Subscribe
För fyra år sedan verkade migrationen vara ett olösligt problem på Cypern, då antalet irreguljära ankomster ökade och antalet asylansökningar mångdubblades. Detta skapade en outhärdlig situation för de olika regeringarna och väckte samtidigt starka reaktioner hos allmänheten.
Under flera år utgjorde migrationen en komplex utmaning på grund av okontrollerade strömmar av irreguljär migration och den låga andelen återvändande.
I takt med att situationen i Mellanöstern i stort förvärrades ökade också strömmen av människor mot länderna vid Medelhavet. Cypern var ett av de länder som drabbades särskilt hårt av den ständiga tillströmningen av migranter. Det som fram till nyligen hade verkat omöjligt att lösa bidrog också till betydande sociala spänningar.
En faktor som ytterligare komplicerade situationen var att många migranter som kom in på Cypern på olaglig väg passerade via olika platser längs den gröna linjen.
Under de senaste åren har dock antalet irreguljära migranter som anländer till Republiken Cypern minskat, liksom det totala antalet asylansökningar.
Enligt siffror som presenterades av biträdande ministern för migration och internationellt skydd, Nicholas A. Ioannides, i representanthuset och dess parlamentariska utskott för inrikesfrågor, har antalet olagliga inresor till Cypern minskat med 86 % under de senaste tre åren, medan antalet personer med lagligt uppehållstillstånd uppgår till 200 000 och antalet personer som beviljats internationellt skydd är 30 000.
Han påpekade också att det för två år sedan fanns 24 000 asylansökningar som väntade på handläggning, medan den siffran nu har sjunkit till färre än 13 500.
Vidare uppgav han att det år 2025 registrerades totalt 12 029 avresor, vilket resulterade i ett förhållande mellan ankomster och avresor på 1:5. Under första halvåret 2026 var antalet irreguljära ankomster 92 % lägre än år 2022.
Det är också värt att notera att cirka 35 000 medborgare från tredjeländer har lämnat Cypern sedan 2023.
Biträdande ministern betonade vidare att flyktinglagen, i samarbete med parlamentet, har ändrats så att status som person med subsidiärt skydd kan återkallas i fall där utländska medborgare begår brott eller uppvisar brottsligt beteende, i enlighet med de kriterier som fastställts i internationell och europeisk rätt.
Hur ser det ut med mottagningsinfrastrukturen?
När det gäller mottagningsinfrastrukturen uppgav biträdande ministern att det första mottagningscentret i Pournara har moderniserats fullständigt med 100 % finansiering från Europeiska unionen.
Han påpekade också att Limnes förläggningscenter (med en kapacitet på 1 000 personer) och förvaret inför utvisning (med en kapacitet på 800 personer) har förstärkts, vilket har lett till att Republiken Cyperns kapacitet att genomföra återvändanden har sexfaldigats.
Frågan om syriska medborgare
En särskilt viktig fråga för Cypern – med tanke på de ökade migrationsströmmarna – har varit medborgare från Syrien, som har utgjort, och fortfarande utgör, den största gruppen av tredjelandsmedborgare i landet.
I detta sammanhang uppgav Ioannides att över 5 200 syrier har dragit tillbaka sina asylansökningar eller avstått från sin status som personer med subsidiärt skydd, varav majoriteten frivilligt har återvänt till Syrien.
Samtidigt har nästan 2 000 asylansökningar från syriska medborgare avslagits.
En viktig roll i detta arbete spelar även det reviderade programmet för stödd frivillig återvändande för familjer som återvänder till Syrien från 2026. Enligt programmet får en familjemedlem stanna kvar på Cypern och arbeta i två år, medan resten av familjen måste dra tillbaka sina asylansökningar, avstå från sin skyddsstatus och återvända till Syrien.
Vad statistiken visar om asylsökande
En granskning av siffrorna för asylsökande på Cypern visar på en betydande nedgång sedan 2022.
Antalet asylansökningar som lämnats in på Cypern under de senaste åren är följande:
- 2019: 12 724
- 2020: 7 094
- 2021: 13 235
- 2022: 21 565
- 2023: 11 617
- 2024: 6 769
- 2025: 2 835
När det gäller asylsökandes nationalitet år 2025 utgjorde syrierna den största gruppen, med 915 sökande.
Därefter följde:
- Indien: 69
- Nigeria: 108
- Jemen: 66
- Demokratiska republiken Kongo: 88
- Iran: 229
- Irak: 100
- Sudan: 239
- Somalia: 276
- Afghanistan: 261
- Övriga nationaliteter: 484