Subscribe
Rapporten om TBI 2025 (Trade Barrier Index) har publicerats under de senaste dagarna. Analysen av ett sådant dokument är intressant, särskilt om vi tittar på den ekonomiska situation som vi för närvarande upplever. Den värld som beskrivs i detta index är förvisso helt annorlunda än den som potentiellt kan upptäckas under det kommande året, särskilt på grund av den anstormning av tullar som utlösts av Trumpadministrationens nya ekonomiska politik för internationell handel. De tullar som USA har infört har redan lett till en åtstramning av import- och exportkostnaderna, vilket på medellång och lång sikt kan påverka ekonomierna i flera länder och till och med hela EU. USA:s förhållande till Kina, till exempel, liksom de framtida toppmöten som kan komma att äga rum mellan president Trump och EU med Ursula Von Der Leyen, kommer säkerligen att vara faktorer som måste beaktas i den kommande analysen av handelshinderindexet. Samtidigt är rapporten om TBI 2025 en oumbärlig utgångspunkt som bör analyseras och som är användbar för att lägga en grund som kan hjälpa oss att förstå de stora ekonomiska och handelsmässiga makternas drag på det internationella schackbrädet.
VAD MÄTER HANDELSHINDERINDEX?
För att kunna analysera dessa uppgifter måste vi först förstå varifrån de kommer, vad de representerar och hur de samlas in. Handelshinderindexet, som är ett sammansatt index, använder uppgifter från olika och auktoritativa källor, t.ex. OECD (Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling) för restriktioner för tjänster eller WTO (Världshandelsorganisationen) för att analysera icke-tariffära handelshinder, tullar och frihandelsavtal. För att förstå vad detta index mäter är det dock nödvändigt att gå in på detaljerna i uppgifterna och den metod som används för att visa dem. Trade Barrier Index analyserar direkta och indirekta handelshinder i 122 länder, som täcker ungefär 97% av världens BNP och 80% av världens befolkning. Jämfört med 2023 års utgåva, som omfattade 88 länder, innebär denna utgåva en betydande expansion för att bättre återspegla den globala handelsdynamiken. Målet med detta index är att analysera den totala handel som bedrivs av hela världens befolkning, och med tanke på den nivå som uppnåtts i denna utgåva kan det mycket väl ge en mer än sanningsenlig prognos. De direkta hinder som undersöks delas in i tre kategorier: tullar, icke-tariffära hinder och restriktioner för tjänster. Dessutom finns det en fjärde pelare i analysen som kallas underlättande och som syftar till att bedöma strukturella faktorer som påverkar handeln, t.ex. logistik, äganderätt, begränsningar av digital handel och staters deltagande i frihandelsavtal.
BEGRÄNSNINGEN AV DEN NUVARANDE EKONOMISKA BEREDSKAPEN
Som redan nämnts i inledningen av denna artikel kan handelsbarriärindexet för 2025 lika gärna betraktas som ett studieobjekt för ekonomisk historia, särskilt på grund av den nya ekonomiska handelspolitik som USA infört under Trumpadministrationen. Man måste också ta hänsyn till att uppgifterna i den nyligen publicerade rapporten samlades in och analyserades under de allra första månaderna av 2025, medan de nya amerikanska uppgifterna kom först under månaden strax före publiceringen av rapporten. Tabellerna i rapporten återspeglar inte utsikterna att Trumps tullkampanj (som inleddes för att ta itu med påstådda handelsobalanser) kan bli permanent. USA ligger för närvarande på plats 61 i världen på en lista som domineras av Hongkong och följs av Indonesien på plats 122. Om tullkampanjen skulle bli en strukturell politik och inte en kortsiktig politisk strategi, skulle USA:s position revideras nedåt och landet skulle hamna på 111:e plats mellan Gambia och Kirgizistan. Rankningen på grundval av disaggregerade uppgifter skulle också sjunka, vilket skulle innebära att USA skulle hamna på sista plats i tullrankingen genom att höja den genomsnittliga tullsatsen till den högsta nivån bland de 122 länderna (vilket skulle överträffa Egyptens nuvarande högsta nivå på 19%) och höja andelen tullbefrielser från 47% till 0%.