Subscribe
Kanarieöarna är en av de nio regioner som kallas ”yttersta randområden” i Europeiska unionen. Den 25 januari 2024 offentliggjorde Europaparlamentets politiska avdelning för struktur- och sammanhållningspolitik en rapport om sammanhållningspolitiken i de yttersta randområdena som visar på en ganska dyster situation för den spanska regionen.
För det första uppvisar Kanarieöarna den sämsta utvecklingen av bruttonationalprodukten (BNP) per capita i procent av genomsnittet för EU-27 mellan 2000 och 2021. Detta vackra område i Spanien har minskat med mer än 30 % under dessa två decennier. En sådan prestation mer än tredubblar den näst värsta utvecklingen.
År 2000 var Kanarieöarna, bland de nio yttersta randområdena, det område där BNP per capita låg närmast EU-genomsnittet (97 %). Efter en ”svindlande nedgång” har Martinica, Madeira, Azorerna och Guadeloupe nu överträffat detta.
När det gäller BNP per capita i procent av respektive lands genomsnitt är trenden tyvärr inte bättre. Av de nio regionerna förbättrar sju sin situation mellan 2001 och 2021. Det är bara Franska Guyana och Kanarieöarna som inte gör det, men Franska Guyana tappar 5 procent, medan Kanarieöarna minskar med mer än 10 procent, vilket återigen är mer än dubbelt så mycket som det näst sämsta resultatet.
Mot bakgrund av detta scenario har parlamentsledamoten Jorge Buxadé Villalba vänt sig till Europeiska kommissionen och påmint EU-myndigheterna om att minskningen av Kanarieöarnas BNP per capita är direkt orsakad av ankomsten av 211 000 nya invandrare, vilket motsvarar en befolkningsökning på 40 procent. De återstående 60 procenten är dock oförklarade, antingen av den regionala regeringen eller av Europaparlamentets undersökning. Det kommer därför att bli mycket relevant att få veta vad Europeiska kommissionen har att säga som svar till VOX-politikern.
Kanarieöarnas svaga ekonomiska utveckling står dessutom i kontrast till de EU-medel som avsatts för de yttersta randområdena under perioden 2014-2020. Av dessa nio fick Kanarieöarna 1841 miljoner euro, eller 817 euro per capita.
Samma situation upprepar sig för perioden 2021-2027. Med 686 euro per capita i EU-medel för regionala sammanhållningspolitiska program får Kanarieöarna minst av alla.
Det är också värt att notera att Kanarieöarna mellan de två perioderna förlorar 16 procent av finansieringen, och det utan att räkna med inflationen under den nya perioden. Detta står i kontrast till Madeira, som får en ökning med 56% under den aktuella perioden jämfört med den föregående.
ECR-partiets vice ordförande Buxadé har också frågat kommissionen varför tilldelningen av medel per capita till Kanarieöarna är lägst bland alla yttersta randområden, både för perioden 2014-2020 och 2021-2027.
Slutligen ligger Kanarieöarna sämst till när det gäller ackumulerade EU-betalningar från och med oktober 2023 i procent av det totala EU-anslaget i de regionala sammanhållningspolitiska programmen 2014-2020 för de yttersta randområdena, med 35 %, 10 % mindre än den näst sämsta platsen. Buxadé har frågat Europeiska kommissionen varför endast 35 procent av de 402 miljoner euro från Europeiska socialfonden som tilldelats Kanarieöarna under perioden 2014-2020 har utnyttjats.
Avslutningsvis kan vi fråga oss varför EU:s myndigheter behandlar Kanarieöarna så hårt och varför Spaniens offentliga myndigheter under det senaste årtiondet inte har varit mer effektiva när det gäller att ansöka om medel. Dessutom visar minskningen av BNP per capita på en bristfällig nationell ekonomisk politik.
Studien visar också att utbildningsnivån hos befolkningen på Kanarieöarna är lägre än det nationella genomsnittet och att detta gäller för alla utbildningsnivåer. Den visar på låg genomströmning i yrkesutbildningen och internationella utvärderingsresultat under genomsnittet på olika områden, särskilt i ämnen som främmande språk, och särskilt jämfört med OECD-genomsnittet. Mer avgörande är att andelen elever som hoppar av skolan i regionen fortfarande är hög.
Både ur utbildningssynpunkt och ur ekonomisk synpunkt förtjänar det kanariska folket bättre. Det verkar som om tiden är mogen för en ny politisk strategi, förhoppningsvis med stöd av många väljare som är lagligt bosatta i båda provinserna i skärgården.
Källa till bilden: Den nya humanitära hjälpen