Europa har hittat b\u00e5de pengarna och viljan att \u00e5terupprusta. Det som fortfarande saknas \u00e4r den industriella kapaciteten, snabbheten och de gemensamma reglerna f\u00f6r att omvandla dessa pengar till fungerande f\u00f6rm\u00e5ga. Det var budskapet fr\u00e5n paneldiskussionen den 24 oktober om \u201dAtt anpassa Europas milit\u00e4ra f\u00f6rm\u00e5gor till nya hot\u201d vid ECR-konferensen i Vilnius.<\/p>\n
Ma\u0142gorzata Samojedny (ordf\u00f6rande, Opportunity Institute, Polen), moderator.<\/strong> Hon inledde med att tala om ekonomin. Studier fr\u00e5n IMF och ECB tyder, enligt henne, p\u00e5 att f\u00f6rsvarsutgifter \u00f6kar BNP p\u00e5 kort sikt, kanske i \u00e4nnu h\u00f6gre grad \u00e4n infrastrukturinvesteringar. Hon tog Tjeckien, som gr\u00e4nsar till hennes hemland, som exempel. Landet t\u00e4cker 57 % av sina f\u00f6rsvarsbehov med inhemsk produktion och exporterar 90 % av sin f\u00f6rsvarsproduktion. Tjeckiska f\u00f6retag har ocks\u00e5 gjort uppk\u00f6p utomlands, till exempel Fiocchi Munizioni i Italien. Europa beh\u00f6ver tre saker, menade hon: h\u00e5llbar finansiering, f\u00f6ruts\u00e4gbara order och konkurrenskraftiga villkor i leveranskedjan. Hon klagade \u00f6ver att st\u00e5l- och aluminiumproducenter drabbas av \u201dkonstgjorda\u201d kostnader till f\u00f6ljd av utsl\u00e4ppshandel och ESG-regler. Hon uppmanade ocks\u00e5 regeringar och f\u00f6retag att fastst\u00e4lla krav och g\u00f6ra gemensamma ink\u00f6p.<\/p>\n Vojtech Munzar (tjeckisk parlamentsledamot, vice ordf\u00f6rande i budgetutskottet).<\/strong> Som ekonom satte han in f\u00f6rsvarsfr\u00e5gan i ett sammanhang med tre fr\u00e5gor: hur man ska finansiera det, hur marknaden fungerar och hur man anv\u00e4nder offentliga medel p\u00e5 ett ansvarsfullt s\u00e4tt. Hans viktigaste siffra var att Europa importerar cirka 80 % av sin milit\u00e4rutrustning, vilket inneb\u00e4r att en stor del av utgifterna l\u00e4mnar EU:s ekonomi. Han betonade senare att ink\u00f6p av utrustning endast \u00e4r en del av kostnaden. Utbildning, logistik, kaserner och baser kostar alla pengar, och blandade flygflottor f\u00f6rv\u00e4rrar situationen. Om vissa stater flyger Gripen och andra F-35 blir utbildningen f\u00f6r respektive flygplan dyr. N\u00e4r det g\u00e4ller att skapa f\u00f6ruts\u00e4gbarhet f\u00f6r industrin menade han att staterna b\u00f6r s\u00e4kerst\u00e4lla l\u00e5ngsiktig efterfr\u00e5gan och finansiering samt s\u00e4nka de artificiellt h\u00f6ga kostnaderna f\u00f6r energi och tung industri. Subventioner, menade han, b\u00f6r endast fungera som ett komplement till privata f\u00f6retag och deras id\u00e9er. Han sade ocks\u00e5 att \u201dvarje euro som investeras i f\u00f6rsvaret genererar tv\u00e5 eller tre euro\u201d i relaterad verksamhet. Det \u00e4r l\u00e4ttare att \u00f6vertyga v\u00e4ljarna i Polen eller de baltiska l\u00e4nderna \u00e4n i Italien eller Spanien, d\u00e4r det blir en politisk strid. Skuldfinansierade utgifter kan h\u00f6ja r\u00e4ntorna, varnade han, och f\u00f6reslog d\u00e4rf\u00f6r att man skulle omf\u00f6rdela medel fr\u00e5n den gr\u00f6na omst\u00e4llningen till f\u00f6rsvaret.<\/p>\n Tomasz Szatkowski (generalsekreterare f\u00f6r ECR-gruppen, tidigare polsk ambassad\u00f6r vid Nato).