Subscribe
Bulgarien kommer att ansluta sig till den gemensamma europeiska valutan från och med den 1 januari 2026, trots att nästan hälften av landets invånare är emot detta av rädsla för en eventuell ökning av priserna på varor och tjänster, vilket hände i Kroatien och Litauen (de två sista medlemsländerna som anslöt sig till euron under det senaste decenniet). I och med Bulgariens inträde i eurozonen kommer endast sex av de 27 EU-länderna att stå utanför valutaunionen: Sverige, Polen, Tjeckien, Ungern, Rumänien och Danmark. Dessa länder har för närvarande inga konkreta planer på att införa den gemensamma valutan, antingen av politiska skäl eller för att de ännu inte uppfyller de ekonomiska kraven för medlemskap. Samtidigt skakar Bulgariens norra granne Rumänien, med ett budgetunderskott som närmar sig 60% av BNP och en inflation på över 9%, över en eventuell nedgradering till skräpstatus av Fitch Ratings på grund av det oförutsägbara tillståndet i landets ekonomiska sektor. Många ekonomiska analytiker anser att Rumänien är ett steg ifrån Greklands situation under den stora globala ekonomiska krisen, vilket är anledningen till att den nuvarande regeringen tvingas vidta drastiska åtgärder såsom skattehöjningar (från 10 till 16% skatt på utdelningar, moms från 19% till 21%), eventuella uppsägningar inom den offentliga sektorn och nedskärningar i offentliga investeringar.
Farväl, leva! Bulgarien kommer att införa euron från och med den 1 januari 2026
Bulgarien hade för avsikt att införa euron tidigare, men denna plan försenades på grund av hög inflation som underblåstes av djup politisk instabilitet. Den 8 juli ratificerade dock Europeiska unionens råd de tre sista rättsakterna som krävdes för att Bulgarien skulle kunna gå med i euroområdet. Det fanns också ett överväldigande stöd i Europaparlamentet och växelkursen för den bulgariska nationella valutan, leva, mot euron fastställdes i Bryssel för att träda i kraft den första dagen nästa år. I en tid då euron har stärkts mot dollarn, efter upprepade hot från den amerikanske presidenten om de tullar som USA kommer att införa mot EU, kommer Bulgarien från och med början av 2026 att bli det 21:a medlemslandet som antar den gemensamma europeiska valutan, medan Rumänien fortfarande har denna förändring som ett mål i sikte. Enligt ekonomiska analytiker är det tidigaste och mest optimistiska datumet för Rumänien att ansluta sig till euron 2030.
Danmarks ekonomiminister Stephanie Lose sade i det officiella tillkännagivandet från Europeiska rådet att Bulgarien genom omröstningen den 8 juli blev den 21:a medlemmen i euroområdet. Detta markerar slutet på en komplex process som omfattade detaljerade analyser och noggranna förberedelser. I en av de tre ratificerade rättsakterna fastställdes också den officiella växelkursen mellan leva och euro. Den fasta kursen blir 1 euro för 1,95583 leva, vilket är samma kurs som för närvarande tillämpas inom ramen för den europeiska växelkursmekanismen (ERM II). Det är troligt att växelkursen, som i Kroatien och Litauen, kommer att avrundas till 1 euro för 2 leva, vilket oförutsägbart kommer att leda till högre priser.
Trots att Bulgarien har varit medlem i Europeiska unionen sedan 2007 har införandet av euron väckt kontroverser bland befolkningen. Tusentals människor har nyligen protesterat i huvudstaden Sofia och Bulgariens största städer (med plakat med texten ”Ingen euro”) och uttryckt farhågor om att övergången kan leda till betydande prishöjningar, vilket underblåser eurofobernas missnöje.
