Subscribe
Den 1 januari 2026 markerade en vändpunkt för Bulgarien, som officiellt antog euron som gemensam valuta och därmed blev det tjugoförsta EU-landet att ansluta sig till euroområdet. Denna övergång kommer nästan tjugo år efter landets anslutning till EU 2007 och efter en formell konvergensprocess som inleddes 2018. I och med detta beslut delar nu över 350 miljoner europeiska medborgare samma valuta, vilket ytterligare stärker kontinentens ekonomiska integration.
AVSKEDET TILL LEV OCH DESS SYMBOLISKA BETYDELSE
Införandet av euron innebar att lev övergavs, den nationella valutan vars namn, som betyder ”lejon”, är djupt rotat i Bulgariens historia och identitet. Övergången hade också en stark symbolisk betydelse, som firades med offentliga initiativ. Men bakom den festliga aspekten har befolkningen upplevt den monetära förändringen med blandade känslor, pendlande mellan förväntningar på tillväxt och rädsla för de ekonomiska och sociala konsekvenserna.
DE EKONOMISKA OCH GEOPOLITISKA SKÄLEN FÖR MEDLEMSKAP
Successiva regeringar i Sofia har starkt stöttat ett medlemskap i eurozonen och sett det som ett verktyg för att stimulera ekonomin i landet, som anses vara det fattigaste i EU vad gäller bruttonationalprodukt per capita 2024. Införandet av euron har också presenterats som ett sätt att stärka banden med väst och minska Rysslands geopolitiska inflytande på Balkan. Bryssel och de bulgariska myndigheterna delar förväntningarna på att den gemensamma valutan kommer att främja investeringar, finansiell stabilitet och ökad integration på de europeiska marknaderna.
UPPFYLLANDE AV MAASTRICHTKRITERIERNA
Ur ett tekniskt och makroekonomiskt perspektiv har Bulgarien uppfyllt de fyra Maastrichtkriterier som krävs för medlemskap i eurozonen. År 2024 låg inflationstakten på 2,7%, medan statsskulden och underskottet uppgick till 24% respektive 3% av BNP, nivåer som anses förenliga med EU:s regler. Stabiliteten i växelkursen och de långa räntorna garanterades också. Således fastställdes omräkningskursen oåterkalleligen till 1 euro motsvarande 1,95583 levs.
BULGARISKA MEDBORGARES VIKTIGASTE FRÅGOR
Trots att de ekonomiska parametrarna uppfylls är en betydande del av befolkningen skeptisk till euron. Enligt de senaste undersökningarna förklarade sig nästan hälften av medborgarna vara emot övergången. Den mest utbredda rädslan gäller stigande priser, som uppfattas som en direkt följd av införandet av den nya valutan. Denna oro underbyggs av konkreta uppgifter: under november månad före införandet av euron steg livsmedelspriserna med 5 procent på årsbasis, vilket var mer än dubbelt så mycket som genomsnittet i euroområdet. I ett land där över 21 procent av befolkningen lever under fattigdomsgränsen kan även måttliga prisförändringar få betydande sociala konsekvenser.
INFLATION, UPPFATTNINGAR OCH POLITISKA PROTESTER
Rädslan för inflation förstärktes ytterligare av en protestkampanj mot euron som utvecklades under 2025 och som till stor del leddes av extremistgrupper. Dessa mobiliseringar drog nytta av en historiskt skeptisk syn på den gemensamma valutan, som var utbredd inom stora delar av samhället. Till detta kom den kroniska politiska instabiliteten i landet: protester mot korruption ledde till att regeringen avgick i mitten av december, vilket innebar att Bulgarien stod inför sitt åttonde val på fem år. Många medborgare är rädda för att ett införande av euron i ett så bräckligt politiskt läge skulle kunna förvärra de sociala spänningarna snarare än att lindra dem.
DE PRAKTISKA SVÅRIGHETERNA MED DEN MONETÄRA ÖVERGÅNGEN
Vid sidan av makroekonomiska problem har även praktiska problem uppstått under övergångsfasen. För att underlätta anpassningen införde myndigheterna dubbel prismärkning i lev och euro från och med augusti, och i januari accepterades båda valutorna vid kontantbetalningar. Trots dessa åtgärder finns det fortfarande en utbredd rädsla för förvirring och avrundningar som missgynnar konsumenterna.
FRAMTIDSUTSIKTER OCH ÖVERGRIPANDE BEDÖMNINGAR
Bulgariens inträde i eurozonen har av de europeiska institutionerna definierats som ett viktigt steg i integrationsprocessen. Förväntade fördelar är bland annat ökad pristransparens, ökad rörlighet för medborgarna och förbättrad ekonomisk konkurrenskraft. Ur ett socialt perspektiv kommer dock övergångens framgång att bero på myndigheternas förmåga att begränsa inflationen, säkerställa politisk stabilitet och skydda de mest utsatta befolkningsgrupperna. De bulgariska medborgarnas oro visar att införandet av euron inte bara är ett tekniskt steg, utan en komplex process där ekonomi, politik och det kollektiva förtroendet för institutionerna är sammanflätade.