{"id":63673,"date":"2026-09-04T16:08:54","date_gmt":"2026-09-04T16:08:54","guid":{"rendered":"https:\/\/www.theconservative.online\/enighet-utan-likformighet-vad-islands-folkomrostning-innebar-for-europa"},"modified":"2026-09-04T16:08:54","modified_gmt":"2026-09-04T16:08:54","slug":"enighet-utan-likformighet-vad-islands-folkomrostning-innebar-for-europa","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.theconservative.online\/sv\/enighet-utan-likformighet-vad-islands-folkomrostning-innebar-for-europa","title":{"rendered":"Enighet utan likformighet: Vad Islands folkomr\u00f6stning inneb\u00e4r f\u00f6r Europa"},"content":{"rendered":"<h3 style=\"font-weight: 400;\"><strong>Varken ett europeiskt nederlag eller en seger f\u00f6r suver\u00e4nitetsf\u00f6respr\u00e5karna<\/strong><\/h3>\n<p style=\"font-weight: 400;\">Den isl\u00e4ndska folkomr\u00f6stningen har tolkats som \u00e4nnu ett avsnitt i den o\u00e4ndliga striden mellan EU-anh\u00e4ngare och EU-skeptiker. F\u00f6r de f\u00f6rstn\u00e4mnda inneb\u00e4r beslutet att inte \u00e5teruppta anslutningsf\u00f6rhandlingarna ett bakslag f\u00f6r det europeiska projektet. F\u00f6r de senare \u2013 av vilka m\u00e5nga kallar sig \u201dpatrioter\u201d \u2013 bevisar det att en liten, v\u00e4lm\u00e5ende och sj\u00e4lvmedveten nation fortfarande kan st\u00e5 emot Bryssel.<\/p>\n<p style=\"font-weight: 400;\">B\u00e5da tolkningarna \u00e4r egennyttiga och, vad som \u00e4r \u00e4nnu viktigare, felaktiga.<\/p><div class='related_content'><span>RELATED<\/span><ul><li><a href='https:\/\/www.theconservative.online\/sv\/marta-kos-slar-an-en-sur-ton'>Marta Kos sl\u00e5r an en sur ton<\/li><\/a><li><a href='https:\/\/www.theconservative.online\/sv\/islandsk-folkomrostning-inte-som-brexit'>Isl\u00e4ndsk folkomr\u00f6stning: Inte som Brexit<\/li><\/a><li><a href='https:\/\/www.theconservative.online\/sv\/islands-nej-rost-innebar-inte-att-man-vill-ha-mindre-europa'>Islands nej-r\u00f6st inneb\u00e4r inte att man vill ha mindre Europa<\/li><\/a><\/ul><\/div>\n<p style=\"font-weight: 400;\">Island har inte v\u00e4nt Europe ryggen. Landet har inte heller r\u00f6stat f\u00f6r att avskaffa europeiska regler, st\u00e4nga sina gr\u00e4nser eller \u00e5terf\u00e5 n\u00e5gon p\u00e5st\u00e5dd f\u00f6rlorad suver\u00e4nitet. Det isl\u00e4ndarna har valt \u00e4r att bevara sin nuvarande relation till Europeiska unionen: en relation som pr\u00e4glas av en oerh\u00f6rt djup ekonomisk och r\u00e4ttslig integration, men utan fullt deltagande i unionens politiska institutioner.<\/p>\n<p style=\"font-weight: 400;\">Resultatet \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r varken ett misslyckande f\u00f6r EU eller en seger f\u00f6r de s\u00e5 kallade \u201dsuver\u00e4nitetsf\u00f6respr\u00e5karna\u201d. Det avsl\u00f6jar n\u00e5got betydligt mer intressant: Europa fungerar redan genom olika integrationsniv\u00e5er, \u00e4ven om man fortfarande v\u00e4grar att erk\u00e4nna denna verklighet som en sammanh\u00e4ngande politisk modell.<\/p>\n<h3 style=\"font-weight: 400;\"><strong>Vad isl\u00e4nningarna egentligen r\u00f6stade om<\/strong><\/h3>\n<p style=\"font-weight: 400;\">Det \u00e4r v\u00e4rt att b\u00f6rja med den fr\u00e5ga som st\u00e4lls till v\u00e4ljarna, eftersom detta knappast skulle vara den f\u00f6rsta EU-debatten som inleds innan n\u00e5gon har hunnit l\u00e4sa valsedeln.<\/p>\n<p style=\"font-weight: 400;\">Island r\u00f6stade inte om huruvida landet skulle ansluta sig till Europeiska unionen omedelbart. Man r\u00f6stade om huruvida man skulle \u00e5teruppta anslutningsf\u00f6rhandlingarna, som hade varit avbrutna i mer \u00e4n ett decennium. Segern f\u00f6r \u201dnej\u201d-sidan var framf\u00f6r allt ett beslut mot f\u00f6r\u00e4ndring \u2013 ett beslut att bevara status quo.<\/p>\n<p style=\"font-weight: 400;\">Och vad inneb\u00e4r detta status quo? Island tillh\u00f6r Europeiska ekonomiska samarbetsomr\u00e5det (EES), deltar i den inre marknaden och accepterar den fria r\u00f6rligheten f\u00f6r varor, tj\u00e4nster, kapital och personer. Landet ing\u00e5r ocks\u00e5 i Schengenomr\u00e5det och har inf\u00f6rlivat en betydande del av den europeiska lagstiftningen om den inre marknaden i sin inhemska r\u00e4ttsordning.<\/p>\n<p style=\"font-weight: 400;\">Landet deltar dock inte i den gemensamma jordbrukspolitiken, tullunionen, den monet\u00e4ra unionen eller \u2013 vilket \u00e4r av st\u00f6rsta betydelse f\u00f6r dess nationella intressen \u2013 den gemensamma fiskeripolitiken.<\/p>\n<p style=\"font-weight: 400;\">Isl\u00e4nningarna har inte valt isolering. De har ist\u00e4llet valt en relation som ger dem de flesta f\u00f6rdelarna med den europeiska integrationen, samtidigt som den ger dem st\u00f6rre sj\u00e4lvbest\u00e4mmande inom flera omr\u00e5den som de betraktar som v\u00e4sentliga.<\/p>\n<h3 style=\"font-weight: 400;\"><strong>EES:s demokratiska paradox<\/strong><\/h3>\n<p style=\"font-weight: 400;\">Den modell som Island har valt medf\u00f6r kostnader som f\u00f6respr\u00e5karna f\u00f6r nationell suver\u00e4nitet ofta bortser fr\u00e5n. Som medlem i EES m\u00e5ste landet inf\u00f6ra ett omfattande regelverk fr\u00e5n EU, bidra ekonomiskt till olika program och acceptera gemensamma tillsynsmekanismer. Landet kan f\u00f6rs\u00f6ka p\u00e5verka lagstiftningen under utarbetandet, men har ingen r\u00f6str\u00e4tt n\u00e4r lagstiftningen antas.