N\u00e4r Donald Trump satt bredvid premi\u00e4rminister Miche\u00e1l Martin i Dublin den 12 september fick han en fr\u00e5ga om Irlands \u00e5terf\u00f6rening och svarade: \u201dTja, jag vill inte orsaka n\u00e5gra problem, men jag ska s\u00e4ga er att jag g\u00e4rna skulle se att landet \u00e5terf\u00f6renades.\u201d Han gick \u00e4nnu l\u00e4ngre \u2013 \u201dDet kommer att h\u00e4nda s\u00e5 sm\u00e5ningom \u2026 Jag tror att det vore fantastiskt\u201d \u2013 innan han f\u00f6reslog att \u201ddet lika g\u00e4rna kan h\u00e4nda nu.\u201d Senare rapporterades det att han sj\u00e4lv, utan att bli tillfr\u00e5gad, hade tagit upp \u00e4mnet vid m\u00f6tet med den irl\u00e4ndske presidenten och fr\u00e5gat hur \u201dsammanslagningen\u201d fortskred.<\/p>\n
Dagen d\u00e4rp\u00e5 gick han \u00e4nnu l\u00e4ngre och beskrev \u00e5terf\u00f6reningen som \u201den av de mest sj\u00e4lvklara h\u00e4ndelserna genom tiderna\u201d.<\/p>\n
Att s\u00e4ga att Trumps uttalanden skakade om det irl\u00e4ndska politiska landskapet vore en \u00f6verdrift, men de har utan tvekan gett ny kraft \u00e5t diskussionen om ett enat Irland. Bortsett fr\u00e5n dessa kommentarer var hans bes\u00f6k i stort sett en h\u00e4ndelsel\u00f6s tillst\u00e4llning; ett rutinm\u00e4ssigt bes\u00f6k av USA:s president, n\u00e5got som Irland har vant sig vid under de senaste \u00e5ren. Hans samtal med den v\u00e4nsterorienterade presidenten Catherine Connolly var enligt uppgift hj\u00e4rtligt, vilket skingrade alla farh\u00e5gor om ett konfrontativt m\u00f6te. I slut\u00e4ndan har Trumps uttalanden om irl\u00e4ndsk enhet tolkats som en tydlig signal om amerikanskt st\u00f6d f\u00f6r en konstitutionell f\u00f6r\u00e4ndring p\u00e5 \u00f6n Irland, med en uttrycklig prioritering av Republiken Irlands intressen. F\u00f6ljaktligen har debatten om enade Irland, som har legat i tr\u00e4da de senaste \u00e5ren, hamnat i centrum f\u00f6r den irl\u00e4ndska politiken.<\/p>\n
Martins reaktion p\u00e5 Trumps uttalanden pr\u00e4glades, som vanligt, av likgiltighet. Han avf\u00e4rdade kommentarerna kring uttalandet som \u201den \u00f6verreaktion\u201d och p\u00e5pekade att den amerikanske presidenten helt enkelt diskuterade enighet i termer av logiska geografiska gr\u00e4nser f\u00f6r en \u00f6-nation. Denna karakterisering av presidentens uttalanden \u2013 som en iakttagelse snarare \u00e4n ett uttryckligt st\u00f6d \u2013 m\u00e5ste ses som ett f\u00f6rs\u00f6k att f\u00f6rdr\u00f6ja och avleda allm\u00e4nhetens uppm\u00e4rksamhet fr\u00e5n denna fr\u00e5ga. Taoiseachen har sin egen vision om irl\u00e4ndsk enhet, som sedan 2020 drivs fram\u00e5t genom initiativet \u201dShared Island\u201d och som syftar till att fr\u00e4mja f\u00f6rsoning f\u00f6re \u00e5terf\u00f6rening. Med andra ord \u00e4r Martins vision f\u00f6r ett enat Irland en d\u00e4r problemet skjuts p\u00e5 framtiden i ytterligare en eller tv\u00e5 generationer.<\/p>\n
Trots tecken p\u00e5 passivitet fr\u00e5n regeringens sida s\u00e5g det ledande oppositionspartiet Sinn F\u00e9in en m\u00f6jlighet som var l\u00e4tt att utnyttja. Partiledaren Mary Lou McDonald f\u00f6rklarade att \u201dv\u00e5r nationella resa nu handlar om \u00e5terf\u00f6rening\u201d och att \u201ddet \u00e4r premi\u00e4rministerns ansvar att inleda planeringen\u201d. Ironiskt nog f\u00f6r Martin r\u00f6stade hans regering i juli i \u00e5r ned ett lagf\u00f6rslag fr\u00e5n Sinn F\u00e9in som kr\u00e4vde att premi\u00e4rministern inom arton m\u00e5nader skulle offentligg\u00f6ra en gr\u00f6nbok om \u00e5terf\u00f6rening och sammankalla en medborgarf\u00f6rsamling. Det \u00e4r v\u00e4rt att notera att lagf\u00f6rslaget st\u00f6ddes av alla oppositionspartier i D\u00e1il \u00c9ireann. I privata samtal har flera parlamentsledam\u00f6ter fr\u00e5n koalitionen antytt att de skulle ha st\u00f6tt det vid en fri omr\u00f6stning. Med Sinn F\u00e9in-ledamoten Donnchadh \u00d3 Laoghaire ord: \u201dEfter att ha lyssnat p\u00e5 talen i kammaren idag och pratat med kollegor \u00e4r den enda slutsats jag kan dra, \u00e4rligt talat, att vi inte ens skulle ha haft en omr\u00f6stning ikv\u00e4ll om det inte vore f\u00f6r en enda mans \u00e5sikter.