Subscribe
Europeiska kommissionens presentation av Digital Omnibus markerar början på en strukturell översyn av hela det regelverk som styr EU:s digitala område. Förespråkarna vill att det nya lagstiftningspaketet ska fungera som ett enhetligt ramverk för regler som för närvarande är spridda över flera förordningar och direktiv, med det uttalade målet att minska överlappningar, kompetenskonflikter och överlappande tillämpningar. Detta tillvägagångssätt åtföljs av ett effektiviseringsprojekt som behandlar båda de viktigaste aspekterna av integritetsregleringen: den allmänna dataskyddsförordningen och det komplexa regelsystemet för artificiell intelligens som infördes genom AI-lagen.
UPPSKJUTANDET AV AI-REGLERINGAR OCH SPÄNNINGEN MELLAN SKYDDS- OCH INDUSTRIINTRESSEN
Ett av de mest kontroversiella inslagen i Digital Omnibus gäller uppskjutandet av den fullständiga tillämpningen av reglerna för högrisk-system för artificiell intelligens. I AI-lagen, som godkändes för drygt ett år sedan, föreskrevs att dessa bestämmelser skulle bli bindande i augusti 2026. Kommissionen har nu föreslagit att denna tidsfrist skjuts upp till december 2027, en försening på över ett år som påverkar viktiga områden som automatiserat urval av kandidater, bedömning av lärande och kreditgivning. Enligt Bryssel återspeglar denna försening omöjligheten att säkerställa ett konsekvent genomförande i ett sammanhang där många medlemsstater ännu inte har inrättat de myndigheter som krävs för att verkställa förordningen. Underlåtenheten att utse behöriga organ inom tidsfristen, som ursprungligen sattes till 2025, hindrar också oundvikligen inrättandet av strukturer för bedömning av överensstämmelse, en avgörande teknisk fråga för genomförandet av AI-lagen.
DEN DIGITALA OMNIBUSENS ROLL I OMORGANISERINGEN AV DET EUROPEISKA REGELSYSTEMET
Digital Omnibus utgör inte en uppsättning nya regler utan är ett försök att integrera och omorganisera befintliga bestämmelser. En av de mest innovativa aspekterna rör hanteringen av interferensen mellan GDPR och AI-lagen. För närvarande samverkar de två regelverken på ett sätt som inte alltid är linjärt, särskilt när det gäller behandling av personuppgifter genom automatiserade system. Digital Omnibus kommer inte att införa några nya skyldigheter, utan syftar till att klargöra skillnaden mellan de två rättsordningarna, särskilt när det gäller företagens berättigade intressen vid behandling av uppgifter som används av modeller för artificiell intelligens. Detta tillvägagångssätt möter dock oro från en del av Europaparlamentet, särskilt center-vänster- och vänstergrupperna, som kritiserar omnibusprocessen för avsaknaden av offentliga samråd och konsekvensbedömningar som traditionellt krävs för strukturella ändringar av förordningen. Detta perspektiv väcker frågor om skyddet av känsliga uppgifter, eftersom en mer begränsad definition skulle riskera att utsätta viss information för färre skyddsåtgärder.
ITALIENS STÄLLNING I DET NYA EUROPEISKA SCENARIOT
Italien befinner sig i en unik position när det gäller Digital Omnibus, både på grund av sitt institutionella system och den inverkan som översynen av regelverket kommer att ha på tillsynsmyndigheterna. Paketet innehåller en översyn av den nationella styrningsmodellen, med särskild uppmärksamhet på den roll som spelas av organ som kommunikationsmyndigheten och den italienska dataskyddsmyndigheten. Målet är att undvika dubbelarbete och konflikter mellan organ med angränsande ansvarsområden, ett problem som ofta har lyfts fram av branschaktörer i Italien. Införandet av Digital Omnibus, som väntas ske tidigast 2027, kommer att kräva nationella lagstiftningsåtgärder för att anpassa lagen om skydd av personuppgifter och andra sektorsspecifika bestämmelser. Regeringen förväntas utfärda minst två lagstiftningsdekret senast samma datum, i samordning med den italienska dataskyddsmyndigheten och efter en grundlig bedömning av lagstiftningens inverkan. Denna process innebär en möjlighet att omdefiniera tillsynsstrukturen i Italien, men den medför också en risk för en komplex övergångsperiod där europeiska och nationella regleringar tillfälligt kan överlappa varandra. Omorganisationen kommer att ha en betydande inverkan på det italienska ekonomiska systemet. Företagen kommer att behöva uppdatera policyer, avtal och datahanteringssystem, med särskild uppmärksamhet på sektorer som använder AI-system. Beslutet att minska bördorna för små och medelstora företag kan dock uppmuntra till större spridning av avancerade tekniska lösningar, vilket bidrar till moderniseringen av produktionsstrukturen.
EN KÄNSLIG ÖVERGÅNG MELLAN RÄTTIGHETER, INNOVATION OCH INSTITUTIONER
Den digitala omnibussen utgör en vändpunkt för EU:s digitala lagstiftning. Å ena sidan är behovet av förenkling uppenbart och delas av de flesta intressenter, å andra sidan utgör operativa val risker för skyddet av medborgarnas rättigheter och den övergripande samstämmigheten i regleringsarkitekturen. Förändringen av regelverket för artificiell intelligens belyser de djupgående spänningarna mellan önskan att skydda individer och trycket från en snabbt utvecklande industrisektor. Framtiden för integritet och artificiell intelligens i Europa kommer i hög grad att bero på hur denna omvandling hanteras. Den digitala omnibussen, som är mer än en enkel teknisk reform, är ett test av unionens önskan att bygga en digital modell som förblir trogen sina grundläggande värderingar samtidigt som den är öppen för behoven i en global ekonomi i ständig utveckling.