I \u00e5ratal har Europa str\u00e4vat efter att bli v\u00e4rldens ledande regleringsmakt inom artificiell intelligens. Den 30 juli tog Bryssel \u00e4ntligen ett steg mot att \u00e4ven bli en teknologisk stormakt. <\/p>\n
Europeiska kommissionen har utlyst en ans\u00f6kningsomg\u00e5ng f\u00f6r att etablera upp till sju AI-gigafabriker \u00f6ver hela kontinenten. Initiativet kan mobilisera omkring 10 miljarder euro i europeiska och nationella medel, med m\u00e5let att locka till sig ytterligare minst 20 miljarder euro i privata investeringar. De nya anl\u00e4ggningarna kommer att kombinera avancerade processorer, molnteknologi, programvara, h\u00f6ghastighetsuppkoppling och datacenter, vilket g\u00f6r det m\u00f6jligt f\u00f6r europeiska f\u00f6retag och forskare att tr\u00e4na de mest sofistikerade modellerna f\u00f6r artificiell intelligens. <\/p>\n
Det \u00e4r goda nyheter. Men det \u00e4r ocks\u00e5 ett erk\u00e4nnande av hur mycket tid Europa har f\u00f6rlorat. <\/p>\n
Medan USA byggde upp globala plattformar och Kina utvecklade ett industriellt ekosystem som st\u00f6ddes av enorma offentliga och privata investeringar, \u00e4gnade Europeiska unionen en stor del av sin energi \u00e5t reglering. Med AI-lagen visade Bryssel att man visste hur artificiell intelligens borde regleras redan innan man hade visat att europeiska f\u00f6retag var kapabla att utveckla och kommersialisera den i stor skala. <\/p>\n
Gigafabrikerna inneb\u00e4r d\u00e4rf\u00f6r en n\u00f6dv\u00e4ndig kurs\u00e4ndring. Europa b\u00f6rjar inse att teknisk suver\u00e4nitet inte kan skapas genom ett direktiv. Den m\u00e5ste underst\u00f6djas av kapital, infrastruktur, energi, forskning och produktionskapacitet. <\/p>\n
Inom denna sektor kan svaret dock inte enbart vara en \u00e5terg\u00e5ng till nationalstaten. Inget europeiskt land har, p\u00e5 egen hand, den finansiella, industriella och datatekniska kapacitet som kr\u00e4vs f\u00f6r att konkurrera med USA och Kina. Inte ens Tyskland eller Frankrike kan p\u00e5 egen hand bygga upp en komplett f\u00f6rs\u00f6rjningskedja f\u00f6r artificiell intelligens, finansiera den infrastruktur som kr\u00e4vs f\u00f6r de mest avancerade modellerna och skapa en marknad som \u00e4r j\u00e4mf\u00f6rbar i storlek med den amerikanska eller kinesiska. <\/p>\n
Den europeiska dimensionen \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r inte ett hinder som m\u00e5ste \u00f6vervinnas, utan en strategisk n\u00f6dv\u00e4ndighet.<\/p>\n
Den egentliga fr\u00e5gan \u00e4r inte om Bryssel b\u00f6r samordna investeringarna. Fr\u00e5gan \u00e4r snarare vilket slags Europa som b\u00f6r g\u00f6ra det. Valet st\u00e5r mellan ett Europa som kan agera som en maktfaktor och koncentrera resurser till avg\u00f6rande sektorer, och ett Europa som enbart fungerar som en f\u00f6rvaltningsmyndighet och centraliserar regler utan att centralisera ekonomisk styrka eller industriell kapacitet. <\/p>\n
Gigafabrikerna skulle kunna utg\u00f6ra ett steg mot den f\u00f6rsta modellen. Datorprestanda, tillg\u00e5ng till halvledare, avancerad forskning, teknisk s\u00e4kerhet och kapitalmarknaderna kr\u00e4ver alla en kontinental skala. Detta \u00e4r omr\u00e5den d\u00e4r en uppsplittring mellan 27 nationella strategier skulle d\u00f6ma Europa till irrelevans. <\/p>\n
Att centralisera resurserna f\u00e5r dock inte inneb\u00e4ra att den tekniska utvecklingen planeras helt och h\u00e5llet uppifr\u00e5n. Kommissionen b\u00f6r skapa f\u00f6ruts\u00e4ttningar d\u00e4r f\u00f6retag, universitet och investerare kan konkurrera, snarare \u00e4n att byr\u00e5kratiskt besluta vilka tekniker eller industriella modeller som ska dominera. <\/p>\n
De nya anl\u00e4ggningarna m\u00e5ste placeras d\u00e4r det redan finns energi, n\u00e4tverk, vetenskaplig expertis och f\u00f6retag som kan utnyttja dem. Om projekten ist\u00e4llet v\u00e4ljs ut utifr\u00e5n geografisk balans, politisk f\u00f6rdelning av medel eller kompensation mellan regeringar, riskerar gigafabrikerna att bli kostsamma monument \u00f6ver europeisk ineffektivitet. <\/p>\n
