Irlands tilltr\u00e4de som ordf\u00f6randeland i Europeiska unionens r\u00e5d i juli har blottlagt det pinsamma s\u00e4kerhetsdilemmat \u2013 som orsakats av landets underinvesteringar \u2013 f\u00f6r hela v\u00e4rlden att se. T\u00e4nk till exempel p\u00e5 Irlands brist p\u00e5 f\u00f6rsvarskapacitet till sj\u00f6ss, trots att landet, i likhet med EU-medlemsstater som Frankrike, Danmark och Portugal, har n\u00e5gra av de st\u00f6rsta havsomr\u00e5dena inom unionen.<\/p>\n
Under det irl\u00e4ndska ordf\u00f6randeskapet i r\u00e5det har brittiska och franska \u00f6rlogsfartyg f\u00e5tt i uppdrag att f\u00f6rsvara landet medan det tar emot europeiska ledare och h\u00f6gt uppsatta tj\u00e4nstem\u00e4n. Irlands karakteristiskt bisarra f\u00f6rsvarsarrangemang inneb\u00e4r dock, enligt riks\u00e5klagaren, att artikel 15 i Bunreacht na h\u00c9ireann, den irl\u00e4ndska konstitutionen, ger endast Oireachtas befogenhet att uppb\u00e5da en milit\u00e4r styrka inom statens gr\u00e4nser. D\u00e4rf\u00f6r f\u00e5r de brittiska och franska fartyg som har till uppgift att f\u00f6rsvara Irland under r\u00e5dets ordf\u00f6randeskap inte segla in i irl\u00e4ndska farvatten. F\u00f6r att \u00e5terigen belysa de sv\u00e5rbegripliga juridiska kringg\u00e5endena som skapats f\u00f6r att t\u00e4ppa till luckorna i statens f\u00f6rsvarsstrategi har man utarbetat en metod f\u00f6r att undvika den konstitutionella fr\u00e5gan som skulle uppst\u00e5 om ett utl\u00e4ndskt fartyg skulle anv\u00e4nda d\u00f6dligt v\u00e5ld f\u00f6r att f\u00f6rsvara irl\u00e4ndskt territorium. Detta till\u00e4mpades redan fr\u00e5n och med den f\u00f6rsta dagen av det irl\u00e4ndska r\u00e5dsordf\u00f6randeskapet: en irl\u00e4ndsk sj\u00f6officer var stationerad ombord p\u00e5 den franska fregatten Aquitaine, s\u00e5 att en order i h\u00e4ndelse av missilbeskjutning mot en fientlig akt\u00f6r tekniskt sett skulle ges av en beh\u00f6rig irl\u00e4ndsk person.<\/p>\n
F\u00f6r att illustrera den bristande beredskapen inf\u00f6r Irlands ordf\u00f6randeskap i r\u00e5det och hur den inhemska kritiken har tilltagit, kommer regeringen att l\u00e4gga ut mer \u00e4n 293 miljoner euro p\u00e5 sex m\u00e5naders ordf\u00f6randeskap, varav tv\u00e5 m\u00e5nader g\u00e5r f\u00f6rlorade p\u00e5 grund av sommar- och julhelgerna. Av den budgeten har den st\u00f6rsta enskilda posten avsatts till s\u00e4kerhet. Cirka 125 miljoner euro har tilldelats An Garda Siochana f\u00f6r extra kostnader i samband med polisinsatser under det irl\u00e4ndska ordf\u00f6randeskapet. Med tanke p\u00e5 Irlands historia av kostnads\u00f6verskridanden och sl\u00f6saktiga offentliga utgifter f\u00f6rv\u00e4ntas den verkliga siffran, n\u00e4r ordf\u00f6randeskapet \u00e4r avslutat, bli betydligt h\u00f6gre.<\/p>\n
Budgeteringen f\u00f6r ordf\u00f6randeskapet har dock blottlagt en ironi i regeringens politik. Staten har visat att den kan avs\u00e4tta 125 miljoner euro f\u00f6r att s\u00e4kerst\u00e4lla ordningen under fyra m\u00e5naders diplomatiska evenemang, men \u00e4nd\u00e5 kan den inte hitta pengarna f\u00f6r att p\u00e5 ett adekvat s\u00e4tt uppr\u00e4tth\u00e5lla ordningen i landet under normala f\u00f6rh\u00e5llanden. Garda har \u00f6ver 14 500 anst\u00e4llda, och polischefen Justin Kelly hoppas att antalet ska n\u00e5 15 000 f\u00f6re \u00e5rets slut. \u00c4nd\u00e5 har polisen ett l\u00e5ngvarigt rekryteringsproblem som verkar vara l\u00e5ngt ifr\u00e5n l\u00f6st. Rekryteringen till Garda-reserven uppgick f\u00f6rra \u00e5ret till mindre \u00e4n 10 procent av det planerade antalet. Det h\u00e4r \u00e4r inte siffror som tyder p\u00e5 ett tillf\u00e4lligt personalproblem, utan de beskriver