<\/p>\n<p style=\"font-weight: 400;\">Island ing\u00e5r i den inre marknaden men st\u00e5r utanf\u00f6r de institutioner som fastst\u00e4ller m\u00e5nga av dess regler.<\/p>\n<p style=\"font-weight: 400;\">Det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r m\u00e4rkligt att se hur vissa \u201dpatrioter\u201d f\u00f6rvr\u00e4nger resultatet och framst\u00e4ller det som en demokratisk frig\u00f6relse fr\u00e5n Bryssel. EES \u2013 ett system d\u00e4r l\u00e4nderna f\u00f6ljer reglerna utan att fullt ut delta i antagandet av dem \u2013 liknar redan den antidemokratiska karikatyr som de vanligtvis tillskriver Europeiska unionen sj\u00e4lv.<\/p>\n<p style=\"font-weight: 400;\">Ett medlemskap skulle ha inneburit att Island f\u00e5tt avst\u00e5 ytterligare befogenheter, men det skulle ocks\u00e5 ha gett landet representation i Europaparlamentet, en plats i r\u00e5det, en kommission\u00e4r och formellt deltagande i lagstiftningsprocessen. Island skulle ha g\u00e5tt fr\u00e5n att genomf\u00f6ra m\u00e5nga europeiska regler utifr\u00e5n till att bidra till att utforma dem inifr\u00e5n.<\/p>\n<p style=\"font-weight: 400;\">Det handlar allts\u00e5 inte om ett val mellan underkastelse och sj\u00e4lvst\u00e4ndighet. Det \u00e4r en avv\u00e4gning mellan inflytande och sj\u00e4lvbest\u00e4mmande. Island har valt att offra en del av det f\u00f6rstn\u00e4mnda f\u00f6r att bevara mer av det sistn\u00e4mnda i fr\u00e5gor som landet anser vara av avg\u00f6rande betydelse.<\/p>\n<h3 style=\"font-weight: 400;\"><strong>Fisket f\u00f6rklarar resultatet b\u00e4ttre \u00e4n Bryssel<\/strong><\/h3>\n<p style=\"font-weight: 400;\">Fisket spelar en central roll i den h\u00e4r sammanhangen. F\u00f6r Island \u00e4r fisket inte bara en ekonomisk verksamhet bland m\u00e5nga andra. Det \u00e4r en avg\u00f6rande del av landets v\u00e4lst\u00e5nd, historia och nationella identitet.<\/p>\n<p style=\"font-weight: 400;\">Island utk\u00e4mpade tre \u201dtorskkrig\u201d mot Storbritannien \u2013 och vann dem. Den brittiska flottan fick f\u00f6r flera decennier sedan en ganska konkret uppvisning av hur allvarligt isl\u00e4nningarna tar kontrollen \u00f6ver sina fiskevatten. Det vore orimligt att f\u00f6rv\u00e4nta sig att de utan vidare skulle avst\u00e5 fr\u00e5n den makten.<\/p>\n<p style=\"font-weight: 400;\">Det isl\u00e4ndska beslutet speglar d\u00e4rf\u00f6r snarare en pragmatisk avv\u00e4gning mellan kostnader och f\u00f6rdelar \u00e4n en ideologisk revolt mot Europeiska unionen. Den nuvarande ordningen ger tillg\u00e5ng till den europeiska marknaden och omfattande m\u00f6jligheter till samarbete, samtidigt som fisket och andra viktiga fr\u00e5gor h\u00e5lls utanf\u00f6r EU:s ramverk.<\/p>\n<p style=\"font-weight: 400;\">Det \u00e4r en ofullkomlig l\u00f6sning, men det \u00e4r oftast s\u00e5 med seri\u00f6sa politiska \u00f6verenskommelser. Island \u00e5tnjuter varken alla f\u00f6rdelar utan att ta p\u00e5 sig skyldigheter, som vissa EU-anh\u00e4ngare klagar \u00f6ver, och beh\u00e5ller inte heller sin suver\u00e4nitet helt intakt, som vissa EU-skeptiker gl\u00e4der sig \u00f6ver. Landet har accepterat en kompromiss som det f\u00f6r tillf\u00e4llet anser vara f\u00f6rdelaktig.<\/p>\n<h3 style=\"font-weight: 400;\"><strong>Suver\u00e4nitet inneb\u00e4r inte att man \u00e4r befriad fr\u00e5n skyldigheter<\/strong><\/h3>\n<p style=\"font-weight: 400;\">En del av f\u00f6rvirringen beror p\u00e5 en naiv uppfattning om suver\u00e4nitet. Den diskuteras som om den vore ett objekt som en stat antingen f\u00f6rfogar \u00f6ver i sin helhet eller f\u00f6rlorar f\u00f6r alltid. Men varje internationellt avtal inneb\u00e4r att man m\u00e5ste \u00e5ta sig skyldigheter och begr\u00e4nsa vissa handlingsalternativ.<\/p>\n<p style=\"font-weight: 400;\">En NATO-medlem \u00e5tar sig f\u00f6rpliktelser som inte g\u00e4ller f\u00f6r en neutral stat. Ett land som undertecknar ett frihandelsavtal begr\u00e4nsar sin m\u00f6jlighet att inf\u00f6ra tullar. \u00c4ven diplomatiska f\u00f6rbindelser bygger p\u00e5 regler, \u00f6msesidiga skyldigheter och begr\u00e4nsningar.<\/p>\n<p style=\"font-weight: 400;\">Den avg\u00f6rande fr\u00e5gan \u00e4r inte om den nationella friheten begr\u00e4nsas, f\u00f6r det g\u00f6r den alltid. Fr\u00e5gan \u00e4r vem som fastst\u00e4ller dessa begr\u00e4nsningar, i vilket syfte, genom vilka f\u00f6rfaranden, i utbyte mot vilka f\u00f6rdelar och med vilka m\u00f6jligheter till ompr\u00f6vning.<\/p>\n<p style=\"font-weight: 400;\">Ur ett demokratiskt perspektiv \u00e4r problemet med EES inte att det medf\u00f6r skyldigheter. Problemet \u00e4r att det delvis skiljer efterlevnad fr\u00e5n representation: Island accepterar ett stort antal europeiska regler men har f\u00e4rre m\u00f6jligheter att delta i antagandet av dem \u00e4n n\u00e5gon annan EU-medlemsstat.<\/p>\n<h3 style=\"font-weight: 400;\"><strong>Den europeiska integrationen best\u00e5r redan av flera niv\u00e5er<\/strong><\/h3>\n<p style=\"font-weight: 400;\">Det isl\u00e4ndska fallet visar att Europa inte \u00e4r ett enda, enhetligt institutionellt omr\u00e5de. Vissa EU-medlemsstater anv\u00e4nder euron, medan andra inte g\u00f6r det. De flesta ing\u00e5r i Schengenomr\u00e5det, \u00e4ven om det fortfarande finns undantag. Island och Norge ing\u00e5r i den inre marknaden genom EES. Schweiz uppr\u00e4tth\u00e5ller ett komplext n\u00e4tverk av bilaterala avtal. Turkiet har en tullunion med EU. Storbritannien har efter brexit byggt upp ett mer distanserat f\u00f6rh\u00e5llande.