\u201d Inom premi\u00e4rministerns eget parti r\u00e5der stor oenighet om hans inst\u00e4llning till en irl\u00e4ndsk \u00e5terf\u00f6rening. I juni sade justitieminister Jim O\u2019Callaghan vid en konferens i Belfast att n\u00e4sta regering m\u00e5ste f\u00f6rbereda sig f\u00f6r \u00e5terf\u00f6rening och klarg\u00f6ra vilka konstitutionella f\u00f6r\u00e4ndringar den \u00e4r beredd att acceptera. Den linjen st\u00e5r i direkt motsats till premi\u00e4rministerns avvaktande h\u00e5llning, men det \u00e4r en st\u00e5ndpunkt som Donald Trumps uttalanden nu kan g\u00f6ra n\u00f6dv\u00e4ndig.<\/p>\n
Londons reaktion p\u00e5 presidentens kontroversiella uttalanden var d\u00e4remot anm\u00e4rkningsv\u00e4rt konsekvent. Premi\u00e4rministern Andy Burnham hade bara n\u00e5gra veckor tidigare sagt att en folkomr\u00f6stning om gr\u00e4nsen var \u201dutesluten\u201d, och tvingades senare ta tillbaka sitt uttalande efter en storm av protester om att han enligt Good Friday-avtalet inte hade befogenhet att g\u00f6ra ett s\u00e5dant p\u00e5st\u00e5ende. Befogenheten att utlysa en folkomr\u00f6stning om gr\u00e4nsen ligger hos Nordirlandsministern, en post som innehas av Labour-parlamentsledamoten Chris Bryant, som lade ut texten till l\u00e5ngfredagsavtalet p\u00e5 n\u00e4tet som en \u201duppfriskningskurs\u201d efter Trumps kommentarer. Tory-ledaren Kemi Badenoch anklagade Trump f\u00f6r att \u201dskjuta fr\u00e5n h\u00f6ften\u201d, medan Nigel Farage tog avst\u00e5nd fr\u00e5n Trump och f\u00f6rsvarade unionens integritet.<\/p>\n
DUP-ledaren Gavin Robinsons uttalanden var de som tydligast visade p\u00e5 den politiska chockv\u00e5g som Trump utl\u00f6ste p\u00e5 de brittiska \u00f6arna \u2013 han f\u00f6rklarade att Nordirlands konstitutionella framtid inte skulle avg\u00f6ras av yttre akt\u00f6rer. Detta budskap om att den brittiska suver\u00e4niteten hotas av amerikansk inblandning tyder p\u00e5 att Trumps uttalanden \u00f6ver hela det politiska spektrumet i Storbritannien har uppfattats som ett tecken p\u00e5 fientlighet mot brittiska intressen i allm\u00e4nhet. I kombination med presidentens st\u00f6d f\u00f6r den argentinske presidenten Javier Milei och de \u00e5teruppblossande territoriella debatterna kring Falklands\u00f6arna verkar denna slutsats st\u00e4mma.<\/p>\n
Men \u00e4ven om en folkomr\u00f6stning om gr\u00e4nsen skulle utlysas, skulle det f\u00f6rst kr\u00e4vas majoritetsst\u00f6d f\u00f6r ett enat Irland. En Am\u00e1rach-unders\u00f6kning som publicerades i maj 2026 visade att 63 % i Nordirland skulle st\u00f6dja ett enat Irland som en del av EU, j\u00e4mf\u00f6rt med 29 % som var emot. I Republiken Irland st\u00f6dde 59 procent en \u00e5terf\u00f6rening p\u00e5 dessa villkor, medan 22 procent motsatte sig den. En \u00e4rlig bed\u00f6mning \u00e4r att en folkomr\u00f6stning om gr\u00e4nsen f\u00f6re 2030 \u00e4r t\u00e4nkbar, men fortfarande osannolik. Endast om Sinn F\u00e9in, partiet som f\u00f6respr\u00e5kar en \u00e5terf\u00f6rening av Irland, skulle ing\u00e5 i regeringen i Dublin, skulle en folkomr\u00f6stning realistiskt sett kunna bli ett m\u00e5l f\u00f6r den irl\u00e4ndska regeringens politik.<\/p>\n