<\/strong> Han f\u00f6rmedlade sin skarpa strategiska syn till panelen. Utan USA:s k\u00e4rnvapenparaply, menade han, skulle Europa riskera att uts\u00e4ttas f\u00f6r rysk k\u00e4rnvapenutpressning, eftersom de brittiska och franska arsenalen endast t\u00e4cker ett begr\u00e4nsat antal scenarier. Han p\u00e5minde om att Nato inte hade n\u00e5gra ordentliga planer f\u00f6r hela operationsomr\u00e5det f\u00f6re 2021\u201322. Sedan dess har fokus skiftat till att f\u00f6rhindra att Ryssland uppn\u00e5r n\u00e5gra tidiga framg\u00e5ngar. Nato, menade han, b\u00f6r utnyttja sina styrkor inom flygstridskrafter och man\u00f6verkrigf\u00f6ring snarare \u00e4n att f\u00f6rs\u00f6ka m\u00e4ta sig med den ryska massan. P\u00e5 fr\u00e5gan om hur Nato kan finansiera en stor utvidgning svarade han rakt p\u00e5 sak: \u201dKort sagt, det g\u00e5r inte.\u201d Det kr\u00e4ver tid och industriell kapacitet, vilket Europa saknar. F\u00f6rsvar i sig r\u00e4cker inte heller: \u201dDet \u00e4r som att g\u00e5 in i en medeltida strid med ett sk\u00f6ld men utan sv\u00e4rd.\u201d Han varnade f\u00f6r att i all o\u00e4ndlighet skjuta ner billiga Shahed-dr\u00f6nare med dyra Patriot-missiler. Han efterlyste ocks\u00e5 fler \u00f6vningar med kort varsel, d\u00e4r allierade kan misslyckas tidigt utan att bli klandrade.<\/p>\n Nikodem Racho (r\u00e5dgivare till den polske presidenten, tidigare r\u00e5dgivare vid Nationella s\u00e4kerhetsbyr\u00e5n).<\/strong> Han placerade Rysslands imperialistiska ambitioner i ett l\u00e5ngsiktigt perspektiv som str\u00e4cker sig bortom alla fredsavtal. Han h\u00e4vdade att de resurser som Europa inte enkelt kan ers\u00e4tta fr\u00e5n USA omfattar underr\u00e4ttelseverksamhet, rymd, cybers\u00e4kerhet samt ledning och kontroll, d\u00e4r underr\u00e4ttelseverksamheten \u00e4r den sv\u00e5raste. Trots detta kan Europa klara sig tills f\u00f6rst\u00e4rkningar anl\u00e4nder. Hans konkreta krav var permanenta amerikanska baser i Polen, med tydlig finansiering och lagstiftning, samt en underh\u00e5llsanl\u00e4ggning f\u00f6r PAC-missiler som anv\u00e4nds av Patriot-systemen.<\/p>\n Nikodem Racho<\/strong>, som talade i sin roll som panelens branschrepresentant, sade att de baltiska staterna saknar starka f\u00f6rsvarsindustrier och k\u00f6per in fr\u00e5n USA, Tyskland och Polen. Lokala f\u00f6retag b\u00f6r d\u00e4rf\u00f6r hitta nischer som de stora leverant\u00f6rerna l\u00e4mnar \u00f6ppna och v\u00e4lkomna allierade investerare, eftersom fabriker ocks\u00e5 medf\u00f6r politiskt st\u00f6d. D\u00e4refter kom Litauens ekonomi- och innovationsminister Edvinas Grik\u0161as,<\/strong> som lyfte fram snabbheten som ett argument. Hans land har omkring 100 f\u00f6rsvars- och s\u00e4kerhetsf\u00f6retag, och branschens int\u00e4kter \u00f6kade med 50 % bara under f\u00f6rra \u00e5ret. En investerare kan g\u00e5 fr\u00e5n undertecknat avtal till en produktionsanl\u00e4ggning p\u00e5 s\u00e5 kort tid som nio m\u00e5nader, vilket han anser \u00e4r snabbast inom EU. Hans slogan f\u00f6r Europa var \u201dhastighet, hastighet, hastighet\u201d. Han sade att EU:s befintliga upphandlingsmekanismer \u00e4r underutnyttjade och lovade att presentera litauiska exempel under landets ordf\u00f6randeskap i r\u00e5det.<\/p>\n EU-parlamentarikern Aurelijus Veryga<\/strong> svarade p\u00e5 en fr\u00e5ga om hur man ska \u00e5tg\u00e4rda bristerna i EU:s f\u00f6rsvar och sa: \u201dVi kan diskutera hur bra eller d\u00e5ligt det \u00e4r, men Europa f\u00f6rs\u00f6ker \u00e5tminstone g\u00f6ra n\u00e5got.\u201d Han p\u00e5pekade att EU tidigare till och med f\u00f6rbj\u00f6d diskussioner om f\u00f6rsvarsinvesteringar, vilket g\u00f6r att det tar tid att ansl\u00e5 medel. EU samlar fr\u00e4mst in och omf\u00f6rdelar medlemsstaternas pengar, sa han, och dess b\u00e4sta bidrag \u00e4r regler som uppmuntrar till samarbete.<\/p>\n Den litauiske parlamentsledamoten Dainius Gaiauskas<\/strong> n\u00e4mnde SAFE som ett av tecknen p\u00e5 att ett enat EU \u00f6kade sina budgetar, vilket drev Moskva till att genomf\u00f6ra hybridattacker i gr\u00e5zoner.