Subscribe
Rumänien har två veckor på sig att komma ikapp med eftersläpningen i PNRR-programmet. Landet fortsätter dessutom att betala för plast som inte återvinns, och EU diskuterar sin nästa budget. AUR menar att dessa tre saker visar varför man inte bör lita på Bryssels villkor.
Den 26 oktober sade den nye ministern för investeringar och europeiska projekt, Mihai Alexandru Ghigiu, att allt som har fastnat under de senaste månaderna måste lösas inom två veckor. Tidsfristen är den 6 november, och målet är att dra in så mycket PNRR-medel som möjligt före utgången av 2026. Datumet är ett administrativt mål, inte programmets slutdatum. Ministern uppgav inte hur mycket pengar som står på spel, och han sa inte heller om pengarna automatiskt skulle gå förlorade om tidsfristen löper ut. Ghigiu planerar att omplacera personal inom ministeriet och förstärka de team som arbetar med att beta av eftersläpningen. Han sa att det inte finns tid för en långsam start. Han har redan träffat utvecklingsminister Alexandru Stoica och planerar att träffa de övriga ministrarna vars ansvarsområden får finansiering från PNRR.
Svårigheten ligger i hur programmet fungerar. Utbetalningarna är beroende av delmål och mål som Rumänien har kommit överens om med Europeiska kommissionen. Om en reform försenas eller ett förfarande inte slutförs kan hela utbetalningsschemat försenas. Det är detta som kritikerna menar när de kallar villkoren för överdrivna. Ett sjukhus kan tvingas vänta på ett steg som inte har något med sjukhuset att göra.
Sedan den 1 januari 2021 betalar EU:s medlemsstater 0,80 euro för varje kilo plastförpackningsavfall som inte återvinns.
Enligt finansministeriet betalade Rumänien:
• 568 miljoner lei år 2021
• cirka 968 miljoner lei år 2022
• cirka 1,08 miljarder lei år 2023
• cirka 1,32 miljarder lei år 2024
• cirka 1,13 miljarder lei från den 1 januari till den 1 oktober 2025
Det motsvarar 5,055 miljarder lei, nära 1 miljard euro, och det årliga beloppet har i stort sett ökat. Experter från Deloitte påpekar att denna betalning inte bidrar till något i Rumänien. Den förbättrar varken insamlingen eller spårbarheten. Att ställa upp en soptunna på gatan räcker inte om insamlingen sker oregelbundet eller om avfallet blandas ihop i efterhand. Böterna speglar ett återvinningssystem som inte fungerar tillräckligt bra.
EU förhandlar också om sin budget för perioden 2028–2034. Kommissionen har föreslagit ett belopp på nästan 2 biljoner euro, med fokus på konkurrenskraft, säkerhet och försvar.
Österrikes förbundskansler Christian Stocker är den första EU-ledaren som hotar med ett nationellt veto. Han sa till tidningen Die Welt att Österrike har en gräns som inte får överskridas och att han inte kommer att ge sitt samtycke om den överskrids. Han vill se nedskärningar på flera miljarder euro i kommissionens förslag.
De sparsamma länderna har avvisat det irländska ordförandeskapets kompromissförslag, som uppgår till 1,83 biljoner euro – cirka 160 miljarder euro mindre än kommissionens förslag. En grupp bestående av 17 länder, ”Friends of Cohesion”, motsätter sig alla nedskärningar i den totala budgeten och vill skydda anslagen till jordbruket och sammanhållningspolitiken. Stocker medgav att ståndpunkterna fortfarande ligger långt ifrån varandra.
Detta är viktigt för Rumänien eftersom landet är starkt beroende av sammanhållnings- och jordbruksstöd. Resultatet kommer att påverka vägar, sjukhus och jordbruksföretag. Den 12 oktober utfärdade AUR ett pressmeddelande där man uppmanade regeringen att avvisa nya villkor för medlen för perioden 2028–2034. Partiet vill inte se en upprepning av PNRR-modellen, där tillgången till medel är beroende av delmål som förhandlats fram med europeiska institutioner.
Partiet är oroligt för att projekt som motorvägar, sjukhus och vattennät kan stoppas på grund av reformer som inte har något med saken att göra. Partiet hävdar att en kommun inte bör gå miste om ett sjukhus eller ett avloppsnät på grund av ett annat regeringsbeslut.
AUR uppmanar regeringen att:
• Offentliggöra sitt förhandlingsmandat för budgeten för 2028–2034, inklusive sin ståndpunkt i fråga om villkor.
• Ange vilka reformer som skulle kunna bli obligatoriska och vilka mekanismer som skulle kunna leda till att utbetalningarna avbryts.
• Klargöra om utbetalningarna kommer att vara beroende av nationella delmål, och om projekt som uppfyller alla tekniska och finansiella krav ändå kan komma att stoppas.
• Bevara den delade förvaltningen och de regionala myndigheternas roll när det gäller valet av investeringar.
• Säkerställa finansieringen av sammanhållningen och jordbruket samt förenkla de nationella förfarandena för att få tillgång till medel.
• Att utnyttja Rumäniens vetorätt när det gäller den fleråriga budgetramen om villkoren strider mot nationella intressen.
Partiet sammanfattar sin ståndpunkt i tre punkter. EU-medel bör inte kopplas till nya delmål av PNRR-typ. Lokala investeringar bör inte hindras av politiska beslut. Rumänien bör inte acceptera åtaganden som förhandlats fram i Bryssel utan insyn. Partiet tillägger att rumänerna inte bara bör veta hur mycket pengar landet får, utan också vilka åtaganden regeringen gör i gengäld.