<\/p>\n<p style=\"font-weight: 400;\">Europa fungerar redan genom \u00f6verlappande sf\u00e4rer av r\u00e4ttigheter, skyldigheter och institutionellt deltagande. Det som saknas \u00e4r en vilja att erk\u00e4nna denna verklighet som en stabil politisk princip.<\/p>\n<p style=\"font-weight: 400;\">Det h\u00e4r \u00e4r inte riktigt ett \u201dEuropa i olika hastigheter\u201d. Det uttrycket f\u00f6ruts\u00e4tter att alla l\u00e4nder \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g mot samma m\u00e5l, om \u00e4n i olika takt. Island r\u00f6r sig inte l\u00e5ngsamt mot ett medlemskap. Landet har valt ett annat m\u00e5l. Norge v\u00e4ntar inte p\u00e5 sin tur. Det g\u00f6r inte Schweiz heller.<\/p>\n<p style=\"font-weight: 400;\">Det vore mer korrekt att tala om ett Europa med olika skikt.<\/p>\n<p style=\"font-weight: 400;\">I dess centrum skulle en grupp stater som str\u00e4var efter en djupare politisk, monet\u00e4r och finanspolitisk integration kunna kvarst\u00e5. Runt omkring dem skulle finnas andra medlemsstater med permanenta undantag inom s\u00e4rskilda omr\u00e5den. Ut\u00f6ver dessa skulle det kunna finnas en ekonomisk och s\u00e4kerhetspolitisk gemenskap best\u00e5ende av l\u00e4nder som accepterar fastst\u00e4llda skyldigheter utan att fullt ut ansluta sig till unionens politiska institutioner. Slutligen skulle EU kunna inr\u00e4tta specifika partnerskap med stater som har n\u00e4ra kopplingar till Europa av ekonomiska eller strategiska sk\u00e4l.<\/p>\n<h3 style=\"font-weight: 400;\"><strong>Ett alternativ f\u00f6r en st\u00f6rre och mer m\u00e5ngfaldig union<\/strong><\/h3>\n<p style=\"font-weight: 400;\">En s\u00e5dan modell skulle kunna vara s\u00e4rskilt anv\u00e4ndbar nu n\u00e4r unionen st\u00e5r inf\u00f6r gr\u00e4nserna f\u00f6r ytterligare utvidgning. Ett EU med mer \u00e4n trettio medlemsstater kan inte rimligen kr\u00e4va samma integrationsniv\u00e5er av l\u00e4nder med s\u00e5 vitt skilda historier, ekonomier, s\u00e4kerhetsfr\u00e5gor och politiska kulturer.<\/p>\n<p style=\"font-weight: 400;\">Portugal och Polen betraktar inte den atlantiska v\u00e4rlden ur samma perspektiv. Finland och Spanien befinner sig inte i samma s\u00e4kerhetsl\u00e4ge. Irland, Grekland, Ungern och Estland har inte samma ekonomiska eller demografiska intressen.<\/p>\n<p style=\"font-weight: 400;\">Enhetliga institutioner undanr\u00f6jer inte dessa skillnader. Ofta f\u00f6rflyttar de bara de konflikter som uppst\u00e5r till en niv\u00e5 d\u00e4r det blir sv\u00e5rare att \u00e5tg\u00e4rda dem p\u00e5 demokratisk v\u00e4g.<\/p>\n<p style=\"font-weight: 400;\">En flerniv\u00e5struktur skulle kunna bredda det europeiska samarbetet utan att varje partnerskap automatiskt blir ett argument f\u00f6r ett eventuellt medlemskap eller ytterligare centralisering. Den skulle ocks\u00e5 kunna s\u00e4tta punkt f\u00f6r det falska valet mellan nationell isolering och underkastelse under en allt t\u00e4tare union.<\/p>\n<p style=\"font-weight: 400;\">Varje land skulle kunna v\u00e4lja en stabil integrationsniv\u00e5 som passar dess intressen och demokratiska preferenser. Men kostnaderna f\u00f6r varje niv\u00e5 skulle beh\u00f6va redovisas \u00e4rligt. Tilltr\u00e4de till den inre marknaden skulle kr\u00e4va att man accepterar gemensamma regler, ekonomiska bidrag och tillsynsmekanismer. St\u00f6rre sj\u00e4lvst\u00e4ndighet skulle inneb\u00e4ra en minskad beslutsr\u00e4tt.<\/p>\n<p style=\"font-weight: 400;\">Exemplet fr\u00e5n Island visar just att det inte finns n\u00e5gra magiska l\u00f6sningar.<\/p>\n<h3 style=\"font-weight: 400;\"><strong>Den brittiska l\u00e4xan<\/strong><\/h3>\n<p style=\"font-weight: 400;\">Storbritannien skulle kunna finna nya m\u00f6jligheter inom ramen f\u00f6r ett s\u00e5dant system. Ett samarbete som bygger p\u00e5 EES-modellen skulle kunna \u00e5teruppr\u00e4tta ett bredare tilltr\u00e4de till den europeiska marknaden utan att det kr\u00e4vs ett formellt \u00e5terintr\u00e4de i unionen.<\/p>\n<p style=\"font-weight: 400;\">I geng\u00e4ld skulle Storbritannien tvingas acceptera fri r\u00f6rlighet, en omfattande EU-lagstiftning, ekonomiska bidrag och institutionell tillsyn. Landet skulle inte \u00e5terf\u00e5 sin r\u00f6str\u00e4tt n\u00e4r det g\u00e4ller de regler som det var skyldigt att f\u00f6lja.<\/p>\n<p style=\"font-weight: 400;\">Med andra ord skulle det leda till n\u00e5got som p\u00e5fallande liknar just det som Brexit-anh\u00e4ngarna lovade att undvika. Det vore ironiskt om kulmen p\u00e5 den brittiska suver\u00e4niteten skulle best\u00e5 i att f\u00f6lja europeiska regler utan att vara delaktig i beslutsfattandet kring dem.<\/p>\n<p style=\"font-weight: 400;\">Ett Europa med flera niv\u00e5er skulle ge Storbritannien fler alternativ, men det skulle inte undanr\u00f6ja konsekvenserna av brexit. London kan inte rimligen kr\u00e4va tillg\u00e5ng, inflytande och undantag samtidigt. Ju n\u00e4rmare relationen till den europeiska marknaden \u00e4r, desto st\u00f6rre blir de motsvarande skyldigheterna.<\/p>\n<p style=\"font-weight: 400;\">Storbritanniens geografi f\u00f6r\u00e4ndrades inte under 2016. Varje seri\u00f6st f\u00f6rs\u00f6k att f\u00f6rdjupa landets ekonomiska f\u00f6rbindelser med Europa kommer att kr\u00e4va att landet st\u00e4lls inf\u00f6r de avv\u00e4gningar som Brexit-kampanjen s\u00e5 ih\u00e4rdigt f\u00f6rs\u00f6kte d\u00f6lja.