Subscribe
ECR-partiet har publicerat en rapport från april 2024 om omvandlingen av banksektorn i Europeiska unionen och Nordeuropa och dess inverkan på konkurrensen inom sektorn i de baltiska staterna.
Författarna har varit Gundars Bērziņš, dekanus vid Lettlands universitets fakultet för företagsekonomi, ledamot av styrelsen för SSE Riga Foundation och ledamot av UL Student Business Incubator Council, Ramona Rupeika – Apoga, chef för finans- och redovisningsavdelningen vid Lettlands universitet; Jānis Priede, docent och lektor i tillämpad matematik vid Academic Research Centre for Fluid and Complex Systems vid Coventry University; och Elmārs Kehris, ekonom som specialiserat sig på finansiell analys, ekonomisk forskning, digitalisering och projektledning, samt VD och ekonom på KEKonsultācijas.
I rapporten beskrivs olika osäkerhetsfaktorer som banksystemet har ställts inför och kommer att fortsätta att ställas inför under den första hälften av detta århundrade och i hela Europeiska unionen. På senare tid har det största ekonomiska hotet varit inflationen, med en dramatisk ökning under 2021 som inte har varit helt under kontroll förrän i september 2023 (Källa: Statista). Under andra halvåret 2023 ansåg 44 procent av befolkningen att stigande priser, inflation och levnadsomkostnader är en viktig nationell fråga i EU.
När det gäller den baltiska regionen har Estland och Litauen efter att ha blivit självständiga öppnat sina ekonomier för utländska banker, medan Lettland ursprungligen hade som mål att bli ett finansiellt nav för Ryssland och Oberoende staters samvälde (OSS).
Som en följd av detta kontrolleras mer än 85 procent av Estlands och Litauens banktillgångar av utlandsägda institutioner, medan andelen i Lettland ligger på 76 procent. I samtliga tre fall skulle ett ökat inhemskt deltagande öka konkurrensen på den baltiska marknaden jämfört med den bredare nordiska regionen.
Mellan 2009 och 2022 har EU haft en betydande minskning av antalet bankkontor (40 procent) och anställda (20 procent). Estland och Litauen har trotsat denna trend med en fortsatt ökning av antalet anställda, men Lettland har upplevt en dramatisk 57-procentig minskning av antalet bankanställda – den brantaste minskningen i hela Europa.
Lettland och Litauen har några av de högsta inlånings-/utlåningskvoterna i Europa. Låntagare i Baltikum möter dock konsekvent låneräntor som överstiger genomsnittet i euroområdet, vilket återigen tyder på att konkurrensen kan förbättras.
När det gäller kundrörlighet ligger Lettland (26 procent) och Litauen (22 procent) långt under EU-genomsnittet (29 procent). Samma trend syns för bolånen där EU-genomsnittet är 2,4 procent, Estland 1,6 procent, Lettland bara 0,9 procent och Litauen marginella 0,8 procent. För tredje gången kan dessa låga nivåer av kundrörlighet tyda på begränsade alternativ för kunder i Baltikum, men också på komplicerade bytesförfaranden – vilket i sin tur försämrar konkurrensen ytterligare.
När det gäller penetrationsgraden för internetbanker 2023 har Estland och Lettland passerat 80 procent, medan Litauen för närvarande inte har nått upp till samma procentandel. De tre länderna hör dock till de tretton medlemsstater som har en högre penetrationsgrad.
Avkastningen på eget kapital är högst i Lettland och Litauen, med 25 procent (data från mars 2023); Estlands ligger på 20 procent, vilket ändå är nästan dubbelt så mycket som EU-genomsnittet (10,4 procent). Sådana lönsamhetsnivåer är utmärkta för bankernas aktieägare och för banksystemets stabilitet, men de är till nackdel för bankkunderna, som skulle gynnas av en högre konkurrens, vilket framgår av resonemanget ovan.
Effektivitetsnivåerna ligger också kvar på höga nivåer, med en kostnads-/intäktskvot på bara 30 procent i Lettland, 35 procent i Litauen och 38 procent i Estland, långt under 57 procent i hela EU (data från juni 2023).
Källa till bilden: Prof. Dr. Gundars Bērziņš (Lettlands universitet)