Sociala medier har blivit en viktig drivkraft för spelaktiviteten, enligt en studie som genomfördes på Cypern av IMR/UNIC på uppdrag av den nationella spelmyndigheten under februari och mars 2026. Den rikstäckande undersökningen omfattade ett urval på 1 000 personer i åldern 18–35 år och granskade sambandet mellan sociala medier och spel.
Enligt resultaten från studien, som presenterades av Panayiotis Trisokkas, ordförande för den nationella spelmyndigheten, spelar sociala medier en mycket viktig roll när det gäller att utsätta ungdomar för spelrelaterat innehåll.
Som blir allt tydligare innebär detta en grundläggande förändring av hur man måste hantera spelberoende bland ungdomar, eftersom spelrelaterade influenser nu främst når dem via de skärmar som de använder varje dag.
Vad studien visade
Resultaten är särskilt oroande. 93 procent av ungdomarna på Cypern uppgav att de hade utsatts för spelrelaterat innehåll via sociala medier. Under de senaste 12 månaderna hade de tillfrågade utsatts för sådant innehåll i genomsnitt 4,45 gånger per månad.
En talande indikator på problemets omfattning är att endast 7 % av deltagarna uppgav att de aldrig hade stött på innehåll med anknytning till spel.
Instagram, den mest populära plattformen bland de tillfrågade – där 95 % har ett konto – var också den främsta källan till spelrelaterat innehåll. Bland dem som hade sett sådant innehåll stötte 93 % på det på Instagram. Facebook kom på andra plats med 82 %, medan TikTok hamnade på tredje plats med 68 %.
När det gäller vilken typ av innehåll som visades uppgav 89 % av ungdomarna att de hade sett betalda annonser från spelbolag eller onlinekasinon, medan 77 % följde inlägg från influencers som marknadsförde spelverksamhet via sina konton på sociala medier.
Dessutom uppgav 41 % av de tillfrågade att de hade stött på kampanjerbjudanden som bonusar och gratisspel, medan 36 % uppgav att de hade sett inlägg från vänner som delade med sig av sina spelvinster.
Undersökningen visade vidare att 63 % av de tillfrågade hade deltagit i spelaktiviteter under de senaste 12 månaderna. Av dessa uppgav 78 % att de spelade för att vinna pengar, medan 65 % angav underhållning som motiv.
På frågan om de hade deltagit i spel på grund av sociala medier svarade 44 % ”Ja, sällan”, 37 % svarade ”Nej, aldrig” och 19 % svarade ”Ja, ibland”.
Ungdomar som spelar spenderar i genomsnitt 34,20 euro per månad. Majoriteten (65 %) spenderar mellan 10 och 50 euro per månad. Ytterligare 18 % spenderar mellan 50,01 och 100 euro, 15 % spenderar mindre än 10 euro och 2 % spenderar mer än 100 euro per månad.
Studien visade också på tydliga könsskillnader. I genomsnitt spenderar män 38,90 euro per månad, jämfört med 28,00 euro bland kvinnor.
När utgifterna granskades i förhållande till de mest populära sociala medieplattformarna konstaterades att de högsta genomsnittliga månadsutgifterna fanns bland TikTok-användarna (36,20 euro), följt av Instagram-användarna (33,90 euro) och Facebook-användarna (30,10 euro).
Instagram-användarna ägnade också mest tid åt spel, i genomsnitt 122,8 minuter per vecka, jämfört med 113,7 minuter för TikTok-användare och 109,4 minuter för Facebook-användare.
Ett av studiens viktigaste resultat är att spelande bland ungdomar har blivit en regelbunden och systematisk sysselsättning. Deltagarna uppgav att de ägnade i genomsnitt 118,8 minuter per vecka åt spelande.
Mer specifikt ägnar 73 % av de tillfrågade mellan en och tre timmar per vecka åt spel, 11 % ägnar mellan tre och fem timmar per vecka åt spel, 15 % ägnar mindre än en timme per vecka åt spel, medan 2 % ägnar mer än fem timmar per vecka åt spel.
Män ägnade mer tid åt spel än kvinnor, i genomsnitt 131,5 minuter per vecka, jämfört med 101,9 minuter per vecka för kvinnor.
Det är därför uppenbart att riskerna i samband med sociala medier är nära kopplade både till ungdomars exponering för spel och till risken för att de ska utveckla spelberoende.
Det betyder förstås inte att alla som använder sociala medier kommer att börja spela. Det är dock alltid nödvändigt att ha ett skyddande regelverk på plats för att säkerställa att de fungerar på ett korrekt och ansvarsfullt sätt.
Detta är en fråga som måste tas på allvar och som bör leda till en bred samhällsdebatt, så att effektiva lösningar kan identifieras och genomföras utan dröjsmål.