<\/p>\n<h3 style=\"font-weight: 400;\"><strong>Kanadas och Europas m\u00f6jligheter vid Atlanten<\/strong><\/h3>\n<p style=\"font-weight: 400;\">En flerniv\u00e5baserad europeisk ordning beh\u00f6ver inte stanna vid kontinentens geografiska gr\u00e4nser. Donald Trumps bem\u00f6tande av traditionella allierade \u2013 och i synnerhet Kanada \u2013 har gjort mellanformer av internationella allianser allt mer relevanta.<\/p>\n<p style=\"font-weight: 400;\">Kanada kan inte ansluta sig till EES, som inr\u00e4ttades f\u00f6r de europeiska medlemsl\u00e4nderna i Europeiska frihandelssammanslutningen. Landet skulle dock kunna bygga upp ett betydligt djupare samarbete med EU inom omr\u00e5dena f\u00f6rsvar, energi, teknik, kritiska mineraler, strategisk infrastruktur och mobilitet. Det omfattande ekonomi- och handelsavtalet, CETA, utg\u00f6r redan en grund p\u00e5 vilken ett s\u00e5dant samarbete skulle kunna utvidgas.<\/p>\n<p style=\"font-weight: 400;\">Detta skulle ge det europeiska projektet en atlantisk dimension som str\u00e4cker sig bortom dess formella gr\u00e4nser. En starkare relation med Kanada skulle ocks\u00e5 bidra till att EU i mindre utstr\u00e4ckning framst\u00e5r som en regleringsberoende akt\u00f6r som \u00e4r fastkl\u00e4md mellan USA och Kina, och i st\u00f6rre utstr\u00e4ckning som en seri\u00f6s medelstor makt med ett eget n\u00e4tverk av strategiska partner.<\/p>\n<p style=\"font-weight: 400;\">En s\u00e5dan ordning skulle varken g\u00f6ra Kanada till ett europeiskt land eller ge landet r\u00e4tt att delta i institutioner som \u00e4r avsedda f\u00f6r europeiska stater. Det \u00e4r just det som \u00e4r po\u00e4ngen med en flerniv\u00e5modell: l\u00e4nderna skulle kunna samarbeta p\u00e5 djupet inom utvalda omr\u00e5den utan att l\u00e5tsas att varje samarbete m\u00e5ste leda till EU-medlemskap.<\/p>\n<p style=\"font-weight: 400;\">Kanadas v\u00e4xande behov av att diversifiera sina strategiska f\u00f6rbindelser skapar en m\u00f6jlighet som Europa inte b\u00f6r f\u00f6rbise. EU skulle kunna dra in en n\u00e4ra v\u00e4sterl\u00e4ndsk allierad i sin ekonomiska och s\u00e4kerhetsm\u00e4ssiga sf\u00e4r utan att beh\u00f6va f\u00f6rh\u00e5lla sig till den juridiska fiktionen om ett eventuellt medlemskap.<\/p>\n<p style=\"font-weight: 400;\">Ett Europa med flera niv\u00e5er skulle d\u00e4rf\u00f6r inte bara rikta blicken \u00f6sterut eller mot Balkan, utan \u00e4ven mot Nordatlanten \u2013 vilket potentiellt skulle kunna s\u00e4tta det i direkt konkurrens med USA:s ambitioner p\u00e5 v\u00e4stra halvklotet.<\/p>\n<h3 style=\"font-weight: 400;\"><strong>Ukraina och den sj\u00e4lvmordsben\u00e4gna frestelsen att st\u00e4ndigt utvidga unionen<\/strong><\/h3>\n<p style=\"font-weight: 400;\">Ett Europa med flera niv\u00e5er skulle dock kunna utnyttjas p\u00e5 ett oansvarigt s\u00e4tt. Det kanske tydligaste \u2013 och tyv\u00e4rr mest troliga \u2013 exemplet skulle vara att man inf\u00f6rde en s\u00e5 kallad pseudoanslutning f\u00f6r Ukraina som ett f\u00f6rsta steg mot fullt medlemskap.<\/p>\n<p style=\"font-weight: 400;\">Ukrainas \u00f6nskan att knyta sig till v\u00e4st \u00e4r f\u00f6rst\u00e5elig. Landet k\u00e4mpar f\u00f6r sin \u00f6verlevnad mot Ryssland och ser ett medlemskap i v\u00e4sterl\u00e4ndska institutioner som en garanti f\u00f6r sj\u00e4lvst\u00e4ndighet och s\u00e4kerhet. Men det som \u00e4r rationellt ur Kievs perspektiv \u00e4r inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis rationellt ur Europas.<\/p>\n<p style=\"font-weight: 400;\">Att ta in Ukraina i Europeiska unionen skulle inneb\u00e4ra att en ol\u00f6st territoriell konflikt, enorma \u00e5teruppbyggnadskostnader, institutionell svaghet, demografisk kollaps, st\u00f6rningar inom jordbruket och en permanent konfrontation med Ryssland inf\u00f6rdes i hj\u00e4rtat av den europeiska politiska ordningen. Det skulle ocks\u00e5 f\u00f6rvandla varje framtida eskalering vid Ukrainas gr\u00e4nser till en intern europeisk kris.<\/p>\n<p style=\"font-weight: 400;\">F\u00f6r EU skulle en utveckling mot ett ukrainskt medlemskap inte vara ett uttryck f\u00f6r strategiskt mod. Det skulle kunna inneb\u00e4ra strategiskt sj\u00e4lvmord.<\/p>\n<p style=\"font-weight: 400;\">Europa kan st\u00f6dja Ukrainas suver\u00e4nitet, bedriva handel med landet, bidra till \u00e5teruppbyggnaden, samarbeta p\u00e5 energiomr\u00e5det och erbjuda s\u00e4kerhetsst\u00f6d, men inte ta emot landet som medlem i unionen. Solidaritet kr\u00e4ver inte medlemskap, precis som motst\u00e5ndet mot den ryska aggressionen inte inneb\u00e4r att Europa m\u00e5ste \u00e5ta sig obegr\u00e4nsade och permanenta f\u00f6rpliktelser.<\/p>\n<p style=\"font-weight: 400;\">Ett flerniv\u00e5system b\u00f6r d\u00e4rf\u00f6r erbjuda Ukraina ett tydligt definierat externt partnerskap i st\u00e4llet f\u00f6r en f\u00f6rt\u00e4ckt v\u00e4g mot anslutning. Denna distinktion \u00e4r avg\u00f6rande. En gradvis integration f\u00e5r inte bli ett retoriskt knep som de europeiska ledarna anv\u00e4nder f\u00f6r att driva en politik som medborgarna aldrig p\u00e5 allvar har diskuterat och vars konsekvenser de knappt har b\u00f6rjat \u00f6verv\u00e4ga.<\/p>\n<p style=\"font-weight: 400;\">Syftet med en flexibel europeisk ordning b\u00f6r vara att fastst\u00e4lla h\u00e5llbara gr\u00e4nser, inte att d\u00f6lja avsaknaden av s\u00e5dana.