en allvarlig kris n\u00e4r det g\u00e4ller att beh\u00e5lla och rekrytera personal, en kris som flera ministrar i rad har misslyckats med att \u00e5tg\u00e4rda. N\u00e4r det g\u00e4ller polisinsatserna under ordf\u00f6randeskapet har den irl\u00e4ndska regeringen d\u00e4rf\u00f6r tillgripit samma taktik som anv\u00e4nds n\u00e4r USA:s president bes\u00f6ker landet \u2013 att \u00f6versv\u00e4mma Gardai med en ov\u00e4ntad finansiering f\u00f6r att avv\u00e4rja internationell f\u00f6rl\u00e4genhet p\u00e5 grund av bristen p\u00e5 allm\u00e4n s\u00e4kerhet p\u00e5 de irl\u00e4ndska gatorna.<\/p>\n
Finansieringen av de irl\u00e4ndska f\u00f6rsvarsstyrkorna \u00e4r \u00e4nnu s\u00e4mre. Ett tecken p\u00e5 att regeringen inser att detta \u00e4r ett problem \u00e4r att f\u00f6rsvarsutgifterna f\u00f6r 2026 har n\u00e5tt rekordh\u00f6ga 1,5 miljarder euro. J\u00e4mf\u00f6rt med resten av kontinenten utg\u00f6r detta dock endast cirka 0,2 procent av BNP, samtidigt som EU-genomsnittet har n\u00e5tt 2,2 procent och \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g mot 2,4 procent. Irland ligger inte bara efter den europeiska trenden, utan halkar st\u00e4ndigt efter utan att det finns utsikter till n\u00e5gra konkreta \u00e5tg\u00e4rder, \u00e4ven om regeringen lovar att utgifterna ska n\u00e5 3 miljarder euro vid n\u00e5gon obest\u00e4md tidpunkt i framtiden.<\/p>\n
Siffrorna f\u00f6r den permanenta f\u00f6rsvarsstyrkan visar en liknande bild av vikande investeringar i f\u00f6rsvar och s\u00e4kerhet, med cirka 7 700 aktiva soldater j\u00e4mf\u00f6rt med en planerad styrka p\u00e5 omkring 9 700. Dessutom saknar Irland ett markbaserat luftf\u00f6rsvar av n\u00e5gon betydelse. Oidentifierade flygplan i det irl\u00e4ndskkontrollerade luftrummet avlyssnas av Royal Air Force enligt ett hemligt avtal som aldrig har offentliggjorts eller debatterats formellt. Regeringen har lovat att inf\u00f6ra f\u00f6rm\u00e5ga att bek\u00e4mpa dr\u00f6nare, men f\u00f6rst efter att fyra stora milit\u00e4ra dr\u00f6nare tr\u00e4ngde in i det irl\u00e4ndska luftrummet p\u00e5 kv\u00e4llen d\u00e5 Ukrainas president Zelenskyj anl\u00e4nde till Dublin.<\/p>\n
Denna upphopning av s\u00e4kerhetskriser fick den irl\u00e4ndske analytikern Eoin Drea att i tidskriften Foreign Policy h\u00e4vda att Irland h\u00e5ller p\u00e5 att bli ett de facto franskt milit\u00e4rt protektorat: en stat vars s\u00e4kerhet i luften, till sj\u00f6ss och under ytan i allt h\u00f6gre grad garanteras av partner som landet inte har n\u00e5gra formella f\u00f6rpliktelser gentemot och inget formellt inflytande \u00f6ver. Samtidigt har den irl\u00e4ndske generalen Se\u00e1n Clancy, tidigare stabschef f\u00f6r f\u00f6rsvarsmakten, sedan 2024 varit ordf\u00f6rande i Europeiska unionens milit\u00e4ra kommitt\u00e9, den h\u00f6gsta milit\u00e4ra posten inom unionen. Denna utn\u00e4mning visar i sig att Dublin \u00e4r medveten om den milit\u00e4ra samordningen p\u00e5 EU-niv\u00e5, men i slut\u00e4ndan \u00e4r det inget annat \u00e4n symbolpolitik n\u00e4r landet aktivt f\u00f6rsummar sina inhemska milit\u00e4ra och polisi\u00e4ra skyldigheter.<\/p>\n