Euro-anpassning: inflationsoro, populistiska protester och krav på folkomröstning
Få människor vet att Bulgarien i praktiken har varit en del av euroområdet sedan 1997, då landet gick igenom en allvarlig finanskris och ställde in sina betalningar. Vid den tidpunkten gav de bulgariska myndigheterna upp sitt penningpolitiska oberoende och knöt den nationella valutan, leva, till den tyska marken, under överinseende av en sedelfond som samordnades från Frankfurt. Fram till införandet av euron var pariteten 1:1 mellan leva och mark, och i och med eurons införande fastställdes förhållandet till 1 euro till 2 leva. Samtidigt sker kapitalrörelser (in- och utflöden av utländsk valuta) endast med sedelfondens godkännande. Till följd av detta arrangemang har inflationen hållits låg eftersom den bulgariska centralbanken inte längre kontrollerar tryckningen av pengar. I praktiken återspeglas den ekonomiska utvecklingen i euroområdet nästan automatiskt i Bulgarien. Nästan tjugo år efter EU-inträdet står Bulgarien inför en stor övergång till euron, officiellt planerad, med slutligt godkännande från Bryssel, till den 1 januari 2026. Detta avgörande steg tas dock inte emot med entusiasm i alla delar av det bulgariska samhället, där medborgarnas missnöje visar sig genom många protester, krav från civilsamhället på en folkomröstning om att behålla den nationella valutan (leva) och spridning av falsk information. Bulgarerna fruktar negativa ekonomiska effekter och saknar förtroende för de statliga myndigheterna. Trots att de tekniska förberedelserna har slutförts visar färska opinionsundersökningar att nästan hälften av befolkningen är ovilliga att ge upp den nationella valutan, leva. Särskilt på landsbygden är många övertygade om att införandet av euron kommer att påverka deras levnadsstandard negativt. Sociologen Boriana Dimitrova påpekade att Bulgariens mer utsatta medborgare fruktar att deras levnadsvillkor kommer att försämras. Denna misstro underblåses inte bara av de senaste årens politiska instabilitet, utan också av tidigare smärtsamma erfarenheter, som den allvarliga finanskrisen 1996-1997, då inflationen exploderade och det bulgariska banksystemet kollapsade.
I detta klimat har populistiska partier som Vazrajdane-partiet (känt för sina pro-ryska och euroskeptiska ståndpunkter) ökat i popularitet och organiserat många storskaliga protester i de flesta större städer mot införandet av euron. Även president Rumen Radev har offentligt stött protesterna och kritiserat myndigheternas brist på transparens och den hastighet med vilken valutaförändringarna införs samt krävt en folkomröstning för att skjuta upp införandet av euron. Bulgarien står redan inför ekonomiska och sociala svårigheter och president Rumen Radev hävdade att regeringen inte vidtar tillräckliga åtgärder för att skydda de socialt missgynnade.
”Det finns en berättigad rädsla för att priserna kommer att stiga kraftigt. Staten är inte beredd att hantera dessa effekter”, sade den bulgariske ledaren
.
Även om president Rumen Radevs initiativ avvisades av parlamentet som grundlagsstridigt har det ytterligare ökat klyftorna i samhället.
Motstridiga uppfattningar: Euron, symbol för modernisering eller hot?
I storstäder som huvudstaden Sofia ses den gemensamma valutan som ett naturligt steg för att stärka banden med EU, ett element av geopolitisk stabilitet och en symbol för tillhörighet till västvärlden. Unga och välutbildade människor är i allmänhet entusiastiska över förändringen. De finansiella institutionerna är redo och utformningen av de bulgariska euromynten är redan klar, inklusive en särskild inskription på tvåeuromyntet: ”Herre, bevara Bulgarien”.
Samtidigt ökar antalet desinformationskampanjer på sociala medier, med virala videor på TikTok och Facebook som bland annat hävdar att Bryssel planerar att konfiskera bulgarernas besparingar för att stödja Ukraina, eller att leva, en av Europas äldsta valutor, måste skyddas till varje pris. Dessa budskap sprids ofta även genom lokal humor, vilket spär på rädslan hos den missnöjda befolkningen.