<\/p>\n<h3 style=\"font-weight: 400;\"><strong>Turkiet och vikten av en \u00e4rlig relation<\/strong><\/h3>\n<p style=\"font-weight: 400;\">Turkiet utg\u00f6r ett besl\u00e4ktat men \u00e4nd\u00e5 annorlunda problem. Landets \u00e5rtionden l\u00e5nga kandidatur har uppr\u00e4tth\u00e5llit illusionen om konvergens trots allt fler tecken p\u00e5 politisk och strategisk divergens.<\/p>\n<p style=\"font-weight: 400;\">Ett flerniv\u00e5system skulle kunna ers\u00e4tta denna illusion med en mer \u00e4rlig relation som bygger p\u00e5 handel, s\u00e4kerhet, migration och gemensamma regionala intressen. Turkiet skulle kunna f\u00f6rbli en viktig europeisk partner utan att n\u00e5gon av parterna l\u00e5tsas att ett fullv\u00e4rdigt medlemskap ligger precis runt h\u00f6rnet.<\/p>\n<p style=\"font-weight: 400;\">Samma princip b\u00f6r g\u00e4lla f\u00f6r Ukraina. Inte varje strategiskt viktig granne m\u00e5ste bli medlem, och inte varje avslag p\u00e5 medlemskap inneb\u00e4r att man \u00f6verger landet. Ibland \u00e4r ett varaktigt partnerskap utanf\u00f6r unionen ett mer ansvarsfullt val \u00e4n en anslutningsprocess som drivs av k\u00e4nslor, geopolitisk panik eller institutionell tr\u00f6ghet.<\/p>\n<h3 style=\"font-weight: 400;\"><strong>En union med partnerna vid Atlanten\u2026 och f\u00f6rsvarbara gr\u00e4nser<\/strong><\/h3>\n<p style=\"font-weight: 400;\">Den isl\u00e4ndska folkomr\u00f6stningen pekar mot en europeisk ordning som best\u00e5r av flera niv\u00e5er: EU sj\u00e4lvt, dess medlemsstater med permanenta undantag, EES, bilaterala avtal s\u00e5som det med Schweiz, den turkiska tullunionen samt externa strategiska partnerskap.<\/p>\n<p style=\"font-weight: 400;\">Kanada skulle kunna bli en viktig partner i Atlantregionen inom denna bredare konstellation. Ukraina och Turkiet skulle kunna erbjudas betydande men tydligt externa relationer. Storbritannien skulle kunna f\u00f6rhandla fram n\u00e4rmare tillg\u00e5ng om landet accepterade motsvarande skyldigheter. Island och Norge skulle kunna beh\u00e5lla sin nuvarande balans mellan integration och sj\u00e4lvst\u00e4ndighet.<\/p>\n<p style=\"font-weight: 400;\">Detta skulle inte vara ett Europa med olika hastigheter, eftersom inte alla l\u00e4nder skulle vara p\u00e5 v\u00e4g mot samma m\u00e5l. Det skulle vara ett Europa som kan skilja mellan medlemskap och partnerskap \u2013 och mellan samarbete och uppslukning.<\/p>\n<p style=\"font-weight: 400;\">F\u00f6r att en s\u00e5dan modell ska fungera m\u00e5ste EU \u00f6verge antagandet att varje n\u00e4ra relation inneb\u00e4r en p\u00e5g\u00e5ende anslutningsprocess. Integrationen m\u00e5ste kunna avbrytas. Ett land b\u00f6r kunna samarbeta n\u00e4ra med Europa utan att f\u00e5 h\u00f6ra att historien kr\u00e4ver att det s\u00e5 sm\u00e5ningom ansluter sig till samma politiska struktur.<\/p>\n<h3 style=\"font-weight: 400;\"><strong>Enighet inneb\u00e4r inte likformighet<\/strong><\/h3>\n<p style=\"font-weight: 400;\">Islands \u201dnej\u201d visar inte att de europeiska l\u00e4nderna m\u00e5ste \u00e5terta sin sj\u00e4lvst\u00e4ndighet fr\u00e5n Bryssel. Island \u00e4r redan djupt integrerat i den europeiska ekonomiska och r\u00e4ttsliga ordningen. Det bevisar inte heller att EU-medlemskap n\u00f6dv\u00e4ndigtvis \u00e4r \u00f6verl\u00e4gset: isl\u00e4nningarna har kommit fram till att m\u00f6jligheten att beh\u00e5lla kontrollen \u00f6ver fisket och andra fr\u00e5gor uppv\u00e4ger deras brist p\u00e5 r\u00f6str\u00e4tt n\u00e4r det g\u00e4ller m\u00e5nga regler f\u00f6r den inre marknaden.<\/p>\n<p style=\"font-weight: 400;\">L\u00e4rdomen \u00e4r mer blygsam men samtidigt mer anv\u00e4ndbar. Europa kan rymma olika former av integration utan att betrakta varje undantag som ett misslyckande eller varje yttre f\u00f6rbindelse som ett tillf\u00e4lligt steg p\u00e5 v\u00e4gen mot medlemskap.<\/p>\n<p style=\"font-weight: 400;\">S\u00e5dana alternativ m\u00e5ste dock beskrivas p\u00e5 ett \u00e4rligt s\u00e4tt. Ett land som deltar i den inre marknaden utan att tillh\u00f6ra unionen undg\u00e5r inte de europeiska reglerna: det till\u00e4mpar dem, men har mindre inflytande \u00f6ver utformningen av dem. Att framst\u00e4lla denna ordning som en stor seger f\u00f6r suver\u00e4niteten inneb\u00e4r att man utel\u00e4mnar den viktigaste delen av \u00f6verenskommelsen.<\/p>\n<p style=\"font-weight: 400;\">Island har inte v\u00e4nt Europa ryggen. Landet har valt ett s\u00e4rskilt s\u00e4tt att vara en del av Europa, med tydligt identifierbara f\u00f6rdelar och nackdelar. Landets beslut ifr\u00e5gas\u00e4tter inte v\u00e4rdet av den europeiska integrationen. Det visar att denna integration redan \u00e4r uppbyggd i olika niv\u00e5er.<\/p>\n<p style=\"font-weight: 400;\">Europa beh\u00f6ver flexibilitet f\u00f6r att kunna f\u00f6ra vissa l\u00e4nder n\u00e4rmare. Det beh\u00f6ver ocks\u00e5 sj\u00e4lvf\u00f6rtroende f\u00f6r att kunna avg\u00f6ra var utvidgningen m\u00e5ste stanna.<\/p>\n<p style=\"font-weight: 400;\">Europa beh\u00f6ver enighet, men det beh\u00f6ver inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis enhetlighet. Det \u00e4r just d\u00e4rf\u00f6r som man m\u00e5ste sluta f\u00f6rv\u00e4xla institutionell m\u00e5ngfald med politiskt misslyckande.