Det \u00e4r inte slutet p\u00e5 Green Deal. Men n\u00e5got har uppenbarligen f\u00f6r\u00e4ndrats i Bryssel. <\/p>\n
Efter flera \u00e5r d\u00e5 Europas klimatm\u00e5l verkade n\u00e4stan helt immuna mot varje seri\u00f6s diskussion om de ekonomiska och sociala kostnaderna f\u00f6r omst\u00e4llningen, b\u00f6rjar nu Europeiska kommissionen ta h\u00e4nsyn till ett begrepp som alltf\u00f6r l\u00e4nge har h\u00e5llits utanf\u00f6r debatten: konkurrenskraft.<\/p>\n
Det tydligaste tecknet kom den 17 juli, d\u00e5 kommissionen lade fram en omfattande \u00f6versyn av EU:s utsl\u00e4ppshandelssystem \u2013 den mekanism som inneb\u00e4r att elproducenter, tung industri, flygbolag och rederier m\u00e5ste betala f\u00f6r sina koldioxidutsl\u00e4pp.<\/p>\n
Klimatm\u00e5let f\u00f6rblir formellt of\u00f6r\u00e4ndrat. Europeiska unionen str\u00e4var fortfarande efter en minskning av nettoutsl\u00e4ppen av v\u00e4xthusgaser med 90 procent fram till 2040 j\u00e4mf\u00f6rt med 1990 \u00e5rs niv\u00e5er, som ett steg p\u00e5 v\u00e4gen mot klimatneutralitet senast 2050. Det som d\u00e4remot f\u00f6r\u00e4ndras \u00e4r den v\u00e4g som Bryssel avser att f\u00f6lja. <\/p>\n
Enligt kommissionens f\u00f6rslag skulle den \u00e5rliga minskningen av antalet utsl\u00e4ppsr\u00e4tter som finns tillg\u00e4ngliga p\u00e5 marknaden avta avsev\u00e4rt. Minskningstakten skulle sjunka fr\u00e5n nuvarande 4,3 procent till 3,7 procent \u00e5r 2031 och d\u00e4refter till 1,7 procent \u00e5r 2036. Tung industri, s\u00e5som st\u00e5l- och cementindustrin, skulle ocks\u00e5 beh\u00e5lla sina kostnadsfria koldioxidutsl\u00e4ppsr\u00e4tter under en l\u00e4ngre tid, och avvecklingen av dessa skulle f\u00f6rl\u00e4ngas till 2038. <\/p>\n
Dessa siffror kan verka mycket tekniska. Ur politisk synvinkel ger de dock en mycket bredare bild. <\/p>\n
Under m\u00e5nga \u00e5r var den europeiska strategin relativt enkel: genom att gradvis h\u00f6ja kostnaderna f\u00f6r koldioxidutsl\u00e4pp skulle f\u00f6retagen tvingas p\u00e5skynda sin \u00f6verg\u00e5ng till renare teknik. Problemet \u00e4r att resten av v\u00e4rlden inte stod stilla medan Europa utformade allt mer ambiti\u00f6sa klimatregler. <\/p>\n
Europeiska tillverkare konkurrerar med f\u00f6retag i USA, som i allm\u00e4nhet gynnas av billigare energi, samt med kinesiska konkurrenter som st\u00f6ds av en kraftfull industripolitik, enorma stordriftsf\u00f6rdelar och, i m\u00e5nga fall, mindre str\u00e4nga milj\u00f6krav.<\/p>\n
Konsekvenserna blir allt sv\u00e5rare att bortse fr\u00e5n. Klimatambitionerna kan endast vara ekonomiskt h\u00e5llbara om de europeiska f\u00f6retagen \u00e4ven i forts\u00e4ttningen kan producera, investera och syssels\u00e4tta arbetskraft i Europa. <\/p>\n
Kommissionen sj\u00e4lv erk\u00e4nner nu \u00f6ppet problemet. Vid presentationen av sin nya elektrifieringsstrategi den 17 juli h\u00e4nvisade man i Bryssel uttryckligen till ett \u201df\u00f6r\u00e4nderligt geopolitiskt och ekonomiskt sammanhang\u201d som kr\u00e4ver att utsl\u00e4ppshandelssystemet (ETS) moderniseras, och placerade konkurrenskraft, utfasning av fossila br\u00e4nslen och europeiskt oberoende inom samma politiska ramverk. Kommissionen erk\u00e4nde ocks\u00e5 grundl\u00e4ggande strukturella problem: el kan fortfarande kosta ungef\u00e4r tre g\u00e5nger s\u00e5 mycket som gas, n\u00e4tanslutningar kan ta flera \u00e5r och m\u00e5nga rena tekniker har sv\u00e5rt att n\u00e5 kommersiell skala. <\/p>\n
Det \u00e4r h\u00e4r som klimatpolitiken slutar att enbart vara en milj\u00f6fr\u00e5ga och ist\u00e4llet blir en fr\u00e5ga om industriell och geopolitisk makt.<\/p>\n
