Irland \u00e4r en av de mest centraliserade staterna i Europeiska unionen, men landet misslyckas \u00e4nd\u00e5 regelbundet med att \u00e5stadkomma resultat som f\u00f6rb\u00e4ttrar bostadsutbudet, minskar invandringen eller \u00e5tg\u00e4rdar Irlands bristf\u00e4lliga h\u00e4lso- och sjukv\u00e5rdssystem. Taoiseachen har, till f\u00f6ljd av subtila f\u00f6r\u00e4ndringar i Irlands administrativa byr\u00e5krati under flera decennier, samlat p\u00e5 sig makt och auktoritet som ingen v\u00e4ljare n\u00e5gonsin har gett sitt samtycke till. Och \u00e4nd\u00e5 har Irland fortfarande sv\u00e5rt att uppn\u00e5 grundl\u00e4ggande politiska m\u00e5l. Det \u00e4r m\u00e4rkligt att en s\u00e5 centraliserad stat f\u00f6rblir s\u00e5 passiv, men hur har det blivit s\u00e5 h\u00e4r? <\/p>\n
Taoiseachs kansli har, precis som Europeiska unionen, utnyttjat kriserna f\u00f6r att centralisera sin makt \u00f6ver underordnade regeringsgrenar. Idag har kansliet en avdelning f\u00f6r brittiska och nordirl\u00e4ndska fr\u00e5gor, en avdelning f\u00f6r EU och internationella fr\u00e5gor, en ekonomisk avdelning, en avdelning f\u00f6r socialpolitik och reform av den offentliga sektorn samt en avdelning f\u00f6r f\u00f6retagstj\u00e4nster. Var och en av dessa ansvarsomr\u00e5den tillh\u00f6r nominellt ett separat ministerium, s\u00e5som utrikesministeriet, ministeriet f\u00f6r EU-fr\u00e5gor, finansministeriet, n\u00e4ringslivsministeriet eller socialf\u00f6rs\u00e4kringsministeriet. Vilket syfte eller vilken motivering finns det d\u00e5 f\u00f6r denna administrativa dubbelorganisation i Irland? <\/p>\n
Dessa avdelningar inr\u00e4ttades inte vid enstaka, tydligt avgr\u00e4nsade tidpunkter, utan bildades stegvis utifr\u00e5n tillf\u00e4lliga politiska behov och utan h\u00e4nsyn till de l\u00e5ngsiktiga konsekvenserna f\u00f6r den irl\u00e4ndska statens administrativa struktur. Avdelningen f\u00f6r brittiska och nordirl\u00e4ndska fr\u00e5gor har sitt ursprung i det anglo-irl\u00e4ndska avtalet fr\u00e5n 1985, som gav premi\u00e4rministerns kansli en r\u00e5dgivande roll i styrningen av Nordirland. Dessa funktioner utvidgades d\u00e4refter genom l\u00e5ngfredagsavtalet 1998, vilket ledde till att Nord-Syd-ministerr\u00e5det och det brittisk-irl\u00e4ndska r\u00e5det bildades och samordnades genom premi\u00e4rministerns kansli. \u00c5r 2020, mitt under slutf\u00f6randet av Storbritanniens uttr\u00e4de ur Europeiska unionen, inr\u00e4ttades initiativet \u201dShared Island\u201d och placerades under administration av enheten f\u00f6r Shared Island vid premi\u00e4rministerns kansli. Det finns ingen god anledning till att n\u00e5gon av dessa funktioner ska sk\u00f6tas genom premi\u00e4rministerns kansli, samtidigt som utrikes- och handelsdepartementet driver en anglo-irl\u00e4ndsk avdelning genom vilken de brittisk-irl\u00e4ndska f\u00f6rbindelserna traditionellt har administrerats. Kriser under olika perioder \u2013 \u201dThe Troubles\u201d, fredsprocessen och brexit \u2013 gav dock de olika premi\u00e4rministrarna m\u00f6jlighet att personligen styra de nationella angel\u00e4genheterna. Med andra ord valde de sittande premi\u00e4rministrarna upprepade g\u00e5nger att ut\u00f6va personlig auktoritet, i st\u00e4llet f\u00f6r att till\u00e4mpa en administrativ eller institutionell strategi f\u00f6r krishantering. <\/p>\n