Massprotester i Bulgarien: ”Framtiden tillhör suveräna stater”
Hälften av bulgarerna vill inte införa euron och i slutet av maj gick därför tusentals människor ut på gatorna i olika bulgariska städer för att demonstrera mot planen att ersätta leva med euro från och med den 1 januari 2026. De största protesterna hölls i Sofia, Veliko Tarnovo, Varna och Yambol där deltagarna krävde att regeringen skulle avgå, blockerade trafiken, skanderade slagord till förmån för den nationella valutan och visade banderoller med budskap som ”Skydda den bulgariska leva” och ”Framtiden tillhör suveräna stater”. Liknande demonstrationer hölls i Ruse, Burgas, Pazardjik och Shumen. Protesterna initierades och stöddes av det nationalistiska partiet ”Rebirth”, känt för sin Kremlvänliga inriktning och nyligen för att ha undertecknat ett avtal med Vladimir Putins parti ”Enade Ryssland”.
Trots att regeringen i Sofia hävdar att en anslutning till eurozonen kommer att fördjupa den ekonomiska integrationen och stärka Bulgariens ställning i EU är många medborgare fortfarande skeptiska. De vanligaste farhågorna gäller stigande priser och en eventuell sänkning av levnadsstandarden. Uppgifter visar att mindre än hälften av bulgarerna är positiva till övergången till euro, och oron växer i takt med att tidsfristen närmar sig.
Varför måste Rumänien vänta ytterligare minst fem år på att införa euron?
Rumänien fruktar en nedgradering till skräpstatus. Med tanke på att Rumänien lånar utomlands till högre räntor än andra länder i regionen, t.ex. Bulgarien och Albanien, kommer den rekordhöga inflationen och den höga statsskulden i förhållande till den ekonomiska utvecklingen, liksom den katastrofala budgetsituationen, att göra det mycket svårt att ansluta sig till euron inom en snar framtid. Bristen på trovärdighet externt beror främst på det ständigt växande budgetunderskottet (det högsta i förhållande till BNP i EU 2024), oavslutade ekonomiska reformer, den högsta inflationen i EU samt den stora politiska kris som drabbade Rumänien i och med det ogiltigförklarade presidentvalet i november 2024. För att Rumänien ska kunna införa euron måste landet följa en rad tydliga och bindande steg och uppfylla alla de ekonomiska, rättsliga och institutionella kriterier som fastställs i Maastrichtfördraget.
Rumänien måste uppnå och upprätthålla följande nominella konvergenskriterier för att kunna införa euron:
Inflation – Högst 2 % över genomsnittet för de 3 bästa länderna (givet att inflationen 2024 var 5,1, mer än dubbelt så hög som kriteriet för stödberättigande).
Långsiktig ränta – högst 2% över genomsnittet för de 3 bästa länderna (i realiteten hade Rumänien en långsiktig ränta på 5-6%),
Budgetunderskott – under 3 % av BNP (Rumänien har för närvarande ett underskott på nästan 9,3 %, det högsta i EU)
Statsskulden – under 60% av BNP (för närvarande är den 1.000 miljarder lei, eller 59%, och närmar sig snabbt 60%-gränsen som, om den överskrids, inte ens kommer att uppnås på vägen mot att gå med i den gemensamma europeiska valutan).
Stabil växelkurs – Ansluta sig till ERM II (växelkursmekanismen) under 2 år utan avvikelser och knyta den nationella valutan till euron inom ett stabilt intervall på ±15% (Rumänien har inte anslutit sig till ERM II förrän idag). För att uppnå växelkursstabilitet behöver Rumänien: låg och stabil inflation (vilket är svårt att tro kommer att uppnås), en försiktig finanspolitik (i Rumänien finns ingen ekonomisk förutsägbarhet, eftersom skattelagstiftningen ändras efter de politiska ledarnas behag utan samråd med näringslivet), internationell trovärdighet i Europeiska centralbankens och Europeiska kommissionens ögon (även här finns det problem med tanke på de utländska räntor som Rumänien lånar till).
Om vi skulle göra en optimistisk prognos skulle Rumänien kunna införa euron tidigast 2030 under följande förutsättningar: makroekonomisk stabilisering under de kommande två åren, inträde i ERM2 från januari 2026 och deltagande i ERM2 fram till 2029, mottagande av en positiv konvergensrapport under 2029. Så som det ser ut ekonomiskt och politiskt är det svårt att tro att dessa kriterier kommer att uppfyllas, vilket gör att vi tror att Rumänien kommer att få vänta länge (troligen ytterligare ett decennium) innan man kommer ikapp Bulgarien och slutligen inför euron.