Subscribe
I ett mycket efterlängtat uttalande och till de europeiska böndernas lättnad erkände Ursula von der Leyen att gråvargens närvaro i europeiska länder ”…har blivit en verklig fara för boskap och potentiellt även för människor…”. Ännu viktigare är att EU-kommissionens ordförande också meddelade sin avsikt att se över och eventuellt revidera skyddsstatusen för vargen, samt att främja det rättsliga ramverkets flexibilitet med tanke på situationen. Med en kraftigt ökande population hotar den grå vargen boskapsuppfödarnas försörjning i hela Europa. Från Sverige till Tyskland och nu senast Spanien har den okontrollerade tillväxten av vargstammen, i kombination med det strikta skyddet av arten, gjort att bönderna står försvarslösa mot hundarnas attacker mot deras boskap. Än värre är att observatörer varnar för att dessa djur har observerats flera gånger i närheten av städer på landsbygden, vilket innebär en risk för dem som bor i dessa städer.
Enligt habitatdirektivet från 1992 är det förbjudet för lantbrukare att avsiktligt fånga och döda vargar i det vilda. Den strikta skyddsstatusen för vargar var vid den tidpunkten motiverad: Europas vargpopulation minskade, och de enda stabila populationerna fanns i Spanien och Grekland, som vid den tiden hade ett flexibelt skyddssystem. Sedan dess har vargpopulationerna vuxit exponentiellt och man har lyckats etablera en stabil vargpopulation i de flesta medlemsstater. Vad är problemet? Befolkningstillväxten har följts av ett ökande antal angrepp på boskapsuppfödningsanläggningar, vilket har orsakat stora förluster för jordbrukare i hela Europa, vars händer är bundna av lagstiftningen. I huvudsak förbjuder skyddsbestämmelsen nödvändig avlivning och andra åtgärder för populationsförvaltning. I november 2022 uppmanade Europaparlamentet i en resolution kommissionen att stödja jordbrukssektorn genom att säkerställa en större flexibilitet för jordbrukare när det gäller att skydda sin boskap från vargangrepp. Nu har kommissionen meddelat sin avsikt att se över lagstiftningen.
Kommissionen har särskilt bett lokala samhällen, forskare och andra berörda parter att ladda upp aktuella uppgifter om vargpopulationernas storlek och placering. Med hjälp av de uppdaterade uppgifterna kommer kommissionen att besluta om ett eventuellt förslag till ändring av direktivet och, där så är möjligt och nödvändigt, införa större flexibilitet för jordbrukarna. Data kan laddas upp fram till den 22 september via e-post([email protected]). Både beslutsfattare och jordbrukare har välkomnat beslutet. Till exempel har föredraganden för Europaparlamentets Future of Food and Farming betonat att ”vi måste ta ett helhetsgrepp på skyddet av biologisk mångfald genom att inte bara säkerställa skyddet av andra arter utan också beakta miljö-, jordbruks- och socioekonomiska faktorer”.
Men tillkännagivandet har också återupplivat den intensiva debatten mellan miljöaktivister och jordbrukare. Miljögrupper hävdar att en lägre skyddsstatus inte kommer att göra mycket för att lösa problemet, utan att lösningen finns i åtgärder för att förebygga skador från boskap. Tidigare i år undertecknade dessutom 12 av EU:s miljöministrar ett brev till Virginijus Sinkevičius, EU:s miljökommissionär, där de uppmanade honom att inte ”försvaga det rättsliga skyddet för vargen”.
Med över 19 000 vargar i 27 EU-länder, och den påvisade fara som de utgör för både boskap och människor, är behovet av att sänka skyddet för vargen avgörande. Det steg som kommissionen har tagit bör bara vara det första av många, där jordbrukssamhällenas intressen prioriteras. Bevarandet av vilda djur och växter får inte ske på bekostnad av försörjningsmöjligheterna för de samhällen som utgör EU:s kärna.