<\/p>\n<\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Varken ett europeiskt nederlag eller en seger f\u00f6r suver\u00e4nitetsf\u00f6respr\u00e5karna Den isl\u00e4ndska folkomr\u00f6stningen har tolkats som \u00e4nnu ett avsnitt i den o\u00e4ndliga striden mellan EU-anh\u00e4ngare och EU-skeptiker. F\u00f6r de f\u00f6rstn\u00e4mnda inneb\u00e4r beslutet att inte \u00e5teruppta anslutningsf\u00f6rhandlingarna ett bakslag f\u00f6r det europeiska projektet. F\u00f6r de senare \u2013 av vilka m\u00e5nga kallar sig \u201dpatrioter\u201d \u2013 bevisar det att [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":76,"featured_media":63318,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[262,164],"tags":[3501,72,2009,1864],"editorial-positions":[],"regions":[341,411],"types":[],"class_list":["post-63673","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-juridisk","category-politik","tag-accession","tag-iceland","tag-integration","tag-referendum","regions-northern-europe-sv","regions-world-sv"],"yoast_head":"<!-- This site is optimized with the Yoast SEO plugin v28.0 - https:\/\/yoast.com\/product\/yoast-seo-wordpress\/ -->\n<title>Enighet utan likformighet: Vad Islands folkomr\u00f6stning inneb\u00e4r f\u00f6r Europa - The Conservative<\/title>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/www.theconservative.online\/sv\/enighet-utan-likformighet-vad-islands-folkomrostning-innebar-for-europa\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"sv_SE\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"Enighet utan likformighet: Vad Islands folkomr\u00f6stning inneb\u00e4r f\u00f6r Europa - The Conservative\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"Varken ett europeiskt nederlag eller en seger f\u00f6r suver\u00e4nitetsf\u00f6respr\u00e5karna Den isl\u00e4ndska folkomr\u00f6stningen har tolkats som \u00e4nnu ett avsnitt i den o\u00e4ndliga striden mellan EU-anh\u00e4ngare och EU-skeptiker. F\u00f6r de f\u00f6rstn\u00e4mnda inneb\u00e4r beslutet att inte \u00e5teruppta anslutningsf\u00f6rhandlingarna ett bakslag f\u00f6r det europeiska projektet. F\u00f6r de senare \u2013 av vilka m\u00e5nga kallar sig \u201dpatrioter\u201d \u2013 bevisar det att [&hellip;]\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/www.theconservative.online\/sv\/enighet-utan-likformighet-vad-islands-folkomrostning-innebar-for-europa\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"The Conservative\" \/>\n<meta property=\"article:published_time\" content=\"2026-09-04T16:08:54+00:00\" \/>\n<meta property=\"og:image\" content=\"https:\/\/www.theconservative.online\/wp-content\/uploads\/2026\/09\/shutterstock_2376217179.jpg\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:width\" content=\"1000\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:height\" content=\"500\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:type\" content=\"image\/jpeg\" \/>\n<meta name=\"author\" content=\"Juan Soto\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Skriven av\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"Juan Soto\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:label2\" content=\"Ber\u00e4knad l\u00e4stid\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data2\" content=\"16 minuter\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\\\/\\\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"Article\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.theconservative.online\\\/sv\\\/enighet-utan-likformighet-vad-islands-folkomrostning-innebar-for-europa#article\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.theconservative.online\\\/sv\\\/enighet-utan-likformighet-vad-islands-folkomrostning-innebar-for-europa\"},\"author\":{\"name\":\"Juan Soto\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.theconservative.online\\\/sv#\\\/schema\\\/person\\\/2860fad425b8f27078a18cbbe663cda1\"},\"headline\":\"Enighet utan likformighet: Vad Islands folkomr\u00f6stning inneb\u00e4r f\u00f6r Europa\",\"datePublished\":\"2026-09-04T16:08:54+00:00\",\"mainEntityOfPage\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.theconservative.online\\\/sv\\\/enighet-utan-likformighet-vad-islands-folkomrostning-innebar-for-europa\"},\"wordCount\":3288,\"image\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.theconservative.online\\\/sv\\\/enighet-utan-likformighet-vad-islands-folkomrostning-innebar-for-europa#primaryimage\"},\"thumbnailUrl\":\"https:\\\/\\\/www.theconservative.online\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/09\\\/shutterstock_2376217179.jpg\",\"keywords\":[\"accession\",\"Iceland\",\"Integration\",\"referendum\"],\"articleSection\":[\"Juridisk\",\"Politik\"],\"inLanguage\":\"sv-SE\"},{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.theconservative.online\\\/sv\\\/enighet-utan-likformighet-vad-islands-folkomrostning-innebar-for-europa\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.theconservative.online\\\/sv\\\/enighet-utan-likformighet-vad-islands-folkomrostning-innebar-for-europa\",\"name\":\"Enighet utan likformighet: Vad Islands folkomr\u00f6stning inneb\u00e4r f\u00f6r Europa - The