5nd och en fast tidtabell, och \u00e4nd\u00e5 avbr\u00f6ts tillg\u00e5ngen till rent vatten f\u00f6r 40 000 m\u00e4nniskor under ett halv\u00e5r. F\u00f6rest\u00e4ll dig nu att logiken i r\u00f6relsen f\u00f6r borttagande av dammar till\u00e4mpas permanent: barri\u00e4rer tas bort f\u00f6r gott, reservoarer t\u00f6ms inte f\u00f6r underh\u00e5ll utan av princip, bufferten mellan en flods hum\u00f6r och st\u00e4derna nedanf\u00f6r den \u00e4r helt enkelt borta. <\/p>\n
Rum\u00e4nien f\u00f6ljer en v\u00e4g som Spanien gick f\u00f6r flera \u00e5r sedan. Spanien blev Europas m\u00e4stare p\u00e5 att ta bort dammar och monterade ner 108 barri\u00e4rer 2021, ytterligare 133 2022 och totalt l\u00e5ngt \u00f6ver 200 f\u00f6r\u00e5ldrade dammar och f\u00f6rd\u00e4mningar. Ett rekord som hyllas som ett ekologiskt framsteg. I oktober 2024 dr\u00e4nkte stormsystemet DANA Valenciaregionen och d\u00f6dade mer \u00e4n 200 m\u00e4nniskor i n\u00e5gra av de d\u00f6dligaste \u00f6versv\u00e4mningarna som landet n\u00e5gonsin sk\u00e5dat. En rasande nationell diskussion f\u00f6ljde: hade en kultur som behandlade dammar som skurkar och f\u00f6respr\u00e5kade ”vilda” floder i tysthet nedv\u00e4rderat det oglamor\u00f6sa arbete som barri\u00e4rer utf\u00f6r: att bromsa vatten, k\u00f6pa tid, skydda st\u00e4der?
\nSpanska faktagranskare och vattenmyndigheter avvisar varje direkt orsakssamband och h\u00e4vdar att de rivna strukturerna var mindre f\u00f6rd\u00e4mningar som inte kunde reglera en \u00f6versv\u00e4mning av den omfattningen. De kan ha r\u00e4tt om dessa specifika barri\u00e4rer. Men den djupare l\u00e4rdomen kvarst\u00e5r: en kontinent som av ideologiska sk\u00e4l har best\u00e4mt sig f\u00f6r att dammar \u00e4r hinder kommer vid varje n\u00e4ra \u00f6gat att v\u00e4lja att riva dem, och vatten f\u00f6rhandlar inte med ideologier. Dammar, som rum\u00e4nska ingenj\u00f6rer st\u00e4ndigt upprepar, g\u00f6r tv\u00e5 viktiga jobb samtidigt: de genererar kraft och de h\u00e5ller tillbaka katastrofer. <\/p>\n
Rum\u00e4nien st\u00e5r nu precis d\u00e4r Spanien en g\u00e5ng stod, men med ett f\u00e4rskare s\u00e5r. Det \u00e4r ett land som redan har f\u00f6rlorat hundratals miljoner i EU:s \u00e5terh\u00e4mtningsfonder f\u00f6r att man inte har \u00e5terst\u00e4llt sina dammar, som har sett R\u0103stoli\u021ba rosta i en generation och som just nu transporterar dricksvatten i containrar till 40 000 m\u00e4nniskor eftersom en reservoar s\u00e4nktes under kontrollerade former. <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Ett n\u00e4tverk av utlandsfinansierade milj\u00f6organisationer har st\u00e4llt in siktet p\u00e5 Rum\u00e4niens dammar, med budgetar som uppg\u00e5r till tiotals miljoner euro och minst \u00e5tta strukturer redan p\u00e5 m\u00e5llistan. Kampanjen kommer vid s\u00e4msta t\u00e4nkbara tidpunkt: knappt hundra kilometer fr\u00e5n Bukarest har den kontrollerade t\u00f6mningen av en enda stor reservoar lett till att tiotusentals m\u00e4nniskor har varit utan […]<\/p>\n","protected":false},"author":79,"featured_media":56765,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[262,235],"tags":[],"editorial-positions":[],"regions":[],"types":[],"class_list":["post-56952","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-juridisk","category-miljo"],"yoast_head":"\n