Det finns ocks\u00e5 en mots\u00e4ttning som Bryssel inte kan bortse fr\u00e5n. AMD, Nvidia och Qualcomm har visat intresse f\u00f6r att leverera de chip som de nya centren beh\u00f6ver. Alla tre \u00e4r amerikanska f\u00f6retag. Europa kan d\u00e4rf\u00f6r st\u00e5 som v\u00e4rd f\u00f6r infrastrukturen samtidigt som man forts\u00e4tter att vara beroende av utl\u00e4ndska leverant\u00f6rer f\u00f6r sina viktigaste komponenter. <\/p>\n
Detta inneb\u00e4r inte att projektet \u00e4r meningsl\u00f6st. Det visar dock att teknisk suver\u00e4nitet inte kan reduceras till en servers geografiska placering. Det kr\u00e4ver en bredare strategi som omfattar halvledare, molntj\u00e4nster, programvara, kapital och kompetensutveckling av arbetskraften. <\/p>\n
Den andra stora utmaningen \u00e4r energi. Datacenter som \u00e4r inriktade p\u00e5 artificiell intelligens kr\u00e4ver enorma m\u00e4ngder stabil el till konkurrenskraftiga priser. Europa kan inte f\u00f6rklara AI som en strategisk prioritering och samtidigt uppr\u00e4tth\u00e5lla energikostnader som h\u00e4mmar industriella och digitala investeringar. <\/p>\n
En kontinent som vill bli v\u00e4rd f\u00f6r n\u00e4sta generations superdatorer m\u00e5ste investera i eln\u00e4t, ut\u00f6ka produktionskapaciteten och \u00f6verge ideologiska f\u00f6rdomar mot vissa energik\u00e4llor, d\u00e4ribland k\u00e4rnkraft. Utan en realistisk syn p\u00e5 energifr\u00e5gorna kommer Europas tekniska ambitioner att f\u00f6rbli begr\u00e4nsade till kommissionens pressmeddelanden. <\/p>\n
Datorprestanda i sig kommer inte heller att r\u00e4cka. Endast en begr\u00e4nsad andel av de europeiska f\u00f6retagen anv\u00e4nder f\u00f6r n\u00e4rvarande artificiell intelligens. Europa beh\u00f6ver f\u00f6retag som kan omvandla denna infrastruktur till produkter, industriella till\u00e4mpningar och konkurrenskraftiga tj\u00e4nster. Det beh\u00f6vs djupare kapitalmarknader och f\u00e4rre hinder f\u00f6r tillv\u00e4xten hos nystartade f\u00f6retag, som alltf\u00f6r ofta k\u00f6ps upp av utl\u00e4ndska koncerner innan de hinner bli europeiska marknadsledare. <\/p>\n
Kommissionens initiativ f\u00f6rtj\u00e4nar d\u00e4rf\u00f6r v\u00e5rt st\u00f6d. Inte f\u00f6r att Bryssel ska ers\u00e4tta de nationella regeringarna eller marknaden, utan f\u00f6r att Europa inom vissa sektorer \u00e4ntligen m\u00e5ste l\u00e4ra sig att agera som en stormakt. <\/p>\n
Principen b\u00f6r vara enkel: mer Europa d\u00e4r stordrift, f\u00f6rhandlingsstyrka och strategiska investeringar \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndiga; mindre Europa d\u00e4r centralisering endast leder till nya skyldigheter och f\u00f6rfaranden.<\/p>\n
De sju gigafabrikerna skulle kunna markera b\u00f6rjan p\u00e5 en mer genomt\u00e4nkt strategi: ett Europa som st\u00e5r enat i arbetet med att bygga upp sin tekniska styrka, men som samtidigt \u00e4r tillr\u00e4ckligt fritt f\u00f6r att f\u00f6retag, forskare och nationer ska kunna driva innovation p\u00e5 olika s\u00e4tt.<\/p>\n
F\u00f6r att kunna konkurrera med Washington och Peking beh\u00f6ver Europa inte v\u00e4lja mellan kontinentalt samarbete och ekonomisk frihet. Europa m\u00e5ste l\u00e4ra sig att f\u00f6rena b\u00e5da delarna. <\/p>\n
Teknisk suver\u00e4nitet kan inte skapas genom lagstiftning. Men den kan inte heller uppn\u00e5s genom att 27 stater agerar var f\u00f6r sig. <\/p>\n
Det m\u00e5ste byggas upp gemensamt, utan att kv\u00e4vas av byr\u00e5krati.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
I \u00e5ratal har Europa str\u00e4vat efter att bli v\u00e4rldens ledande regleringsmakt inom artificiell intelligens. Den 30 juli tog Bryssel \u00e4ntligen ett steg mot att \u00e4ven bli en teknologisk stormakt. Europeiska kommissionen har utlyst en ans\u00f6kningsomg\u00e5ng f\u00f6r att etablera upp till sju AI-gigafabriker \u00f6ver hela kontinenten. Initiativet kan mobilisera omkring 10 miljarder euro i europeiska och […]<\/p>\n","protected":false},"author":91,"featured_media":60332,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[195],"tags":[],"editorial-positions":[],"regions":[],"types":[],"class_list":["post-60490","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-vetenskap-och-teknologi"],"yoast_head":"\n