Att st\u00e4nga en fabrik i Lombardiet, Tyskland eller Polen kan minska de utsl\u00e4pp som registreras inom Europeiska unionen. Men om Europa sedan importerar samma st\u00e5l, kemikalier eller industriprodukter fr\u00e5n l\u00e4nder med mindre str\u00e4nga milj\u00f6krav blir den globala milj\u00f6vinsten betydligt mindre uppenbar. <\/p>\n
Europa riskerar att exportera inte bara sina utsl\u00e4pp, utan \u00e4ven sina fabriker, sin tekniska expertis, sina investeringar och sina arbetstillf\u00e4llen.<\/p>\n
Det \u00e4r just den kritiken som konservativa krafter och flera nationella regeringar har framf\u00f6rt i \u00e5ratal. Det som har f\u00f6r\u00e4ndrats \u00e4r att dessa argument inte l\u00e4ngre \u00e4r begr\u00e4nsade till de politiska ytterkanterna i Bryssel. De f\u00e5r allt st\u00f6rre inflytande p\u00e5 det europeiska beslutsfattandet i dess k\u00e4rna. <\/p>\n
De europeiska konservativa och reformisterna har varit s\u00e4rskilt h\u00f6gljudda.<\/p>\n
Dagen f\u00f6re kommissionens tillk\u00e4nnagivande beskrev Alexandr Vondra, ECR-gruppens samordnare i Europaparlamentets milj\u00f6utskott, \u00f6versynen av utsl\u00e4ppshandelssystemet (ETS) som ett test p\u00e5 om Bryssel \u00e4ntligen var berett att erk\u00e4nna den \u201dgeopolitiska och ekonomiska verklighet som den europeiska industrin st\u00e5r inf\u00f6r\u201d.<\/p>\n
Vondra efterlyste att avvecklingen av de kostnadsfria utsl\u00e4ppsr\u00e4tterna skulle stoppas eller bromsas avsev\u00e4rt f\u00f6r sektorer d\u00e4r omst\u00e4llningen till ett koldioxidfritt samh\u00e4lle fortfarande \u00e4r s\u00e4rskilt sv\u00e5r. Hans huvudargument var otvetydigt: \u201dEuropas klimatpolitik f\u00e5r inte ske p\u00e5 bekostnad av industrins konkurrenskraft\u201d. <\/p>\n
Det handlar inte om att Europa ska \u00f6verge sina milj\u00f6m\u00e5l. Det handlar om att milj\u00f6politiken inte f\u00e5r leda till ett resultat d\u00e4r utsl\u00e4ppen bara flyttas utomlands samtidigt som den europeiska industrikapaciteten f\u00f6rsvinner. <\/p>\n
N\u00e5gra dagar tidigare hade den tidigare polska premi\u00e4rministern och ECR-ledamoten i Europaparlamentet, Beata Szyd\u0142o, gjort samma koppling mellan klimatlagstiftning och ekonomisk styrka under debatten i Europaparlamentet om prioriteringarna f\u00f6r det nya irl\u00e4ndska ordf\u00f6randeskapet i r\u00e5det.<\/p>\n
F\u00f6r Szyd\u0142o utgjorde den kommande \u00f6versynen av utsl\u00e4ppshandelssystemet (ETS) ett avg\u00f6rande test p\u00e5 om den europeiska ekonomin \u00e4ntligen skulle kunna \u201dbreda ut sina vingar och bli konkurrenskraftig\u201d ist\u00e4llet f\u00f6r att h\u00e4mmas av regler som EU sj\u00e4lv har utformat.<\/p>\n
Andra medlemmar i gruppen gick \u00e4nnu l\u00e4ngre. Den italienske ECR-ledamoten Stefano Cavedagna beskrev utsl\u00e4ppshandelssystemet (ETS) som en symbol f\u00f6r de \u00f6verdrivna regleringar som har skadat Europas konkurrenskraft, medan den polske ledamoten Bogdan Rzo\u0144ca reducerade debatten till en medvetet tydlig prioritering: energi, h\u00e4vdade han, m\u00e5ste f\u00f6rst och fr\u00e4mst vara \u00f6verkomlig f\u00f6r f\u00f6retagare och f\u00f6rst d\u00e4refter milj\u00f6v\u00e4nlig. <\/p>\n
Bakom koldioxidmarknaden d\u00f6ljer sig ocks\u00e5 en mer \u00f6vergripande energifr\u00e5ga.<\/p>\n