Conservative\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.theconservative.online\\\/sv#website\"},\"primaryImageOfPage\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.theconservative.online\\\/sv\\\/enighet-utan-likformighet-vad-islands-folkomrostning-innebar-for-europa#primaryimage\"},\"image\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.theconservative.online\\\/sv\\\/enighet-utan-likformighet-vad-islands-folkomrostning-innebar-for-europa#primaryimage\"},\"thumbnailUrl\":\"https:\\\/\\\/www.theconservative.online\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/09\\\/shutterstock_2376217179.jpg\",\"datePublished\":\"2026-09-04T16:08:54+00:00\",\"author\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.theconservative.online\\\/sv#\\\/schema\\\/person\\\/2860fad425b8f27078a18cbbe663cda1\"},\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.theconservative.online\\\/sv\\\/enighet-utan-likformighet-vad-islands-folkomrostning-innebar-for-europa#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\\\/\\\/www.theconservative.online\\\/sv\\\/enighet-utan-likformighet-vad-islands-folkomrostning-innebar-for-europa\"]}]},{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.theconservative.online\\\/sv\\\/enighet-utan-likformighet-vad-islands-folkomrostning-innebar-for-europa#primaryimage\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.theconservative.online\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/09\\\/shutterstock_2376217179.jpg\",\"contentUrl\":\"https:\\\/\\\/www.theconservative.online\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/09\\\/shutterstock_2376217179.jpg\",\"width\":1000,\"height\":500},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.theconservative.online\\\/sv\\\/enighet-utan-likformighet-vad-islands-folkomrostning-innebar-for-europa#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Home\",\"item\":\"https:\\\/\\\/www.theconservative.online\\\/sv\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"Enighet utan likformighet: Vad Islands folkomr\u00f6stning inneb\u00e4r f\u00f6r Europa\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.theconservative.online\\\/sv#website\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.theconservative.online\\\/sv\",\"name\":\"The Conservative\",\"description\":\"\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\\\/\\\/www.theconservative.online\\\/sv?s={search_term_string}\"},\"query-input\":{\"@type\":\"PropertyValueSpecification\",\"valueRequired\":true,\"valueName\":\"search_term_string\"}}],\"inLanguage\":\"sv-SE\"},{\"@type\":\"Person\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.theconservative.online\\\/sv#\\\/schema\\\/person\\\/2860fad425b8f27078a18cbbe663cda1\",\"name\":\"Juan Soto\",\"image\":{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/secure.gravatar.com\\\/avatar\\\/bbcbffae280ac96842c1f999e38e7be310f7f6971323b5905303e5040638ffea?s=96&d=mm&r=g\",\"url\":\"https:\\\/\\\/secure.gravatar.com\\\/avatar\\\/bbcbffae280ac96842c1f999e38e7be310f7f6971323b5905303e5040638ffea?s=96&d=mm&r=g\",\"contentUrl\":\"https:\\\/\\\/secure.gravatar.com\\\/avatar\\\/bbcbffae280ac96842c1f999e38e7be310f7f6971323b5905303e5040638ffea?s=96&d=mm&r=g\",\"caption\":\"Juan Soto\"},\"url\":\"https:\\\/\\\/www.theconservative.online\\\/sv\\\/author\\\/fortius-consulting-eunat-2025-26\"}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"Enighet utan likformighet: Vad Islands folkomr\u00f6stning inneb\u00e4r f\u00f6r Europa - The Conservative","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/www.theconservative.online\/sv\/enighet-utan-likformighet-vad-islands-folkomrostning-innebar-for-europa","og_locale":"sv_SE","og_type":"article","og_title":"Enighet utan likformighet: Vad Islands folkomr\u00f6stning inneb\u00e4r f\u00f6r Europa - The Conservative","og_description":"Varken ett europeiskt nederlag eller en seger f\u00f6r suver\u00e4nitetsf\u00f6respr\u00e5karna Den isl\u00e4ndska folkomr\u00f6stningen har tolkats som \u00e4nnu ett avsnitt i den o\u00e4ndliga striden mellan EU-anh\u00e4ngare och EU-skeptiker. F\u00f6r de f\u00f6rstn\u00e4mnda inneb\u00e4r beslutet att inte \u00e5teruppta anslutningsf\u00f6rhandlingarna ett bakslag f\u00f6r det europeiska projektet. F\u00f6r de senare \u2013 av vilka m\u00e5nga kallar sig \u201dpatrioter\u201d \u2013 bevisar det att [&hellip;]","og_url":"https:\/\/www.theconservative.online\/sv\/enighet-utan-likformighet-vad-islands-folkomrostning-innebar-for-europa","og_site_name":"The Conservative","article_published_time":"2026-09-04T16:08:54+00:00","og_image":[{"width":1000,"height":500,"url":"https:\/\/www.theconservative.online\/wp-content\/uploads\/2026\/09\/shutterstock_2376217179.jpg","type":"image\/jpeg"}],"author":"Juan Soto","twitter_card":"summary_large_image","twitter_misc":{"Skriven av":"Juan Soto","Ber\u00e4knad l\u00e4stid":"16 minuter"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"Article","@id":"https:\/\/www.theconservative.online\/sv\/enighet-utan-likformighet-vad-islands-folkomrostning-innebar-for-europa#article","isPartOf":{"@id":"https:\/\/www.theconservative.online\/sv\/enighet-utan-likformighet-vad-islands-folkomrostning-innebar-for-europa"},"author":{"name":"Juan Soto","@id":"https:\/\/www.theconservative.online\/sv#\/schema\/person\/2860fad425b8f27078a18cbbe663cda1"},"headline":"Enighet utan likformighet: Vad Islands folkomr\u00f6stning inneb\u00e4r f\u00f6r