Sverige är officiellt den 32:a NATO-medlemmen

Det sista hindret för Sveriges medlemskap i Nordatlantiska fördragsorganisationen (Nato) har undanröjts. Det efterlängtade evenemanget är ett historiskt steg för att stärka alliansens norra flank och för det nordiska landet, som har bevarat sin neutralitet under båda världskrigen och konflikten i det kalla kriget.

Efter Rysslands invasion av Ukraina för två år sedan meddelade Sverige sin kandidatur till Nato-medlemskap i maj 2022, samtidigt som Finland, som i april 2023 blev Natos 31:a medlem efter att alla alliansmedlemmar ratificerat dess anslutning.

Det bör erinras om att Sverige inte har varit inblandat i några större militära konflikter under de senaste århundradena och, som tidigare nämnts, förde en neutralitetspolitik under de båda världskrigen. Sverige har dock under sin långa historia som stat deltagit i flera militära konflikter. Den sista större konflikten som landet deltog i var, efter Napoleons nederlag, det svensk-norska kriget 1814. Detta ledde till att de två nordiska länderna skildes åt och Norge tvingades förena sig med Sverige under en svensk kung, men med viss autonomi. Före denna sista militära konflikt deltog Sverige också i trettioåriga kriget (1618-1648), en stor konflikt i Europa där flera makter deltog och Sverige gjorde ett betydande bidrag till kriget och vann territorium under det. Inom den större perioden för det stora nordiska upproret var Sverige inblandat i det nordiska kriget (1700-1721) när nordmännen förlorade viktiga territorier till andra europeiska makter som Ryssland.

För att återgå till nutiden kan Finlands och nyligen Sveriges anslutning till Nato betraktas som den mest betydande utvidgningen av alliansen sedan dess utvidgning till Östeuropa på 1990-talet. Under de senaste decennierna har Sverige intensifierat sitt samarbete med Nato genom att bidra till militära operationer i bland annat Afghanistan. Enligt militära experter kommer Sveriges anslutning att förenkla försvarsplaneringen och samarbetet på alliansens norra flank.

Efter den svenske statsministern Ulf Kristerssons senaste besök förväntades det ungerska parlamentets omröstning måndagen den 26 februari bli en ren formalitet med tanke på den två tredjedels majoritet som Viktor Orbans koalition har. Under Ulf Kristerssons besök i mitten av februari undertecknade Ungern och Sverige ett vapenavtal, vilket som väntat satte stopp för månader av förseningar i förändringen av Sveriges säkerhetspolitik. Efter Rysslands invasion av Ukraina 2022 har Sverige övergett sin alliansfria politik för ökad säkerhet inom Nordatlantiska fördragsorganisationen (Nato). Enligt västvärldens ledare är det precis det som Rysslands president Vladimir Putin försökte undvika när han utlöste konflikten i Ukraina – en utvidgning av alliansen – när Sverige nu går om Finland i Nato och blir den 32:a medlemmen.

Turkiet och Ungern höll Sverige vid NATO:s port

Finland blev NATO:s 31:a medlem förra året medan Sverige har varit utlämnat till Turkiet och Ungern, länder som har bättre relationer med Ryssland än andra medlemmar i alliansen och som har motsatt sig att blockera Sveriges anslutning till NATO tillsammans med Finland. Det första land som vägrade att ratificera Sveriges anslutning var Turkiet. För att rösta för Sveriges anslutning till alliansen krävde regeringen i Ankara att den nordiska staten skulle vidta hårdare åtgärder mot militanta medlemmar av Kurdistans arbetarparti (PKK). Vid den tidpunkten hävdade den turkiska staten att militanta PKK-anhängare hade gjort Sverige till sitt hemland. För att blidka Turkiet ändrade Sverige därefter sina lagar och lättade på reglerna för vapenförsäljning. Istället gjorde president Tayyip Erdogan ratificeringen av medlemskapet beroende av att USA godkände försäljningen av F-16 stridsflygplan till Turkiet. Ankara väntar för närvarande på att den amerikanska kongressen ska godkänna att USA säljer de efterlängtade F-16-jetplanen till Turkiet.