N\u00e4r det g\u00e4ller fr\u00e5gan om hur Europeiska unionen skulle reagera p\u00e5 en irl\u00e4ndsk \u00e5terf\u00f6rening \u00e4r debatten redan avgjord. Vid ett Brexit-toppm\u00f6te i april 2017 f\u00f6rklarade Europeiska r\u00e5det formellt att i h\u00e4ndelse av en \u00e5terf\u00f6rening skulle \u201dhela territoriet i ett s\u00e5dant \u00e5terf\u00f6renat Irland d\u00e4rmed utg\u00f6ra en del av Europeiska unionen\u201d \u2013 ingen anslutningsprocess, ingen artikel 49, inget veto. Det prejudikat som en irl\u00e4ndsk \u00e5terf\u00f6rening kommer att f\u00f6lja \u00e4r den tyska \u00e5terf\u00f6reningen 1990. Den kommer helt enkelt att behandlas som en territoriell utvidgning av en befintlig medlemsstat, och inte som intr\u00e4de av en ny.<\/p>\n
Nationalisterna i Edinburgh och Cardiff kommer att betrakta denna s\u00e4rbehandling av Nordirland med en viss bitterhet. Nordirland har en uttr\u00e4desv\u00e4g som bygger p\u00e5 ett f\u00f6rdrag och en garanterad \u00e5terintr\u00e4de i EU. Skottland och Wales har varken det ena eller det andra. En utbrytning fr\u00e5n F\u00f6renade kungariket skulle l\u00e4mna b\u00e5da l\u00e4nderna utanf\u00f6r unionen, tvingade att ans\u00f6ka enligt artikel 49 som nya kandidatl\u00e4nder \u2013 vilket inneb\u00e4r potentiellt flera \u00e5rs f\u00f6rhandlingar som kommer att kr\u00e4va att man navigerar genom k\u00e4nsliga hinder i form av medlemsstater med egna separatistr\u00f6relser.<\/p>\n
Valsituationen har dock f\u00f6r\u00e4ndrats. I maj er\u00f6vrade SNP 58 mandat i Holyrood, sju mandat fr\u00e5n en majoritet, och John Swinney h\u00e4vdade att hans parti hade vunnit en \u201d\u00f6vertygande\u201d femte mandatperiod vid makten och upprepade sin avsikt att str\u00e4va efter en folkomr\u00f6stning senast 2028. I Wales vann Plaid Cymru 43 mandat, vilket gjorde den walesiska separatistledaren Rhun ap Iorwerth till f\u00f6rsteminister, vilket satte punkt f\u00f6r Labourpartiets politiska dominans i landet och satte Wales p\u00e5 sin egen v\u00e4g mot sj\u00e4lvst\u00e4ndighet.<\/p>\n
\u00c4ven om president Donald Trump inte har n\u00e5gon egentlig politisk tyngd som akt\u00f6r i n\u00e5gon av dessa debatter, har hans spontana uttalanden i Irland tvingat den irl\u00e4ndska regeringen att \u00f6ppet erk\u00e4nna n\u00e5got mycket obekv\u00e4mt. N\u00e4mligen att staten str\u00e4var efter en konstitutionell f\u00f6r\u00e4ndring men inte har genomf\u00f6rt det f\u00f6rberedande arbetet som kr\u00e4vs f\u00f6r att uppn\u00e5 den. F\u00f6r Storbritannien som helhet har hans kommentarer i praktiken \u00f6ppnat Pandoras ask vid en tidpunkt d\u00e5 unionens sociala sammanh\u00e5llning kanske \u00e4r svagare \u00e4n n\u00e5gonsin tidigare. Oavsett vilka utfall det slutligen blir kan vi dra slutsatsen att de brittiska \u00f6arna tycks st\u00e5 p\u00e5 tr\u00f6skeln till allvarliga politiska f\u00f6r\u00e4ndringar.<\/p>\n
<\/p>\n
<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
N\u00e4r Donald Trump satt bredvid premi\u00e4rminister Miche\u00e1l Martin i Dublin den 12 september fick han en fr\u00e5ga om Irlands \u00e5terf\u00f6rening och svarade: \u201dTja, jag vill inte orsaka n\u00e5gra problem, men jag ska s\u00e4ga er att jag g\u00e4rna skulle se att landet \u00e5terf\u00f6renades.\u201d Han gick \u00e4nnu l\u00e4ngre \u2013 \u201dDet kommer att h\u00e4nda s\u00e5 sm\u00e5ningom \u2026 Jag […]<\/p>\n","protected":false},"author":90,"featured_media":27796,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[10],"tags":[],"editorial-positions":[],"regions":[],"types":[453],"class_list":["post-65020","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-okategoriserad","types-opinion-sv"],"yoast_head":"\n