Kommissionen vill att Europa ska \u00f6ka elens betydelse avsev\u00e4rt inom transport, uppv\u00e4rmning och industri. Den nya handlingsplanen syftar till att \u00f6ka elens andel av den slutliga energif\u00f6rbrukningen fr\u00e5n dagens cirka 23 procent till 46 procent \u00e5r 2040. Bryssel uppskattar att en \u00f6kad elektrifiering p\u00e5 sikt skulle kunna minska EU:s import av fossila br\u00e4nslen med 260 miljarder euro per \u00e5r. <\/p>\n
Men \u00e4ven h\u00e4r h\u00e4vdar ECR att m\u00e5l inte kan ers\u00e4tta infrastruktur.<\/p>\n
Daniel Obajtek, gruppens samordnare i Europaparlamentets utskott f\u00f6r industri och energi, har varnat f\u00f6r att h\u00f6jda elektrifieringsm\u00e5l utan tillr\u00e4cklig produktionskapacitet, lagringskapacitet och eln\u00e4t helt enkelt skulle leda till \u00f6kade kostnader f\u00f6r f\u00f6retag och hush\u00e5ll. Han har efterlyst incitament i st\u00e4llet f\u00f6r obligatoriska m\u00e5l och att de nationella regeringarna ska beh\u00e5lla kontrollen \u00f6ver sina energimixar. <\/p>\n
Vondra har kopplat samma debatt till en annan fr\u00e5ga som blir allt sv\u00e5rare f\u00f6r Bryssel att undvika: k\u00e4rnkraft. \u201dDet kan inte finnas n\u00e5gon trov\u00e4rdig elektrifieringsstrategi utan k\u00e4rnkraft\u201d, h\u00e4vdade han och efterlyste enklare investeringar i nya reaktorer samt f\u00e4rre europeiska regleringshinder f\u00f6r finansiering av k\u00e4rnkraft. <\/p>\n
Sammantaget skisserar dessa st\u00e5ndpunkter en alternativ strategi j\u00e4mf\u00f6rt med den ursprungliga filosofin bakom Green Deal: utfasningen av fossila br\u00e4nslen f\u00f6rblir ett m\u00e5l, men det m\u00e5ste f\u00f6renas med teknisk neutralitet, \u00f6verkomliga energipriser, nationella f\u00f6rh\u00e5llanden och bevarandet av Europas industriella bas.<\/p>\n
Och nu g\u00e5r \u00e4ven Bryssel, \u00e5tminstone delvis, i den riktningen.<\/p>\n
Den f\u00f6reslagna reformen av utsl\u00e4ppshandelssystemet (ETS) inneb\u00e4r inte bara att vissa av systemets krav mildras. Den syftar ocks\u00e5 till att omvandla koldioxidpriss\u00e4ttningen till ett mer uttryckligt instrument f\u00f6r industripolitiken. Kommissionen vill att h\u00e4lften av de framtida int\u00e4kterna fr\u00e5n ETS ska g\u00e5 till att st\u00f6dja den inhemska industrin, medan tiotals miljarder euro skulle avs\u00e4ttas f\u00f6r att finansiera renare teknik och industriella investeringar. F\u00f6retag som erh\u00e5ller vissa f\u00f6rm\u00e5ner skulle i sin tur \u00e5l\u00e4ggas att g\u00f6ra konkreta investeringar i utfasning av fossila br\u00e4nslen. <\/p>\n
Filosofin h\u00e5ller d\u00e4rf\u00f6r p\u00e5 att f\u00f6r\u00e4ndras.<\/p>\n
I st\u00e4llet f\u00f6r att n\u00e4stan uteslutande f\u00f6rlita sig p\u00e5 att g\u00f6ra koldioxidintensiv produktion dyrare tvingas EU i allt h\u00f6gre grad att st\u00e4lla sig fr\u00e5gan hur ren produktion faktiskt kan bli ekonomiskt l\u00f6nsam p\u00e5 europeisk mark.<\/p>\n
Denna distinktion \u00e4r viktig.<\/p>\n
En klimatpolitik som enbart bygger p\u00e5 f\u00f6rbud, tidsfrister och h\u00f6gre kostnader kan visserligen minska de europeiska utsl\u00e4ppen p\u00e5 papperet, men samtidigt f\u00f6rsvaga den produktionskapacitet som kr\u00e4vs f\u00f6r att finansiera och driva sj\u00e4lva omst\u00e4llningen. En klimatpolitik som \u00e4r integrerad i en verklig industriell strategi har st\u00f6rre m\u00f6jligheter att uppn\u00e5 b\u00e5da m\u00e5len. <\/p>\n
F\u00f6r\u00e4ndringen \u00e4r ocks\u00e5 betydelsefull eftersom den konservativa kritiken mot Green Deal inte l\u00e4ngre enbart utg\u00f6r en extern attack mot den europeiska konsensusen. Delar av denna kritik h\u00e5ller gradvis p\u00e5 att bli en del av sj\u00e4lva konsensusen. <\/p>\n