Turkiets underskrift lämnade Ungern som det sista hindret. Ungerns motstånd mot Sveriges anslutning var mindre tydligt. Svenska tjänstemäns kritik av inriktningen på den demokratiska utvecklingen under premiärminister Viktor Orban var Ungerns ursäkter snarare än specifika krav. Budapestledaren har utmärkt sig i EU genom att upprätthålla nära förbindelser med Kreml. Viktor Orban har länge uttryckt sitt principiella stöd för den svenska kandidaturen, men har gått händelserna i förväg genom att upprepade gånger kräva ”respekt” från Stockholm, som han anser vara alltför kritiskt till hans politik. Situationen upplöstes slutligen tidigare i år, då epilogen till en ”lång process av förtroendeskapande”, enligt Viktor Orban, beseglades genom att Ungern köpte fyra Gripen-stridsflygplan från Sverige för att förstärka sin nuvarande flotta på 14 plan. Anslutningen innebär en stor förändring för det svenska försvaret, som nu går in i en kollektiv, stor geopolitisk utveckling i regionen. Peter Hultqvist (tidigare socialdemokratisk försvarsminister) förklarade under hösten 2021 att han kunde ”garantera” att Sverige aldrig skulle delta i en NATO-anslutning. Rysslands invasion av Ukraina innebar en dramatisk vändning bland regerings- och oppositionspartierna. En klar majoritet av den svenska riksdagen röstade i maj 2022 för att godkänna ansökan om medlemskap i Nato.

Nato-chefen Jens Stoltenberg har välkomnat omröstningen i det ungerska parlamentet den 26 februari.

”Nu när alla medlemmar har godkänt kommer Sverige att bli den 32:a NATO-allierade. Det svenska medlemskapet kommer att göra oss alla starkare och säkrare”, skrev Stoltenberg på X.

”Idag är en historisk dag. Sverige är redo att ta sitt ansvar för den euroatlantiska säkerheten”, skrev statsminister Ulf Kristersson på X.

Sveriges och Finlands anslutning till Nato innebär att Östersjön nu endast är hemvist för Nato-medlemmar. Vissa analytiker hävdar att Östersjön nu har blivit en ”NATO-sjö”.

”Detta är den sista pusselbiten i NATO:s karta över norra Europa som läggs på plats”, säger Robert Dalsjö, analytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut, till AFP.

President Klaus Iohannis sade för sin del att Sveriges inträde i NATO-familjen skulle stärka försvaret och avskräckningen på den östra flanken.

”Idag har förutsättningarna skapats för att välkomna Sverige till NATO-familjen. Landets bidrag till den euroatlantiska säkerheten är betydande. Med Sverige i Nato kommer vi att stärka försvaret och avskräckningen på den östra flanken och fortsätta vårt starka stöd för Ukraina. Tillsammans är vi starkare”, skrev president Klaus Iohannis på X-nätverket.

Sverige tillför alliansen viktiga militära tillgångar som toppmoderna ubåtar anpassade till förhållandena i Östersjön och en betydande flotta av inhemskt tillverkade Gripenstridsflygplan. Sverige kommer också att öka sina militärutgifter så att de i år når upp till NATO:s tröskelvärde på 2% av BNP.

Nato i klartext

Nordatlantiska alliansen är en mellanstatlig militär organisation som bildades efter undertecknandet av Washingtonfördraget den 4 april 1949. I slutet av andra världskriget var Europa ödelagt och spänningarna mellan de tidigare allierade makterna, som USA och Sovjetunionen, ökade. I detta osäkra klimat har behovet av att stärka säkerheten och samarbetet mellan de västeuropeiska länderna och Förenta staterna vuxit fram. Den 4 april 1949 undertecknade Belgien, Kanada, Danmark, Frankrike, Island, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Norge, Portugal, Förenade kungariket och Förenta staterna Washingtonfördraget och förband sig att ge ömsesidigt militärt bistånd i händelse av ett väpnat angrepp mot en eller flera av parterna i fördraget. Nato spelade en avgörande roll under det kalla kriget och utgjorde en stark allians mot potentiella hot från Sovjetunionen och dess satellitblock. Organisationen utökade gradvis sitt medlemsantal under årens lopp, och Tyskland blev medlem 1955, vilket markerade en stadig tillväxt för alliansen. Efter Sovjetunionens sammanbrott 1991 såg Nato över sin roll och anpassade sina strukturer för att hantera nya hot som terrorism och instabilitet i regioner som Balkan. Alliansen har fortsatt att utvidgas med nya medlemsländer från Central- och Östeuropa. Militärt har alliansen deltagit i olika operationer, inklusive ingripanden på Balkan under 1990-talet och flera uppdrag i Afghanistan, Irak och andra instabila områden. Medlemmarna i alliansen har försökt att utveckla konstruktiva förbindelser med Ryssland. Det har dock funnits stunder av spänning, till exempel utvidgningen av alliansen till före detta sovjetrepubliker och konflikten i Ukraina. I dag är Nato fortfarande en viktig allians för kollektiv säkerhet, med medlemmar som samarbetar i militära frågor, men också för att hantera andra hot som klimatförändringar och pandemier.