Djurhållning på Cypern: Ett försök att rädda det som fortfarande går att rädda

Handel och ekonomi - 21 september 2026

Det problem som har uppstått inom djurhållningssektorn till följd av utbrottet av mul- och klövsjuka på Cypern är enormt, vilket tydligt belyser de långvariga problem och brister i den statliga förvaltningen som har plågat sektorn.

Med andra ord överraskade mul- och klövsjukan oss och lyfte fram allvarliga problem som borde ha åtgärdats för flera decennier sedan. Problem som borde ha lösts för många år sedan har nu kommit i dagen på grund av sjukdomsutbrottet, vilket återigen visar att vi först låter skadan uppstå och sedan skyndar oss att rädda det som går att rädda. Men är detta tillvägagångssätt motiverat? Kan primärsektorn i allmänhet gå in i den moderna eran med en sådan strategi och mentalitet?

Låt oss inte glömma att boskapsuppfödningen är nära kopplad till Cyperns mejeriprodukter och exportvaror, som också har drabbats till följd av utbrottet av mul- och klövsjuka. Detta har haft en betydande inverkan på exporten av våra boskapsprodukter, vilket har lett till stora ekonomiska förluster.

Samtidigt har de förluster som orsakats av avlivningen av smittade djur medfört enorma skador för djuruppfödarna. Många av dem har faktiskt sett hela sin försörjning och sina tillgångar gå förlorade.

Det är värt att notera att mul- och klövsjukan drabbade 121 djurhållningsgårdar över hela Cypern och ledde till att 84 133 djur avlivades.

Mer specifikt uppgick förlusterna och avlivningarna av djur till följd av mul- och klövsjuka till:

  • 56 632 får och getter
  • 24 483 nötkreatur
  • 3 018 svin

Ett annat betydande problem – om inte det allra viktigaste av alla som uppstod – efter utbrottet av mul- och klövsjuka och avlivningen av djur var mjölkproduktionen, liksom produktionen av Cyperns traditionella ost, halloumi, som också är en av landets starkaste exportprodukter.

Enligt siffrorna i rapporten stod de drabbade djurhållningsföretagen för sammanlagt 4,06 % av Cyperns totala mjölkproduktion år 2025. När det gäller får- och getuppfödningen gick dock 8,97 % av den årliga får- och getmjölkproduktionen förlorad, jämfört med 2,72 % av komjölksproduktionen. Mer specifikt beräknas får- och getmjölkproduktionen för år 2026 uppvisa ett underskott på 6,4 miljoner liter.

Problemet verkar vara särskilt allvarligt för halloumi-produktionen, eftersom det förväntas uppstå en brist på får- och getmjölk år 2026, vilken enligt regeringens beräkningar uppgår till 144,04 miljoner liter.

Statens roll

I en sådan situation kunde den cypriotiska staten inte förhålla sig passiv. Av denna anledning utarbetades och offentliggjordes rapporten från den ”särskilda vetenskapliga kommittén”. Den innehåller en tolvårsplan (2027–2038) för återuppbyggnad och återupplivande av Cyperns primära djurhållningssektor.

Den totala budgeten för att åtgärda alla strukturella problem inom djurhållningssektorn uppgår till 610,9 miljoner euro, vilket motsvarar en ökning med 565 % jämfört med perioden 2014–2025, då cirka 91,5 miljoner euro satsades på djurhållning.

Den övergripande planen omfattar tre åtgärder som syftar till att hantera krisens konsekvenser och omstrukturera djurhållningssektorn.

Låt oss titta närmare på detaljerna

Den första åtgärden syftar till att modernisera och stärka får- och getuppfödningen, med en budget på 372,225 miljoner euro. Detta är också den största utgiften bland de tre åtgärderna.

Den andra åtgärden avser nötkreatursuppfödning och omfattar utgifter på 134 miljoner euro, med målet att modernisera, stärka och förbättra just denna djurhållningssektor.

Den tredje åtgärden avser specifika insatser, bland annat inrättandet av anläggningar för uppfödning av djur, elektroniska biosäkerhetssystem, djurskyddsåtgärder och omlokalisering av djurhållningsanläggningar.

Slutsats

Sammanfattningsvis kan man konstatera att djurhållningssektorn har drabbats hårt av mul- och klövsjukan, vilket har blottlagt alla strukturella svagheter och brister hos de berörda statliga myndigheterna, som verkade oförberedda på att hantera ett så allvarligt problem.

Låt oss dock hoppas att denna kris också kommer att bli utgångspunkten för en återuppbyggnad av en sund primärsektor som kan lämna alla de problem bakom sig som har lurat under ytan och bara väntat på ett tillfälle att träda fram.