Upph\u00e4vandet av den s\u00e5 kallade \u201dtriple lock\u201d-klausulen om f\u00f6rsvarsmaktens utlandsinsatser utg\u00f6r nu en besv\u00e4rlig faktor i sammanhanget. Kravet p\u00e5 ett mandat fr\u00e5n FN:s s\u00e4kerhetsr\u00e5d innan mer \u00e4n tolv personer f\u00e5r s\u00e4ndas utomlands framst\u00e4lldes som en garanti f\u00f6r Irlands oberoende, neutralitet och engagemang i multilaterala institutioner. I praktiken ger detta Moskva och Peking vetor\u00e4tt \u00f6ver Irlands utplaceringar \u2013 tv\u00e5 stater vars politiska och ekonomiska intressen skiljer sig fr\u00e5n och st\u00e5r i konflikt med Irlands nationella intressen. Nu har konsekvenserna av denna politik kommit tillbaka som en bumerang, d\u00e5 FN:s s\u00e4kerhetsr\u00e5d nu avvecklar FN:s interimstyrka i Libanon (UNIFIL). N\u00e4r det uppdraget avslutas kommer Irland inte l\u00e4ngre att ha n\u00e5gon st\u00f6rre utlandsinsats och f\u00f6rlorar d\u00e4rmed sina enda aktiva utl\u00e4ndska \u00f6vningsomr\u00e5den d\u00e4r f\u00f6rsvarsmakten kan bygga upp teknisk milit\u00e4r expertis genom fredsbevarande insatser. Med tanke p\u00e5 splittringen i s\u00e4kerhetsr\u00e5det verkar ett \u00e5terupptagande av UNIFIL n\u00e4stan om\u00f6jligt, och det \u00e4r allts\u00e5 mot denna bakgrund som regeringen g\u00e5r mot att upph\u00e4va den s\u00e5 kallade trippelsp\u00e4rren.<\/p>\n
Det finns ett sammanh\u00e4ngande suver\u00e4nistiskt argument f\u00f6r att avskaffa \u201dtriple lock\u201d-systemet. Irl\u00e4ndska soldater b\u00f6r endast s\u00e4ttas in av D\u00e1il \u00c9ireann och Republiken Irland. Problemet \u00e4r inte principen i sig, utan det l\u00e5ga f\u00f6rtroendet hos allm\u00e4nheten f\u00f6r den nuvarande regeringen, vilket undergr\u00e4ver tilltron till att regeringen agerar i god tro. \u00c4ndringsf\u00f6rslaget om att avskaffa det s\u00e5 kallade trippelsp\u00e4rrsystemet har d\u00e4refter fastnat i processen efter att det godk\u00e4nts av regeringen, just d\u00e4rf\u00f6r att Fianna F\u00e1ils bakb\u00e4nksledam\u00f6ter motsatte sig vad de ans\u00e5g utgjorde en grundl\u00e4ggande f\u00f6r\u00e4ndring av partiets principer. Och utan en trov\u00e4rdig plan f\u00f6r att \u00f6vertyga den irl\u00e4ndska allm\u00e4nheten om denna reform och garantera att regeringen inte i smyg kommer att dra in Irland i EU:s f\u00f6rsvarsavtal, kommer den aldrig att f\u00f6rverkligas.<\/p>\n
Det \u00e4r det yttersta dilemmat som det irl\u00e4ndska ordf\u00f6randeskapet har blottlagt. En djupt impopul\u00e4r regering som styr mitt i en rad p\u00e5 varandra f\u00f6ljande kriser och som f\u00f6rs\u00f6ker \u00e5terinf\u00f6ra milit\u00e4r styrka samt upph\u00e4va multilaterala kontroller av den irl\u00e4ndska s\u00e4kerhetspolitiken kan naturligtvis bara betraktas med skepsis och oro. Neutralitet utan milit\u00e4r kapacitet \u00e4r inte sj\u00e4lvst\u00e4ndighet, utan hj\u00e4lpl\u00f6shet, och med det p\u00e5g\u00e5ende kriget i Ukraina och andra globala konflikter kommer f\u00f6rsvarsutgifterna att vara impopul\u00e4ra bland allm\u00e4nheten av det enda sk\u00e4let att regeringen inte en enda g\u00e5ng har fullgjort sin uppgift att garantera allm\u00e4nheten att deras intressen kommer att f\u00f6rsvaras framf\u00f6r de utl\u00e4ndska regeringarnas och f\u00f6retagens intressen, i vars inflytandesf\u00e4r det irl\u00e4ndska etablissemanget l\u00e5ngsamt har glidit in.<\/p>\n
<\/p>\n
<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Irlands tilltr\u00e4de som ordf\u00f6randeland i Europeiska unionens r\u00e5d i juli har blottlagt det pinsamma s\u00e4kerhetsdilemmat \u2013 som orsakats av landets underinvesteringar \u2013 f\u00f6r hela v\u00e4rlden att se. T\u00e4nk till exempel p\u00e5 Irlands brist p\u00e5 f\u00f6rsvarskapacitet till sj\u00f6ss, trots att landet, i likhet med EU-medlemsstater som Frankrike, Danmark och Portugal, har n\u00e5gra av de st\u00f6rsta havsomr\u00e5dena […]<\/p>\n","protected":false},"author":90,"featured_media":8335,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[10],"tags":[],"editorial-positions":[],"regions":[],"types":[],"class_list":["post-65053","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-okategoriserad"],"yoast_head":"\n