<\/p>\n Europaparlamentarikern Elena Donazzan<\/strong> sade att SAFE beviljar medel till medlemsstaterna s\u00e5 att de kan k\u00f6pa in det de beh\u00f6ver, men att \u201doffentlig upphandling ofta i slut\u00e4ndan gynnar f\u00f6retag utanf\u00f6r Europa\u201d. Hon vill utvidga den samarbetsmodell som skapats f\u00f6r migrationsfr\u00e5gor till att \u00e4ven omfatta milit\u00e4r upphandling.<\/p>\n Italiens statssekreterare f\u00f6r f\u00f6rsvar, Isabella Rauti<\/strong>, beskrev m\u00e5let som en europeisk pelare inom Nato, inte som en europeisk arm\u00e9. Utrustningen b\u00f6r vara kompatibel \u201dredan fr\u00e5n konstruktionsstadiet\u201d, med europeiska produktionskedjor och p\u00e5 sikt helt europeisk utrustning. Hon betecknade det som en ambition snarare \u00e4n n\u00e5got om\u00f6jligt. Hon n\u00e4mnde ett m\u00f6te som nyligen h\u00f6lls i Rom och som helt \u00e4gnades \u00e5t europeisk upphandling.<\/p>\n Litauens f\u00f6re detta st\u00e4ndige representant vid Nato, Deividas Matulionis<\/strong>, var mer skeptisk till Bryssel. Han vill att n\u00e4sta EU-budget ska inneh\u00e5lla mer medel f\u00f6r f\u00f6rsvar och s\u00e4kerhet. Han argumenterade f\u00f6r standardisering och sa: \u201dPengar kommer inte att f\u00f6rsvara oss. Endast kapacitet kan f\u00f6rsvara oss.\u201d Han avvisade id\u00e9n om en EU-f\u00f6rsvarsallians, som skulle kr\u00e4va en f\u00f6rdrags\u00e4ndring och riskerade att n\u00f6ja sig med den minsta gemensamma n\u00e4mnaren.<\/p>\n Matulionis tillade att Litauen l\u00e4gger 5,38 % av BNP p\u00e5 f\u00f6rsvaret, varav \u00f6ver 60 % stannar kvar i landet. Racho n\u00e4mnde ocks\u00e5 tre \u00e5tg\u00e4rder inom EU: milit\u00e4r r\u00f6rlighet, EDIP (programmet som fr\u00e4mjar produktion i Europa) och ett str\u00f6mlinjeformat industriprogram. Som exempel n\u00e4mnde han trupper som beh\u00f6vde sex veckor p\u00e5 sig f\u00f6r att ordna med pappersarbetet f\u00f6r att f\u00f6rflytta sig fr\u00e5n v\u00e4st till \u00f6st, samt broar som inte var byggda f\u00f6r stridsvagnar.<\/p>\n Talare var \u00f6verens om att Europa inte l\u00e4ngre kan betrakta f\u00f6rsvaret som en eftertanke. De var oeniga om huruvida Bryssel eller de nationella huvudst\u00e4derna b\u00f6r ta ledningen, och om hur mycket kontroll man ska beh\u00e5lla \u00f6ver vart pengarna g\u00e5r. SAFE befinner sig mitt i den debatten. Programmet erbjuder ny finansiering, men kritikerna fruktar att pengarna kan hamna utanf\u00f6r Europa, och \u00e4ven anh\u00e4ngarna s\u00e4ger att det verkliga testet \u00e4r om best\u00e4llningarna leder till fabriker, utbildad personal och vapen som fungerar tillsammans. Som Szatkowski uttryckte det: sk\u00f6ldar r\u00e4cker inte p\u00e5 egen hand.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Europa har hittat b\u00e5de pengarna och viljan att \u00e5terupprusta. Det som fortfarande saknas \u00e4r den industriella kapaciteten, snabbheten och de gemensamma reglerna f\u00f6r att omvandla dessa pengar till fungerande f\u00f6rm\u00e5ga. Det var budskapet fr\u00e5n paneldiskussionen den 24 oktober om \u201dAtt anpassa Europas milit\u00e4ra f\u00f6rm\u00e5gor till nya hot\u201d vid ECR-konferensen i Vilnius. Ma\u0142gorzata Samojedny (ordf\u00f6rande, Opportunity […]<\/p>\n","protected":false},"author":79,"featured_media":67263,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[10],"tags":[],"editorial-positions":[],"regions":[],"types":[],"class_list":["post-67829","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-okategoriserad"],"yoast_head":"\n