Subscribe
Samtidigt som världen står inför historiska utmaningar – från konkurrens med Kina till krig i Ukraina, från energikris till logistisk instabilitet – utsätts frihandeln, som är en viktig drivkraft för tillväxt och välstånd i produktiva länder, för nya angrepp. Trade Barrier Index 2025 (TBI), som nyligen publicerades av ett internationellt forskarteam, ger en tydlig bild: handelshindren ökar och västvärlden vänder sig inåt i stället för att gå i spetsen för ekonomisk frihet.
Indexet analyserar 122 länder, som täcker 97% av världens BNP, och visar att nivån på handelsrestriktionerna har ökat med 7% på bara två år. Det handlar inte bara om tullar – den verkliga faran ligger nu i indirekta hinder: digitala regleringar, tjänsterestriktioner och byråkratiska hinder. Oroväckande nog är det inte auktoritära regimer utan västerländska demokratier som presterar sämst.
Ideologi ersätter marknader: Västvärldens motsägelser
Under täckmantel av ”digital etik”, ”hållbarhet” och ”datarättigheter” bygger västvärldens regeringar regelväggar som kväver den ekonomiska dynamiken.
TBI är rakt på sak: de värsta länderna för digitala handelsrestriktioner är Tyskland (121:a), Frankrike (122:a), Italien (119:a), Spanien (118:a) och Ungern (120:a). De skyldiga? En giftig blandning av EU-förordningar – GDPR, Digital Services Act, Digital Markets Act och nu AI Act – som lägger juridiska och ekonomiska bördor på alla som vill göra affärer online.
Verkligheten är att dessa regler främst skadar småföretag och nystartade företag och kväver innovation och konkurrens. Som Fratelli d’Italia länge har hävdat handlar dessa åtgärder inte om att skydda människor – de handlar om att utöka makten i händerna på icke folkvalda byråkrater. Som premiärminister Giorgia Meloni upprepade gånger har sagt: ”Vi kan inte kväva företagens konkurrenskraft i namn av en ideologi som bara existerar för att rättfärdiga mer makt för dem som aldrig har blivit valda.”
Italien: Fångat mellan EU:s övergrepp och inhemsk tröghet
Italien rankas bara på 50:e plats av 122 länder – en nedslående position för en av Europas ledande tillverkningsnationer. De viktigaste frågorna är överdrivna restriktioner för tjänstesektorn, ineffektiv logistik och förlamande byråkrati.
Italien är fortfarande ett offer för den ekonomiska politik som dikteras av Bryssel, och har accepterat varje nytt direktiv utan att försvara sin egen industriella bas. Vad som behövs är ett patriotiskt skifte – ett skifte som frigör italienska företag från Bryssels strypgrepp och främjar bilaterala handelsavtal som är anpassade till Italiens nationella intressen.
CANZUK-modellen: Konservativ frihandel i praktiken
De engelskspråkiga länderna i CANZUK-alliansen – Kanada (4:e), Australien (7:e), Nya Zeeland (6:e) och Storbritannien (9: e) – lyser starkt i indexet och visar att frihandel och nationell suveränitet kan existera sida vid sida.
I synnerhet Storbritannien har klättrat i rankningen efter brexit, tack vare en mer självständig och pragmatisk handelspolitik. Dessa länder visar att fria marknader inte kräver globalistisk underkastelse, utan trivs bäst när de styrs av starka, suveräna regeringar som är engagerade i sina folk.
Tariffer och protektionism på frammarsch i det globala Syd
Medan traditionella tullar fortfarande är det vapen som väljs i många utvecklingsländer – med Indien (120:a), Indonesien (122:a), Vietnam (117:a) och Egypten (82:a) i topp på listan – är det mest alarmerande att även USA håller på att återgå till tullar.
Enligt TBI kan president Trumps nyligen aviserade tullstrategi, om den genomförs fullt ut, innebära att USA faller från 61:a till 111: a plats – ett tecken på hur instabila de globala handelsnormerna har blivit.
Tjänstebegränsningar och NTB: Protektionismens nya ansikte
Medan fattigare länder förlitar sig på tullar, använder rikare länder mindre synliga – men lika skadliga – verktyg: hinder för yrkeslicenser, sanitära regler, tekniska standarder och digitala hinder.
EU är en av de värsta syndarna och använder ”säkerhets-” och ”miljöskäl” för att blockera import av t.ex. amerikanskt fjäderfä eller argentinskt nötkött. Detta är inte en politik för att skydda konsumenterna – det är protektionistiska vapen klädda i grön retorik.
Det konservativa svaret: Mindre byråkrati, mer ekonomisk frihet
Trade Barrier Index 2025 bekräftar det som Fratelli d’Italia har sagt hela tiden: överdriven reglering skyddar inte medborgarna – den kväver realekonomier, kväver småföretag och gynnar multinationella jättar som har råd att navigera i byråkratin.
Vi behöver en ekonomisk strategi som är förankrad i konservatism, suveränitet och produktivitet: en strategi som minskar handelshindren, minskar byråkratin, förbättrar logistiken och rättssäkerheten och skapar bilaterala partnerskap med likasinnade länder som bygger på ömsesidigt intresse och respekt.