Subscribe
Den 23 september sammanträdde styrkommittén för den nationella återhämtnings- och resiliensplanen (PNRR) i Rom, i ett särskilt viktigt skede av genomförandet av det europeiska programmet som syftar till att stödja Italiens ekonomiska återhämtning och strukturella omställning. Mötet inriktades på att granska den åttonde rapporten om planens genomförandestatus och kontrollera att de 156 målen kopplade till ansökan om den tionde och sista utbetalningen, på sammanlagt 28,4 miljarder euro, har uppnåtts. Mötet har särskild institutionell betydelse, eftersom det äger rum under slutfasen av en process som kännetecknas av ett nära samband mellan att uppnå specifika resultat, att hålla de tidsfrister som överenskommits med de europeiska institutionerna och att utbetala programmets finansiella medel. Styrgruppen – som sammankallades och leddes av ministern för europeiska frågor, PNRR och sammanhållningspolitiken, Tommaso Foti – deltog relevanta ministrar och statssekreterare, tillsammans med företrädare för den nationella sammanslutningen av italienska kommuner (ANCI), unionen av italienska provinser (UPI) samt konferensen för regioner och autonoma provinser. Organets sammansättning understryker den nödvändigtvis flernivåbaserade karaktären hos genomförandet av PNRR, vilket har krävt ett samordnat engagemang från såväl centrala myndigheter som lokala myndigheter. I detta sammanhang utgör övergången till den tionde utbetalningen en kulmen på hela genomförandeprocessen. Enligt uppgifter som presenterades av minister Foti innebär uppnåendet av målen kopplade till denna sista utbetalningsansökan att samtliga 576 delmål och mål som ursprungligen planerades i PNRR kan fullföljas. Detta resultat måste ses inte bara i termer av programmets finansiella omfattning utan även med avseende på volymen och mångfalden hos de genomförda insatserna. Utgifterna – exklusive finansiella instrument – översteg faktiskt 133 miljarder euro, vilket belyser de betydande resurser som mobiliserats under planens genomförande. Utvärderingen av de uppnådda resultaten kan dock inte reduceras enbart till förmågan att utnyttja tillgängliga resurser. Det utmärkande draget hos PNRR ligger i kopplingen mellan finansiering, reformer och investeringar, enligt en modell där utbetalningen av EU-medel var villkorad av att förutbestämda mål och delmål uppfylldes. Italien var således tvunget att verka inom en europeisk ram som kännetecknades av strikta tidsfrister, regelbundna granskningar och specifika villkor, och att omsätta dessa krav i konkreta åtgärder på nationell nivå. I detta avseende utgör utbetalningen av den sista delen också resultatet av komplexa administrativa och institutionella insatser som syftade till att säkerställa samstämmighet mellan de åtaganden som gjorts på europeisk nivå och deras faktiska genomförande. Omfattningen av de berörda områdena understryker också planens strukturella betydelse. Åtgärderna riktade sig mot sektorer som är centrala för landets modernisering – allt från hälso- och sjukvård och infrastruktur till den gröna omställningen, digitalisering, utbildning och forskning, samt kultur, sysselsättning och politik för social inkludering. Dessa områden kompletterades av initiativ som syftade till att reformera den offentliga förvaltningen, rättsväsendet, upphandlingsprocesserna samt politiken rörande konkurrens och förenkling av regelverket. PNRR framstår därmed som ett program som kombinerade omedelbart synliga lokala insatser med regleringsmässiga och administrativa omvandlingar utformade för att ge långvariga effekter. Den sista fasen har därför en betydelse som sträcker sig bortom den rena formaliserandet av den sista betalningsansökan. De genomförda investeringarna och införda reformerna kommer nämligen att ha en inverkan långt bortom PNRR:s formella avslutning och påverka kvaliteten på de offentliga tjänsterna, det ekonomiska systemets konkurrenskraft, moderniseringen av infrastrukturen samt landets förmåga att hantera de ekonomiska, tekniska och sociala omvandlingarna under de kommande åren. I detta sammanhang utgör styrkommittémötet den 23 september en särskilt viktig milstolpe: å ena sidan bekräftar det framstegen mot programmets avslutning och ansökan om den tionde utbetalningen; å andra sidan möjliggör det en utvärdering av den övergripande omfattningen av det arbete som utförts av italienska institutioner vid genomförandet av ett europeiskt program av oöverträffad omfattning. Att uppnå de 576 målen innebär således inte bara att en rad procedurmässiga steg har fullbordats, utan också resultatet av en omvandlingsprocess som involverar offentliga förvaltningar, lokalsamhällen och strategiska sektorer inom den italienska ekonomin och samhället.
STRUKTURREFORMER
En betydande del av de uppnådda målen avser reformer som syftar till att öka det italienska ekonomiska systemets administrativa effektivitet och konkurrenskraft. Bland de genomförda åtgärderna ingår initiativ som rör den offentliga förvaltningen och rättsväsendet, samt reformer avseende konkurrens och förenkling av regelverket. Åtgärderna omfattar även insatser som rör incitament för företag och systemet för offentlig upphandling, liksom åtgärder inom utbildning och forskning. Inom ramen för planen är genomförandet av dessa reformer en väsentlig del – som kompletterar konkreta investeringar – eftersom syftet är att säkerställa den långsiktiga hållbarheten hos de effekter som de insatta resurserna ger upphov till.
HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, MOBILITET OCH INFRASTRUKTUR
Investeringarna inom hälso- och sjukvårdssektorn har varit särskilt omfattande. Totalt har 1 270 lokala vårdcentraler och 327 lokala sjukhus inrättats; dessutom har över 6 000 nya vårdplatser för intensiv- och subintensivvård skapats, och cirka 3 200 större medicinska utrustningsenheter har installerats. Över 99 % av de digitala kliniska dokumenten har lagts in i de elektroniska patientjournalerna, och telemedicintjänsterna har gett vård till mer än 566 000 personer. När det gäller mobilitet har cirka 1 700 kilometer cykelvägar anlagts, omkring 4 000 kilometer järnvägslinjer moderniserats och 73 stationer renoverats. Dessutom har över 3 200 utsläppsfria bussar registrerats som en del av initiativ som syftar till att modernisera transportsystemet och driva på den ekologiska omställningen.
UTBILDNING, YRKESUTBILDNING OCH SKOLINFRASTRUKTUR
PNRR har också gett upphov till betydande satsningar inom utbildningsväsendet. Över 153 000 platser har skapats i daghem och förskolor, samtidigt som över 1 100 matsalar och 360 idrottshallar har byggts eller renoverats. Totalt har 176 skolor rivits och byggts upp på nytt, och 1 600 skolkomplex har gjorts strukturellt säkra. Samtidigt har antalet inskrivna vid högre tekniska institut överskridit 40 000, och mer än 60 000 nya bäddar för universitetsstudenter har säkrats – varav hälften (30 000) kommer att tillhandahållas genom ett särskilt finansieringsinstrument.
DEN DIGITALA OMSTÄLLNINGEN AV DEN OFFENTLIGA FÖRVALTNINGEN
Digitaliseringen utgör en annan strategisk pelare. 83 % av skolorna och kommunerna har förnyat sina webbplatser och digitala tjänster, medan över 2,5 miljoner medborgare har deltagit i utbildningsprogram för digital kompetens. Sammanlagt 284 statliga myndigheter och över 12 000 offentliga institutioner har övergått till säkra molninfrastrukturer. Digitaliseringsinsatserna har även omfattat cirka 3 miljoner gatuadresser. Dessutom har nästan 20 000 skolor och vårdinrättningar anslutits till ultrasnabba fiberoptiska nätverk, och 5G-täckningen sträcker sig nu över ett område på 23 000 kvadratkilometer.
KULTUR, SYSSELSÄTTNING OCH SOCIAL INKLUDERING
Insatserna omfattade även kulturarv och socialpolitik. Sammanlagt 674 kulturplatser gjordes tillgängliga och 4 200 kulturarv förbättrades; dessutom genomgick 21 byar en ombyggnad, och cirka 3 300 projekt genomfördes i små byar. Dessa insatser kompletterades av cirka 730 projekt inriktade på jordbävningssäkerhet och skydd av konstverk i gudstjänstlokaler. På sysselsättningsområdet deltog över 882 000 personer i GOL-programmens utbildningsvägar, och mer än 270 arbetsförmedlingar moderniserades. När det gäller social inkludering påbörjade cirka 3 200 personer med funktionsnedsättning en väg mot självständighet, och över 12 000 hemlösa personer fick stödtjänster och åtgärder för fattigdomsbekämpning. Dessutom moderniserades mer än 1 500 apotek på landsbygden, och åtgärder för att förbättra energieffektiviteten finansierades för cirka 2 000 allmännyttiga bostadshus.
PROCESSENS AVSLUTANDE OCH DE NATIONELLA ÅTGÄRDERNAS ROLL
Den sista fasen av PNRR fortskrider med inlämnandet av den åttonde rapporten till parlamentet och framläggandet – den 30 september – av ansökan om utbetalning av den tionde och sista delen. Att denna milstolpe har nåtts är resultatet av en komplex genomförandeprocess där den italienska regeringen har verkat inom ramen för de mål, tidsfrister och villkor som fastställts av de europeiska institutionerna och omsatt sina åtaganden i en sammanhängande uppsättning reformer och investeringar över hela landet. Ur detta perspektiv understryker fullgörandet av de 576 mål som fastställts i planen betydelsen av det arbete som utförts av de italienska förvaltningsorganen för att uppfylla ett system av mål och milstolpar som definierats på europeisk nivå och som är oupplösligt kopplade till utbetalningen av medel. Regeringens insatser krävde samordning mellan centrala myndigheter, lokala förvaltningsorgan och tekniska enheter, i syfte att säkerställa att tidsfristerna hölls och att de planerade åtgärderna genomfördes konkret. Resultatet får därmed en dubbel dimension: å ena sidan fullgörandet av de åtaganden som Italien gjort inom ramen för den europeiska PNRR; å andra sidan omvandlingen av dessa åtaganden till infrastruktur, tjänster, reformer och investeringar som syftar till att påverka landets ekonomiska och sociala struktur. I detta avseende innebär utbetalningen av den sista delen inte bara programmets administrativa avslutning, utan också kulmen på en process där den italienska regeringen agerade inom en förutbestämd europeisk ram samtidigt som man säkerställde ett konkret genomförande av åtgärderna på nationell nivå. De initiativ som genomförts inom sektorerna hälso- och sjukvård, digitalisering, infrastruktur, utbildning, den gröna omställningen, kultur, sysselsättning och social inkludering utgör i själva verket det operativa genomförandet av de mål som överenskommits inom planen. Betydelsen av det utförda arbetet ligger därför i förmågan att framgångsrikt genomföra ett program som kännetecknas av betydande institutionell och finansiell komplexitet, samtidigt som man upprätthåller en koppling mellan de åtaganden som gjorts gentemot Europeiska unionen och moderniseringsbehoven i det nationella systemet. Även om det formella avslutandet av PNRR sammanfaller med att målen har uppnåtts och begäran om den sista utbetalningen har lämnats in, kommer effekterna av de genomförda reformerna och investeringarna att bestå och påverka Italiens administrativa kapacitet, konkurrenskraft samt ekonomiska och sociala sammanhållning.