Konkurrenskraft, energipriser, strategisk sj\u00e4lvst\u00e4ndighet, teknisk neutralitet och risken f\u00f6r avindustrialisering har blivit en del av ordf\u00f6rr\u00e5det i Bryssel. Den europeiska debatten handlar inte l\u00e4ngre enbart om hur snabbt utsl\u00e4ppen kan minskas, utan om huruvida Europa fortfarande kommer att ha en konkurrenskraftig industriell ekonomi n\u00e4r den processen \u00e4r avslutad. <\/p>\n
Striden \u00e4r l\u00e5ngt ifr\u00e5n \u00f6ver.<\/p>\n
Kommissionens f\u00f6rslag till utsl\u00e4ppshandelssystem m\u00e5ste fortfarande f\u00f6rhandlas fram med Europaparlamentet och medlemsstaterna, och flera regeringar och politiska grupper kommer sannolikt att kr\u00e4va ytterligare \u00e4ndringar. Samtidigt kommer milj\u00f6organisationer och delar av den europeiska v\u00e4nstern att h\u00e4vda att en uppmjukning av systemet riskerar att undergr\u00e4va ett av EU:s mest effektiva verktyg f\u00f6r att minska utsl\u00e4ppen av v\u00e4xthusgaser. <\/p>\n
Den kritiken kan inte bara avf\u00e4rdas. Utsl\u00e4ppshandelssystemet (ETS) har spelat en betydande roll f\u00f6r att minska utsl\u00e4ppen inom de sektorer som det omfattar. Den egentliga fr\u00e5gan \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r inte om koldioxidpriss\u00e4ttning fungerar, utan om ett system som utformades under en annan ekonomisk era fortfarande \u00e4r h\u00e5llbart n\u00e4r Europa st\u00e5r inf\u00f6r h\u00f6ga energikostnader, h\u00e5rd industriell konkurrens fr\u00e5n Kina, f\u00f6rnyad amerikansk ekonomisk nationalism och v\u00e4xande oro \u00f6ver sitt strategiska beroende av utl\u00e4ndska makter. <\/p>\n
Europa har inte \u00f6vergett den gr\u00f6na \u00f6verenskommelsen.<\/p>\n
Det man nu b\u00f6rjar fr\u00e5ng\u00e5 \u00e4r antagandet att milj\u00f6m\u00e4ssiga ambitioner kan skiljas fr\u00e5n ekonomisk makt.<\/p>\n
Under m\u00e5nga \u00e5r har man i den europeiska debatten ofta betraktat konkurrenskraften som n\u00e5got som automatiskt skulle f\u00f6lja i sp\u00e5ren av den gr\u00f6na omst\u00e4llningen. I dag inser man i Bryssel att det \u00e4r tv\u00e4rtom: utan en konkurrenskraftig industri, prisv\u00e4rd energi och teknisk kapacitet kanske det inte blir n\u00e5gon h\u00e5llbar gr\u00f6n omst\u00e4llning alls. <\/p>\n
En strategi som leder till avindustrialisering i Europa, \u00f6kat beroende av utl\u00e4ndsk teknik och \u00f6kad import fr\u00e5n mer koldioxidintensiva ekonomier skulle inte bara vara ett ekonomiskt misslyckande. Det skulle vara en milj\u00f6m\u00e4ssig mots\u00e4gelse. <\/p>\n
Och kanske \u00e4r det just den f\u00f6r\u00e4ndringen som \u00e4r den viktigaste av alla som just nu sker i Bryssel.<\/p>\n
Europas industriella verklighet har \u00e4ntligen f\u00e5tt en plats i niv\u00e5 med dess klimatambitioner.<\/strong><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Det \u00e4r inte slutet p\u00e5 Green Deal. Men n\u00e5got har uppenbarligen f\u00f6r\u00e4ndrats i Bryssel. Efter flera \u00e5r d\u00e5 Europas klimatm\u00e5l verkade n\u00e4stan helt immuna mot varje seri\u00f6s diskussion om de ekonomiska och sociala kostnaderna f\u00f6r omst\u00e4llningen, b\u00f6rjar nu Europeiska kommissionen ta h\u00e4nsyn till ett begrepp som alltf\u00f6r l\u00e4nge har h\u00e5llits utanf\u00f6r debatten: konkurrenskraft. Det tydligaste […]<\/p>\n","protected":false},"author":91,"featured_media":59586,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[154,235],"tags":[],"editorial-positions":[],"regions":[],"types":[],"class_list":["post-59785","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-handel-och-ekonomi","category-miljo"],"yoast_head":"\n