Europa","datePublished":"2026-09-04T16:08:54+00:00","mainEntityOfPage":{"@id":"https:\/\/www.theconservative.online\/sv\/enighet-utan-likformighet-vad-islands-folkomrostning-innebar-for-europa"},"wordCount":3288,"image":{"@id":"https:\/\/www.theconservative.online\/sv\/enighet-utan-likformighet-vad-islands-folkomrostning-innebar-for-europa#primaryimage"},"thumbnailUrl":"https:\/\/www.theconservative.online\/wp-content\/uploads\/2026\/09\/shutterstock_2376217179.jpg","keywords":["accession","Iceland","Integration","referendum"],"articleSection":["Juridisk","Politik"],"inLanguage":"sv-SE"},{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/www.theconservative.online\/sv\/enighet-utan-likformighet-vad-islands-folkomrostning-innebar-for-europa","url":"https:\/\/www.theconservative.online\/sv\/enighet-utan-likformighet-vad-islands-folkomrostning-innebar-for-europa","name":"Enighet utan likformighet: Vad Islands folkomr\u00f6stning inneb\u00e4r f\u00f6r Europa - The Conservative","isPartOf":{"@id":"https:\/\/www.theconservative.online\/sv#website"},"primaryImageOfPage":{"@id":"https:\/\/www.theconservative.online\/sv\/enighet-utan-likformighet-vad-islands-folkomrostning-innebar-for-europa#primaryimage"},"image":{"@id":"https:\/\/www.theconservative.online\/sv\/enighet-utan-likformighet-vad-islands-folkomrostning-innebar-for-europa#primaryimage"},"thumbnailUrl":"https:\/\/www.theconservative.online\/wp-content\/uploads\/2026\/09\/shutterstock_2376217179.jpg","datePublished":"2026-09-04T16:08:54+00:00","author":{"@id":"https:\/\/www.theconservative.online\/sv#\/schema\/person\/2860fad425b8f27078a18cbbe663cda1"},"breadcrumb":{"@id":"https:\/\/www.theconservative.online\/sv\/enighet-utan-likformighet-vad-islands-folkomrostning-innebar-for-europa#breadcrumb"},"inLanguage":"sv-SE","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/www.theconservative.online\/sv\/enighet-utan-likformighet-vad-islands-folkomrostning-innebar-for-europa"]}]},{"@type":"ImageObject","inLanguage":"sv-SE","@id":"https:\/\/www.theconservative.online\/sv\/enighet-utan-likformighet-vad-islands-folkomrostning-innebar-for-europa#primaryimage","url":"https:\/\/www.theconservative.online\/wp-content\/uploads\/2026\/09\/shutterstock_2376217179.jpg","contentUrl":"https:\/\/www.theconservative.online\/wp-content\/uploads\/2026\/09\/shutterstock_2376217179.jpg","width":1000,"height":500},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/www.theconservative.online\/sv\/enighet-utan-likformighet-vad-islands-folkomrostning-innebar-for-europa#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Home","item":"https:\/\/www.theconservative.online\/sv"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"Enighet utan likformighet: Vad Islands folkomr\u00f6stning inneb\u00e4r f\u00f6r Europa"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/www.theconservative.online\/sv#website","url":"https:\/\/www.theconservative.online\/sv","name":"The Conservative","description":"","potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/www.theconservative.online\/sv?s={search_term_string}"},"query-input":{"@type":"PropertyValueSpecification","valueRequired":true,"valueName":"search_term_string"}}],"inLanguage":"sv-SE"},{"@type":"Person","@id":"https:\/\/www.theconservative.online\/sv#\/schema\/person\/2860fad425b8f27078a18cbbe663cda1","name":"Juan Soto","image":{"@type":"ImageObject","inLanguage":"sv-SE","@id":"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/bbcbffae280ac96842c1f999e38e7be310f7f6971323b5905303e5040638ffea?s=96&d=mm&r=g","url":"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/bbcbffae280ac96842c1f999e38e7be310f7f6971323b5905303e5040638ffea?s=96&d=mm&r=g","contentUrl":"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/bbcbffae280ac96842c1f999e38e7be310f7f6971323b5905303e5040638ffea?s=96&d=mm&r=g","caption":"Juan Soto"},"url":"https:\/\/www.theconservative.online\/sv\/author\/fortius-consulting-eunat-2025-26"}]}},"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.theconservative.online\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/63673","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.theconservative.online\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.theconservative.online\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.theconservative.online\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/76"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.theconservative.online\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=63673"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.theconservative.online\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/63673\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.theconservative.online\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media\/63318"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.theconservative.online\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=63673"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.theconservative.online\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=63673"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.theconservative.online\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=63673"},{"taxonomy":"editorial-positions","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.theconservative.online\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/editorial-positions?post=63673"},{"taxonomy":"regions","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.theconservative.online\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/regions?post=63673"},{"taxonomy":"types","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.theconservative.online\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types?post=63673"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}