Ministeriets avdelning f\u00f6r EU- och internationella fr\u00e5gor har sina r\u00f6tter i Irlands anslutning till EEG 1973, d\u00e5 landet beh\u00f6vde inr\u00e4tta ett permanent kontor f\u00f6r samordning av EU-fr\u00e5gor. I och med de efterf\u00f6ljande f\u00f6rhandlingarna i Maastricht och Lissabon har avdelningen blivit en central knutpunkt i Irlands EU-politik. Man kan till exempel konstatera att den nuvarande statsministern med ansvar f\u00f6r EU-fr\u00e5gor inte f\u00e5r sitt uppdrag fr\u00e5n utrikes- och handelsdepartementet, utan fr\u00e5n premi\u00e4rministerns kansli, samma organ som ansvarar f\u00f6r att ge uppdraget till regeringens gruppledare. Det faktiska resultatet \u00e4r att premi\u00e4rministerns kansli har den politiska befogenheten att fastst\u00e4lla Irlands EU-agenda p\u00e5 bekostnad av det irl\u00e4ndska utrikesministeriets sj\u00e4lvst\u00e4ndighet. <\/p>\n
Den ekonomiska avdelningen har sitt ursprung i premi\u00e4rminister Charles Haugheys initiativ och \u201dProgrammet f\u00f6r nationell \u00e5terh\u00e4mtning\u201d fr\u00e5n 1987, inom ramen f\u00f6r vilket premi\u00e4rministern inr\u00e4ttade en permanent enhet f\u00f6r samordning av den ekonomiska politiken i syfte att bek\u00e4mpa utvandringen och den ekonomiska stagnationen.<\/p>\n
Reformen av den offentliga f\u00f6rvaltningen \u00e4r kanske det tydligaste exemplet p\u00e5 krisdriven centralisering. Den har sitt ursprung i den reformplan f\u00f6r den offentliga f\u00f6rvaltningen som offentliggjordes i efterdyningarna av finanskrisen. \u00c4ven om departementet f\u00f6r offentliga utgifter och reformer inr\u00e4ttades som en separat myndighet, vilket innebar att ansvaret f\u00f6r de offentliga utgifterna togs bort fr\u00e5n finansdepartementet, duplicerades reformfunktionen till premi\u00e4rministerns kansli, vilket ytterligare bidrog till Irlands byr\u00e5kratiska missf\u00f6rh\u00e5llanden. I praktiken har Irland tre finansdepartement: finansdepartementet, departementet f\u00f6r offentliga utgifter och reformer samt premi\u00e4rministerns ekonomiska avdelning. <\/p>\n
Den praktiska konsekvensen \u00e4r att Irland i tysthet har \u00f6verg\u00e5tt fr\u00e5n en regeringsform med ministerr\u00e5d till en regeringsform d\u00e4r den verkst\u00e4llande makten leds av Taoiseach och hans kansli. I praktiken utg\u00e5r de viktigaste besluten i det irl\u00e4ndska politiska livet fr\u00e5n Taoiseachs kansli och inte fr\u00e5n de ministrar som ansvarar f\u00f6r de viktigaste operativa delarna av den irl\u00e4ndska staten. Detta \u00e4r n\u00e5got som den vanliga irl\u00e4ndaren upplever i sin vardag: att den politiska klassen inte st\u00e5r till svars f\u00f6r sina handlingar, att besluten fattas av dem h\u00f6gst upp utan att de sj\u00e4lva f\u00e5r vara med och p\u00e5verka. Men de antar felaktigt att ministrarna sj\u00e4lva ing\u00e5r i den h\u00e4r kretsen, n\u00e4r de i sj\u00e4lva verket bara spelar med enligt premi\u00e4rministerns agenda. Om Irland har n\u00e5got hopp om att \u00e5teruppr\u00e4tta sin handlingsf\u00f6rm\u00e5ga som stat m\u00e5ste maktcentraliseringen backas upp och makten \u00e5terf\u00f6ras till de lokala myndigheterna och ministrarna. <\/p>\n
Men detta \u00e5terspeglar ett \u00e5terkommande problem inom den irl\u00e4ndska staten \u2013 n\u00e4mligen att de nya institutioner som inr\u00e4ttades i b\u00f6rjan av 1900-talet inte tilldelades den n\u00f6dv\u00e4ndiga befogenheten eller \u00e5tnj\u00f6t den respekt som kr\u00e4vdes fr\u00e5n politikernas sida f\u00f6r att kunna verka sj\u00e4lvst\u00e4ndigt. Det \u00e4r till exempel allm\u00e4nt k\u00e4nt att politiska kontakter med Fianna F\u00e1il och\/eller Fine Gael anses n\u00f6dv\u00e4ndiga f\u00f6r karri\u00e4rm\u00f6jligheter inom det irl\u00e4ndska r\u00e4ttsv\u00e4sendet. <\/p>\n
I generationer har irl\u00e4ndska politiker livn\u00e4rt sig p\u00e5 vaga och otydliga politiska l\u00f6ften eller st\u00e5ndpunkter. Idag har detta n\u00e5tt sin h\u00f6jdpunkt, d\u00e5 regeringens politik tillk\u00e4nnages till synes slumpm\u00e4ssigt och den l\u00e5ngsiktiga planeringen har offrats p\u00e5 n\u00e4sta parlamentsvals altare. <\/p>\n
