Subscribe
Frågan är densamma som 2013, då Cypern officiellt hamnade i en ekonomisk kris i och med bankstängningarna och nedskrivningen av insättningarna: Kan landet ta sig ur denna kris oskatt? Kan de cypriotiska medborgarna äntligen börja övervinna alla tecken på den ekonomiska recessionen? Vad visar de faktiska siffrorna?
Det här är frågor som år efter år väntar på svar och som fortsätter att uppta allmänhetens uppmärksamhet, samtidigt som de också borde vara en källa till oro för landets politiker och aktörer inom näringslivet.
Vid en första anblick tyder de senaste bedömningarna från internationella kreditvärderingsinstitut på att den cypriotiska ekonomin fortfarande är på en stabil kurs och behåller sin kreditvärdighet på investeringsnivå. Samtliga dessa internationella kreditvärderingsinstitut erkänner Cyperns finanspolitiska motståndskraft samt den fortsatta minskningen av den offentliga skulden.
Men stämmer det verkligen när vi tittar på de faktiska siffrorna? Kan hushållen anse att de har klarat sig igenom den svåra ekonomiska perioden och se optimistiskt på framtiden?
Det är nämligen en sak att de siffror som de internationella kreditvärderingsinstituten redovisar är positiva, och en helt annan att landets medborgare samtidigt har det bra. Detta bör vara målet för varje regering. Bra siffror och positiva omdömen från internationella kreditvärderingsinstitut är visserligen viktiga, men det är värt att komma ihåg att ett lands medborgare inte bara är siffror.
Vad statistiken visar
Enligt de senaste uppgifterna från Cyperns statistikbyrå om undersökningen om hushållens inkomster och levnadsförhållanden löpte en betydande andel av befolkningen risk att drabbas av fattigdom eller social utestängning.
Närmare bestämt löpte 17,1 % av Cyperns befolkning, eller cirka 167 000 personer i absoluta tal, risk att drabbas av fattigdom eller social utestängning. Dessa personer bodde i hushåll med en disponibel inkomst under fattigdomsgränsen.
Med andra ord levde 17,1 % av Cyperns befolkning under förhållanden som gjorde det svårt att tillgodose grundläggande behov, vilket gjorde dem ekonomiskt utsatta och utsatta för fattigdom.
En särskilt viktig slutsats av undersökningen är att kvinnor löper större risk att drabbas av fattigdom och social utestängning. Närmare bestämt uppgick fattigdomsandelen bland kvinnor till 18,7 %, jämfört med 15,5 % bland män.
Detta tyder på att kvinnor på Cypern är betydligt mer ekonomiskt utsatta och löper större risk att hamna i fattigdom än män.
Det är dock värt att notera att fattigdomsandelen förblev oförändrad år 2025 jämfört med 2024, då andelen personer som löpte risk för fattigdom eller social utestängning också uppgick till 17,1 %.
Tröskelvärdena för ekonomisk fattigdom för år 2025 beräknades till 13 240 euro för enpersonshushåll och 27 803 euro för hushåll bestående av två vuxna och två barn under 14 år. Det är värt att nämna att gränserna ökade med 6,8 % år 2025 jämfört med 2024, då de uppgick till 12 400 euro respektive 26 039 euro.
Det är också viktigt att notera att fattigdoms- och social utestängningsgraden minskade gradvis mellan 2015 och 2025, enligt uppgifter som presenterats av statistikbyrån.
Mer specifikt var andelen som levde i fattigdom och andelen som var socialt utestängda följande:
- 2015: 22,8 %
- 2020: 18,2 %
- 2022: 17,5 %
- 2023: 17,4 %
- 2024: 17,1 %
- 2025: 17,1 %
Andel som riskerar fattigdom
Om vi går ett steg längre i analysen och granskar indikatorn för ”risk för fattigdom” – det vill säga andelen personer vars inkomst ligger under fattigdomsgränsen – ser vi att 14,9 % av befolkningen år 2025 hade en inkomst under den monetära fattigdomsgränsen. Detta innebär en liten ökning jämfört med 2024, då siffran var 14,6 procent.
En aspekt som förtjänar särskild uppmärksamhet är att sociala förmåner och pensioner avsevärt minskar fattigdomsandelen bland Cyperns befolkning. Enligt uppgifterna uppgick andelen av befolkningen som löpte risk att hamna i fattigdom år 2025, innan sociala förmåner och pensioner räknades in i hushållens disponibla inkomst, till 33,6 %. När sociala förmåner och pensioner väl beaktades sjönk dock andelen till 14,9 %.
Sammanfattningsvis framgår det tydligt av de siffror som presenterats ovan att även om statens finanser må gå bra, så lever en betydande del av Cyperns befolkning fortfarande med risken för fattigdom och social utestängning.