Subscribe
Från och med den 2 augusti 2026 kommer Europeiska unionen att gå in i en ny fas när det gäller regleringen av artificiell intelligens i och med att AI-lagen börjar tillämpas i praktiken. Tillsynen kommer att anförtros Europeiska kommissionens AI-kontor, som kommer att samarbeta med de behöriga nationella myndigheterna för att säkerställa att bestämmelserna i förordningen efterlevs. Samtidigt träder nya krav på öppenhet i kraft, vilka syftar till att stärka medborgarnas och företagens förtroende för AI-baserad teknik och att säkerställa en säker utveckling och användning av sådana system i hela unionen.
KRAV PÅ ÖPPENHET FÖR SYSTEM FÖR ARTIFICIELL INTELLIGENS
Chatbots och andra konversationssystem måste tydligt informera användarna om att samtalspartnern är ett automatiserat system och inte en fysisk person. En liknande princip gäller för multimediainnehåll som skapats eller modifierats med hjälp av tekniker för artificiell intelligens. Bilder, videor och ljudfiler som klassificeras som deepfakes måste tydligt identifieras som sådana. Dessutom måste allt innehåll som genereras eller ändras av artificiell intelligens åtföljas av maskinläsbara markörer, vilket underlättar identifiering och igenkänning. Syftet med dessa krav är att begränsa bedrägeri, manipulation och desinformation, så att användarna kan fatta välgrundade beslut. Samtidigt ger de nya bestämmelserna företagen tydligare operativa riktlinjer om kraven och de verktyg de kan använda för att visa att de följer förordningen.
HANTERING AV SYSTEMRISKER OCH FÖRBUD MOT DE MEST SKADLIGA PRAKTIKERNA
Förordningen inför ytterligare skyldigheter för de mest avancerade modellerna för artificiell intelligens, som anses kunna medföra systemrisker. Deras leverantörer kommer att vara skyldiga att vidta särskilda åtgärder för att förhindra omfattande skador till följd av användningen av dessa tekniker. De risker som behandlas omfattar bland annat risker kopplade till kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära olyckor, förlust av kontroll över system för artificiell intelligens, cyberattacker, illvillig manipulation och hot mot de grundläggande rättigheterna. Lagstiftningen behandlar även frågor som nyligen har aktualiserats i den offentliga debatten, såsom risker för den europeiska cybersäkerheten och risken för att system för artificiell intelligens ska fungera utanför mänsklig kontroll. Samtidigt börjar tillämpningen av regler som förbjuder vissa metoder inom artificiell intelligens som anses oförenliga med Europeiska unionens grundläggande värden. Dessa omfattar system som kan manipulera människors beteende, på ett illvilligt sätt utnyttja deras sårbarheter eller göra diskriminerande eller omotiverade bedömningar som kan äventyra utövandet av de grundläggande rättigheterna.
STRUKTUR FÖR INSTITUTIONELL TILLSYNT OCH VETENSKAPLIGT STÖD
Genomförandet av de nya reglerna bygger på en ansvarsfördelning mellan olika organ. AI-byrån övervakar system som utvecklats av samma leverantör som den underliggande AI-modellen samt system som är integrerade i mycket stora onlineplattformar eller stora sökmotorer som utsetts enligt lagen om digitala tjänster. De behöriga nationella myndigheterna ansvarar för tillsynen av övriga AI-system, medan Europeiska datatillsynsmannen övervakar de applikationer som används av Europeiska unionens institutioner, organ och byråer. Systemets övergripande effektivitet kommer också att bero på medlemsstaternas förmåga att snabbt utse behöriga myndigheter och säkerställa att dessa har tillräckliga organisatoriska och finansiella resurser. Tillsynsverksamheten kommer att stödjas av en vetenskaplig panel bestående av sextio oberoende experter inom området artificiell intelligens, ett rådgivande organ som nyligen höll sitt första möte. Denna struktur kompletteras av utnämningen av professor Alessandro Abate, lektor vid institutionen för datavetenskap vid Oxfords universitet, till AI-kontorets ledande vetenskapliga rådgivare. Hans roll innebär att stödja vetenskaplig verksamhet relaterad till allmänna modeller för artificiell intelligens, med särskilt fokus på innovation, spridning, testning och processer för prestandautvärdering.
Rapporteringsverktyg och tidsplan för framtida bestämmelser
För att underlätta tillämpningen av lagstiftningen har AI-byrån tagit fram flera verktyg för medborgare, företag och branschaktörer. Fysiska och juridiska personer kan använda ett särskilt system för att anmäla misstänkta överträdelser av AI-lagen som begåtts av leverantörer som faller under myndighetens jurisdiktion. Anställda hos leverantörer av system eller modeller för artificiell intelligens har också tillgång till en särskild visselblåsarkanal genom vilken de på ett säkert sätt kan anmäla potentiella överträdelser. Slutligen har en ytterligare kanal inrättats för leverantörer som utvecklar system baserade på allmänna AI-modeller och som vill anmäla eventuella överträdelser begångna av leverantörerna av de modeller de använder. All information som överförs via dessa verktyg kommer att behandlas konfidentiellt. Tidsplanen för genomförandet av AI-lagen har sedan dess ändrats genom AI-omnibuslagen. Bestämmelserna om AI-system med hög risk träder i kraft den 2 december 2027, medan bestämmelserna om system med hög risk som är integrerade i reglerade produkter kommer att gälla från och med den 2 augusti 2028. Samma lagstiftningsåtgärd inför ytterligare förbud avseende AI-system avsedda för produktion av sexuellt explicit innehåll utan samtycke samt material som rör sexuella övergrepp mot barn. Dessa nya förbud träder i kraft den 2 december 2026 och kompletterar därmed gradvis det europeiska regelverket som syftar till att säkerställa att användningen av AI sker i enlighet med principerna om säkerhet, öppenhet och skydd av grundläggande rättigheter.