Ursprunget till detta fenomen ligger uppenbarligen i Charles Haugheys regeringsperiod. \u00c4ven om Irland har ett komplicerat f\u00f6rh\u00e5llande till denna f\u00f6re detta premi\u00e4rminister p\u00e5 grund av hans omfattande korruption, var han en man med visioner. Haughey utnyttjade visserligen regelbundet sin maktposition f\u00f6r personlig vinning, men han besatt positiva ledaregenskaper som ingen taoiseach har haft sedan dess. Det \u00e4r i sj\u00e4lva verket Haugheys st\u00f6rsta misslyckande att han stod i spetsen f\u00f6r en del av denna centralisering. <\/p>\n
Han misslyckades som statsman eftersom han f\u00f6rsummade sitt ansvar gentemot de institutioner han styrde och det \u00e4mbete han innehade. I slut\u00e4ndan misslyckades han med att f\u00f6rutse att den makt han ut\u00f6vade skulle utnyttjas av hans eftertr\u00e4dare, eller snarare att centraliseringen av makten inom hans departement skulle f\u00f6r\u00e4ndra den irl\u00e4ndska regeringens struktur i grunden. Hans eftertr\u00e4dare, s\u00e4rskilt Brian Cowen, Enda Kenny, Micheal Martin, Leo Varadkar och Simon Harris, visade sig vara d\u00e5liga ledare. Om ett system \u00e4r beroende av en stark ledare men inte kan tillhandah\u00e5lla det ledarskapet, \u00e4r det naturligt att ministerierna f\u00f6rblir kapabla att sk\u00f6ta sina angel\u00e4genheter sj\u00e4lvst\u00e4ndigt f\u00f6r det gemensamma b\u00e4sta. Men inte i Irland. Som ett resultat av \u00e5rtionden av centralisering har Irland blivit en stat som \u00e4r r\u00e4dd f\u00f6r att ut\u00f6va sin egen auktoritet, och dess f\u00f6rm\u00e5ga att genomf\u00f6ra politik har urholkats av politikernas r\u00e4dsla f\u00f6r att st\u00e4llas till svars inf\u00f6r allm\u00e4nheten. <\/p>\n
Taoiseachen utnyttjar inte l\u00e4ngre sin politiska makt f\u00f6r att uppfylla vall\u00f6ftena som han borde, utan posten har ist\u00e4llet blivit en slags \u201dchef f\u00f6r statsf\u00f6rvaltningen\u201d \u2013 en roll som Fianna Fails ledare Micheal Martin har f\u00f6rkroppsligat.<\/p>\n
Den enkla fr\u00e5gan \u00e4r: hur kan en stat som \u00e4r s\u00e5 centraliserad i h\u00e4nderna p\u00e5 ett f\u00e5tal ge s\u00e5 magra resultat? Med en f\u00f6rstenad och f\u00f6rlamad byr\u00e5krati och en politisk klass som betraktar sig sj\u00e4lva som tj\u00e4nstem\u00e4n och inte som politiker, ligger den verkst\u00e4llande premi\u00e4rministerns styrningsmodell till grund f\u00f6r alla Irlands nuvarande problem. De lokala myndigheterna har ber\u00f6vats sin befogenhet, och f\u00f6r att g\u00f6ra karri\u00e4r inom de offentliga institutionerna anses det kr\u00e4vas politiska kontakter med Irlands centristiska duopol \u2013 ett centristiskt duopol som har s\u00e5 stor makt att styra staten att det paradoxalt nog har blivit allergiskt mot att ut\u00f6va den. Det \u00e4r den grundl\u00e4ggande bristen i den irl\u00e4ndska politiken. <\/p>\n
<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Irland \u00e4r en av de mest centraliserade staterna i Europeiska unionen, men landet misslyckas \u00e4nd\u00e5 regelbundet med att \u00e5stadkomma resultat som f\u00f6rb\u00e4ttrar bostadsutbudet, minskar invandringen eller \u00e5tg\u00e4rdar Irlands bristf\u00e4lliga h\u00e4lso- och sjukv\u00e5rdssystem. Taoiseachen har, till f\u00f6ljd av subtila f\u00f6r\u00e4ndringar i Irlands administrativa byr\u00e5krati under flera decennier, samlat p\u00e5 sig makt och auktoritet som ingen v\u00e4ljare […]<\/p>\n","protected":false},"author":77,"featured_media":28384,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[169],"tags":[],"editorial-positions":[],"regions":[],"types":[453],"class_list":["post-61353","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-uppsatser","types-opinion-sv"],"yoast_head":"\n